söndag 27 november 2022

Advent eller inte?

Det står den 27 november på almanackan och det är första advent. Det var spännande och mysiga tider när jag var liten. Peparkaksbak, julskyltning och så skulle man börja spana efter julklappar man skulle köpa till föräldrar och syskon. Det var inte ovanligt att snön låg vit och en o annan snögubbe prydde vår trädgård. Jag har bara trevlig minnen från den tiden. 

Nuförtiden så är allt förändrat och årets advent måste vara en av de torftigaste i modern tid. Elpriserna gör att alla sparar och i vårt hus brukar ett antal, för många om du frågar mig, adventsstjärnor och ljusstakar pryda fönster i alla riktningar. I år drar vi av snålhet ner på antalat. Jag vet i skrivande stund inte hur många som kommer att hängas då jag helst inte blandar mig i den leken. 

Den 13 december har vi som tradition att byta ut batterierna i alla brandvarnare. En bra tradition anser jag. I år ska alla brandvarna byta ut till helt nya. Jag visste faktiskt inte om att en brandvarna kan bli gammal och helt sluta funger pga ålder men min fru hade koll och så blev det nya som vi snart ska sätta upp. Ja nu är ju sittande varnare typ 15 år gamla men jag vet inte var gränsen går så bättre förekomma än omkomma.

November har en utdelning till att ge och det är Cibus sedan summerar jag månadens utdelningar till 6317:- och det känns helt ok. Så då var ju bara frågan vad jag skulle invester i under november? Jag valde att fördela det så att jag blev fullinvesterad i Cibus. Jag är för tillfället nöjd med det antalet jag har där nu. Januariutdelningen 2023 från cibus blir dubbelt så stor som jag hade i januari 2022. Jag har i stort sett köpt lite Cibus varje månad under hela 2022 och nu börjar man se resultatet och får en go utdelning varje månad bara från dem. Vidare så blev det påfyllning i SEB och resterande pengar tog jag och pangade in i XACT högutd. 

Jag funderar på att bankerna ju gör sina vinster oavsett klimat och nu när räntorna stiger så tjänar de bara ännu mer, åtminstone tillfälligt. Det borde resultera i fina utdelningar till våren i både Swedbank och SEB som är mina bankaktieval. 

December är en av årets utdelningssvagaste månader. I praktiken spelar det ingen större roll och jag köper inte ett bolag bara för att de har utdelning i december. Visst hade det varit kul men det är inget som är viktigt för min överlevnad så jag tänker inte ändra på det konceptet. Jag vet redan nu hur jag tänker inför kommande investeringar och jag tog upp det redan i mitt förra inlägg. Jag drar mig mer mot index. Jag har lite bankaktier till som ska inhandlas denna månade och de första månaderna nästa år sedan är jag full där också och efter det ja då blir det XACT-högutd och andra ETF:er som bli mitt fokus. Visst enstaka knippen aktier i de bolag jag har små poster kommer jag att köpa när det är bra lägen annars blir det koncentrering på riskspridningen i ETF/fonder.


Ja men go första advent på er vänner!


Mvh // PP

onsdag 16 november 2022

Midnov

Vi har nu kommit till mitten av november eller midnov som jag kallar det. En rätt stillsam period när det gäller investeringar. Flödet in i portföljen är helt ok men man önskar sig alltid mer av någon konstig anledning. eller konstig är den ju inte man vill ju alltid ha mer att investera. Ungefär 6300kr kommer det i form av utdelningar denna månaden. Hittills så har jag återinvesterat i XACT och Cibus. Vi fick en vecka där det mesta steg och plötsligt började det kännas dyrt eller i vart fall oattraktivt för min del. Jag hade gärna sett att de låga, ofta utbombade, priserna på vissa aktier fortsatt ett tag till så att man kunde göra goa affärer. Får jag rätt i mina tankar så kommer vi snart ner på lägre nivåer igen. Jag tror inte att vi är på väg upp utan detta kommer att fortsätta ett bra tag till. Osäkerhet är någonting som marknaden hatar och vi människor tänker lika (vi är ju marknaden och marknaden styrs av människor och dess känslor). 

Mina största funderingar just nu går mot index. Ja alltså, jag har nått en position när jag i väldigt många bolag i min portfölj är fullinvesterad. Jag kan och vill helt enkelt inte köpa mer i dessa bolag då skulle portföljen få en onormal fördelning och bolagsrisken skulle öka abnormt. Jag hade tankar ett tag på att överköpa i flera av dem som varit billiga nu och sedan sälja av ner till de nivåer det egentligen ska vara men jag avstår den manövern. Jag tänker att jag hellre fyller på i de bolag som ännu inte nått upp till rätt position och dessutom så är det nog klokt att sikta på index.

Jag vet med mig att jag inte har orken eller lusten att följa börsen så noga och så mycket som skulle behövas om jag skulle börja spekulera och "swingtrejda" vissa bolag. Så jag väljer istället att köpa XACT ETF.en och fortsätter att köpa mina tre vanliga fonder, Länsf. global index, Spiltan investmenbolag och AMF småbolag för en del av utdelningarna. För mig så känns det bekvämt och så tryggt det nu kan bli på ett stormigt hav i en liten kanot med en flytväst som såg sitt utgångsdatum när Ragnar Skanåker tog OS-medalj.


I verkligheten så kan man ju egentligen aldrig få för många aktier. Det är ju trevligare att ha 2000st än 200st i ett bolag. Jag har en god vän som när jag jämför dennes innehav med mina egna har en extremt smal riskspridning. Och den personens mål är att aldrig ha mindre än 5000 aktier i något bolag. I flera bolag har hen 10 000st och då snackar vi inte 5öres aktier på NGM utan det är stora kanoner som idag kostar många hundralappar stycket. Visserligen är flera av dem inköpta betydligt billigare än dagens priser men hen får en helvetes utdelning. Jag tror portföljen totalt innehåller max 6-7 bolag. Själv skulle jag inte våga ha det på det viset. Jag är för medveten och för feg.

Så, 2023 kan bli ett år när jag drar mig mer mot indexfonder och ETF:er. Som jag förklarat så är jag full i många innehav och priset måste vara det rätta om jag ska köpa in mig i de bolagen jag har mindre poster i och inte nått upp till rätt nivå. Naturligtvis så hade jag tankar på att försöka bygga upp lite kassa vid sidan om att ha när det kommer läge men jag har insett att jag är pissdålig på detta. Så fort det kommer upp i 5-10 000 så tycker jag det är oerhört irriterande att ha overksamma pengar i utvisningsbåset och samtidigt finns det alltid något bolag vars pris är attraktivt och då vet ni ju vad som händer. Japp exakt, jag köper och så är kassan för aktieköp noll igen. Jag har lärt mig att jag bara är sådan. Intressant att jag samtidigt som jag är långsiktig också är otålig när det gäller just den tårtbiten.

Summa summarum, Jag fortsätter att investera i enskilda aktier tills rätt nivå är nådd i samtliga innehav. Samtidigt investerar jag i fonder och ETF:er. Det är bara utdelningar som återinvesteras inget övrigt kapital.  



Mvh // PP

onsdag 9 november 2022

Klok, klokare....

Att ha självinsikt är en god egenskap. Men hur mycket självinsikt har man egentligen? Hur svarar man på en sådan fråga? Så länge man inte ljuger för sig själv så kommer man nog att hitta en hel del saker som man inte är så vidare bra på om man letar efter negativa egenskaper. Jag borde höra av mig oftare till syskon, föräldrar eller kompisar. Jag borde skärpa mig o tänka på vad jag stoppar i mig. Jag kanske borde motionera mer? Ganska enkla vardagsämnen som de flesta av oss någon gång tänker på. Redan här har man ju faktiskt rannsakat sig själv och är medveten om sina brister. (en helt annan sak om du också gör någonting åt dem) Fast ibland så kan vi göra saker ganska länge ibland många decennier innan något eller någon påtalar detta och man får upp ögonen för sitt egna beteende.

Jag har ett bra exempel som jag själv anser var en käftsmäll och ögonöppnare. Jag jobbade i unga år utomlands. Vi levde tätt inpå varandra och efter ett tag blev det lite spänningar pga olika orsaker. Själv var jag aldrig inblandad i detta (eftersom mitt uppträdande var så jäkla perfekt) Nå väl, Chefen tyckte att det behövdes rensas luft men inte bara det han ville förebygga framtida konflikter. Väldigt bra och insiktsfull chef. Så varje fredag efter brunch så satte vi oss ner och så gick vi laget runt och tog upp små som stora saker som gnagde. Ett sådant "event" kräver naturligtvis att alla är ärliga och verkligen tar upp sådant man retar sig på. 

Som den ängel jag är så förväntade jag mig inte att någon skulle gnälla på mig. Jag var en bra kollega och kamrat man kunde lita på i alla väder. Vi hade redan haft två fredagssittningar och jag och mitt ego hade lite åsikter om andra men andra hade inga om mig. Vid vår tredje sittning så var det lika dant utom precis i slutet då en kollega påpekade att jag visst hade en brist.  -Va! Hade jag hört fel eller? Mina öron spetsades när han beskrev mitt beteende. Du vill att folk ska vänta på dig om du är sen men själv väntar du aldrig! För mig som var så jäkla perfekt var det som att få en riktig magsugare. Först reagerade jag med...ja men...bortförklaring. Sedan insåg jag att ja, det var precis sådan jag var. Jag tröttnar fort på att vänta på folk som slarvar bort saker och ska leta upp dem i sista sekund så man kommer försent till möte eller samling eller vad det nu var vi skulle på när jag själ redan var klar och hade ordning på mina pinaler. Slöseri med min tid!

Jo men de få gånger, och det är med sanning överensstämmande, folk fick vänta på mig så var det ju samma sak, slöseri med deras tid. Detta var i alla fall ett uppvaknande som jag tog tillvara på. Jag ändrade mig helt och väntade alltid in mina kamrater. Lesson learned! Men det fina var i alla fall att jag lärde mig någonting om mig själv. Jag trodde att jag var på ett sätt men spegelbilden var inte helt perfekt. Andra uppfattar mig inte som jag själv gör.

Nästa stora självrannsakan var 10 år senare efter min skilsmässa. (nu 30 år sedan). Jag fick klart för mig att vår kommunikation var usel och det brast inte så lite både här och där. Jag hade nog invaggat mig själv i någon falsk säkerhet om att saker och ting var bra i vårt förhållande. Uppvaknandet var brutalt! Långt senare när jag kunde se klart på saker och ting så tog jag detta med mig in när jag träffade en ny kvinna. Jag var lyhörd och hjälpsam, uppmuntrande och positiv. Inte bara för stunden utan så har det fortsatt, jag drog lärdom av mina misslyckanden och tänkte då fasen inte göra dem igen. 20år senare är vi fortfarande ihop och det har gått bra för oss.

Börsen och investeringar.

I min strävan efter att lära känna mig själv så inser jag en sak. Jag är fullständigt urusel på att tänka "second/third level thinking". Alltså att försöka tänka ett steg längre. Vad kan hända i företaget, vad kan hända med konkurenterna, vilka scenario kan utspelas, hur ser det ut om 2-5år osv? Tänk den perfekta femvallars biljardstöten. Nej det är ingen överdrift att jag är en medelmåtta på investeringar. Mina fördelar är att jag efter hand har utvecklat mitt tålamod. Jag har skaffat mig en träröv. Agerar aldrig i panik. Har en självgående portfölj i så motto att jag inte behöver investera pengar från lön enbart återinvestera utdelningar och detta i sig har skapat ett lugn hos mig (fast i ärlighetens namn, mycket tråkigare än innan då jag inte kan köpa lika mycket) Den stora faktorn TID kan jag inte uttala mig om. Jag hoppas och tror att jag får 15-20 bra år till men jag vet inte. "väntetiden" kan jag egentligen inte påverka. Jag vet ju ingenting om framtiden heller. Jag är alltid fullinvesterad. Jag säljer sällan aktier, dessa saker kan jag göra något åt men jag vet ju inte hur länge jag lever. Jag motionerar för att åtminstone göra det jag kan för att undvika fetmarelaterade sjukdomar. och hålla mig någorlunda i trim.

Med åren har jag blivit lite klokare (tror jag) och mindre orolig men min självinsikt säger mig att jag gör det mesta rätt i investeringsväg. Jag följer de goda råden från de som trampat upp stigen full av minor så jag slipper trampa på dem, Munger, Börjesson, Buffett osv. Men i slutändan är jag ändå bara en ärthjärna som har haft tur. Tur att sent i livet få insikt om börsens förträfflighet, tur som fått vara hyggligt frisk och tur att ha ett jobb och levnadsvillkor som gör att jag kan spara och investera och tur är väl det annars hade ju inte bloggen Procentpanik funnits. Fast med lite självinsikt så kan man ju alltid ifrågasätta om tur och bloggexistens ska finnas i samma mening. Om det är tur eller otur det får läsarna själva bestämma.


Otursnummer?



Mvh // PP














torsdag 3 november 2022

Lazy Maddafackers

Veckan spaning:

På min kvälls-kvistiga motionsrunda noterade jag ett antal barn som sprang runt och gjorde "bus eller godis" i olika bostadsområden. Eller sprang o sprang, de åkte runt bland villorna medelst elsparkcykel! Inte nog med att snorungarna tigger ihop godiset gratis, de ska heller inte bränna kalorierna på rundan de tar! Nej jag är ingen bitter man som tyckte att det var bättre på "min tid" Halloween var inte ens uppfunnet i Sverige då. Vi fick istället på liknande vis klä ut oss till påskakärringar som gjorde samma tiggerivals som dagens ungdomar men vi gjorde det åtminstone till fots. 


Som väldigt ung kunde man  tjäna egna pengar om man var lite aktiv. Vi plockade vilda blommor som vi band små buketter av och sprang runt i hyreshusen och sålde. Därefter direkt ner till Tobak och köpte godis. Jag lärde mig baka rulltårtor och sprang runt i villakvarteret och sålde. Fick stamkunder som älskade dem! Jo jag var en djäkel på rulltårta, de blev hur biffiga som helst om man överdoserade med bakpulver och elvispade äggen till en fluffig massa. Mindre imponerad var min mor som ständigt suckade över ett uppställt kök och hade back på varor i skafferiet när hon själv skulle baka.

Sweden Rock firar 30år jubileum nästa år och jag har köpt mig en 3 dagarsbiljett. Jag kan tyvärr inte skryta med att ha varit där varje år men ett stort antal gånger har det blivit. Jag ser fram emot nästa sommar och hoppas på hyggligt väder. Iron Maiden som ett stort dragplåster fast de såg jag på Ullevi för 10 år sedan och lite kul att se dem igen. Jag har till mina föräldrars förtret hårdrock och metal i blodet. Det började när jag var i 13-14 års åldern med att jag blev förtjust i Thin Lizzy och jag hade 14 LP-skivor av dem. Jag köpte en skiva i London och en i Paris, lite kul med annorlunda prislappar på omslagen. Ja och på den vägen blev det och de ränderna går aldrig ur. Våndas för när jag sitter på hemmet när grannen ska spela andliga skivor på sin CD och jag drar på med Judas Priest eller Insania Stockholm. Stor risk att jag blir illa ansedd eller vräkt i värsta fall, men det kan det vara värt. Jag har ändå kapital nog att be dem fara åt helvete!

Jo lite bitter är jag nog trots allt. Jag tog mig en cykeltur på några timmar och närmare fem mil. Jag är i kanonform och dagen innan hade jag fincyklat ett par mil mest för skojs skull. När jag på denna rundan passerar 4 mil så börjar mitt ena knä att balla ur. Inget mekaniskt utan mer åt led/senor hållet. Jag höll knappt på att ta mig hem. Jag fick vissa partier helt enkelt gå. Det var inga problem men att trampa gick inte. Ja man får väl acceptera att överansträngningar kommer lättar när man blir äldre. Lite vila från cykling några daga sedan ska det nog vara bra.

Senaste noteringen är från jobbet. Oroväckande många, ursäkta uttrycket, skiter i att tvätta händerna efter toalettbesök. Jag ser det flera gånger i veckan. Just på dessa toaletter finns det nämligen inga handfat inne på toaletten, de står utanför Därför kan man notera detta beteende när man kommer och går till toaletten. Jag tycker själv det är ett vidrigt uppförande. Spelar ingen roll om du gjort ettan eller tvåan. Du tar ju i dörrhandtag och petar på spolknapp, tror du inte att det finns bakterier där? Jag noterar också att detta inte är könsrelaterat. Det är lika ofta kvinnor som män som beter sig så här. Det borde fan sitta i ryggmärgen hos en människa att tvätta händerna efter ett toalettbesök! PUNKT. 

Lite go musik så här när veckan börjar närma sig slutet:

https://www.youtube.com/watch?v=jPADpro9YfY&list=PLM1NrO7Iex2Z-1Y8SQctV7oThE9UDZ9Fl&index=2


 Mvh // PP


tisdag 1 november 2022

Bra början

Den förste november, en månad kan knappast börja bättre än med en utdelning. Alltså, dag ett i ett ruskvädersnovember som börjar med solsken i forma av utdelning. Så skulle alla månade året runt vara. Det är Telia som delar ut en skvätt. En bit över 3600kr för min del som jag återinvesterar. Telia kan man säga mycket om och jag tror nog att allt redan är sagt. Jag tänker mest på deras frånvaro av utveckling, det känns inte som att det händer speciellt mycket där. Återköpsprogrammet verkar ju inte heller ge någon positiv effekt på aktiepriset eller utdelningarna. Det skulle rimligen hända någonting när man återköper aktier för många miljarder men......nej. Tvärt om så har aktiepriset nu i kristider och allmän nedgång ramlat ner på låga nivåer jag aldrig sett innan. Telia är en bjässe men den bjässen har fått cementfötter! Två olika gånger de senaste två åren har jag funderat på att avyttra men inte kommit till skott. Jag har någonstans ändå gått och hoppats att deras mastinnehav skulle värderas upp ungefär som man värderade upp skog för Holmen och SCA men nej, så blev det inte. För ett tag sedan så sålde man till och med ett antal master till utländska intressenter för runt 8 miljarder tror jag det var. Det vet jag inte vad jag ska tycka om. Bra eller anus? Det är sällan Telias rapporter överraskar. De tuffar liksom på men det är totalt osexigt och som sagt överraskar sällan. Stabila i så motto att de har hyggliga kassaflöden men innovationen verkar vara noll. Finns Telia kvar om 10-20år? Ja troligtvis, Det ska nog mycket till för att de ska kånka men någon kurs eller utdelningsraket lär de aldrig bli. Skulle Telia mot förmodan någon gång passera 40kr ska jag ta mig en alvarlig funderare på att sälja dem men det lär nog dröja innan, om någonsin, de når de höjderna igen.

Jag köper lustigt nog Tele2 för utdelningen från Telia. Jag tycker T2 visar på en bättre framåtanda och både rapporter och estimat ser helt ok ut år efter år. T2 köpte jag första gången hösten 2016 och sedan dess fyllt på med ojämna mellanrum. Däremot har jag aldrig sålt en enda aktie så mitt innehav blir därmed denna sista skvätt fullproppat! Nu måste andra innehav i portföljen komma ifatt innan det blir fråga om fler påfyllningar i T2.





Mvh // PP



tisdag 25 oktober 2022

Uppgång i skymningen

För några helger sedan så tog jag o frugan en tur upp till torpet i skymningen. På den stora skogstomten så har jag i ena hörnan, där det är lite granskog, gjort en grillplats. Förra vintern så påbörjade jag ett vindskydd av granstockar vi fällt. Det är inte riktigt klart ännu eftersom det för mig är en vintersyssla när allt annat på torpet ligger i träda. Men det en skön avkoppling och faktum är att kroppsarbete gör att jag mår bra. Där ute i skogen störs man inte av några bakgrundsljud. Nu satt vi där i vindskyddet och mörkret föll runt om oss. Jag har rejält med ved och brasan sprakade på fint. En uggla hoade långt bort och våra grillkorvar var uppträdda på spett. Månen gick upp rakt framför oss i öster och det var nästan vindstilla. Jag berättade för frugan att min far lärde mig locka på kattugglor när jag var liten och att jag lärt min son samma sak. Det var rätt kul för sonen trodde jag skojade när jag berättade detta. Inte kan man väl locka till sig en uggla! Jag och sonen var ute o vandrade och hade slagit nattläger. Jag hörde en uggla hoa långt bort och frågade om vi skulle locka på den? Grabben trodde inte det skulle fungera men vi hade tur och den kom till sist och landade bara ett tiotal meter i från oss på en grangren och vi fick oss en ordentlig titt på den innan den tröttnade och flög vidare. Ugglan denna grillkväll kom dock inte närmare, de har inte sin parningstid ännu och är uppenbarligen lite svårflirtade.

Oktober månad är snart slut. Det känns lite konstigt att jag inte direktavsätter de där 7000kr nu när lönen kommer in på Avanzakontot. Det känns också konstigt att inte pilla över lite till om det varit en bra månad och det blev en tusing eller tre över från förra lönen. Nu är det enbart utdelningarna varje månad som får investeras.

Så vad investerade jag i? Ja till att börja med så var det ju oktober fin utdelningsmånad för mig. Totalt så fick jag in 12 443kr och det är jag väldigt nöjd med. Jag köpte följande:

45st Cibus

20st XACT

30st Tele 2

Dessa tre inköp slutade på strax under 12 000kr. Alla tre köptes in betydlig billigare än man är van vid de sista två åren så jag känner mig rätt nöjd ändå. Alla drabbas av den pågående nedgången men jag ser längre fram i tiden när vi förhoppningsvis återgår till en mer normal vardag, hur nu den ska te sig? 

November som är i antågande blir inte lika bra utdelningsmånad som oktober men helt ok, över snittet i vart fall och för mig så innebär det strax över 6000kr. Planerna för vad som ska inhandlas ligger fast fram till årsskiftet. Sedan får jag ta ny ställning. Vad är köpvärt i aktieväg? Ska jag balansera upp utdelningar i  ETF.erna eller globalfonder? Nja vi får se hur världsläget ser ut och så ska jag försöka göra en helårsprognos för 2023.

                                                 På torpet, grillkväll i månljus.



Mvh // PP

torsdag 20 oktober 2022

Rapportfloden

Q3 Rapporterna sköljer över oss och man får gotta ner sig så fort det finns tid. Jag tycker ändå att av de bolagen jag äger Castellum, Tele2 och Volvo Lastvagnar som rapporterade idag så ser det stabilt ut. Helt ärligt så hade jag inte heller förväntat mig några gigantiska övervinster. Jag köpte dessa aktier för stabilitetens skull inte för att jag förväntade mig några kursrusningar. Jag vill äga bra stabila bolag över lång tid. Att resultatet blir vad snittestimaten förutsäger, några kronor hit eller dit spelar mindre roll. Kommer det in under så brukar aktien backa lite eller vice versa. Det viktiga är att man inte ser en nedgång år från år, då gäller det att tänka om! Så att två av mina största innehav Tele2 och Castellum rapporterat enligt plan gör mig glad och är ett kvitt på att företaget mår bra och att affärsidén fungerar. Lite raljant kan man säga att jag vänder mig på sofflocket och somnar om till omvärldens brus....



Men som utdelningsinvesterare så är det ju utdelningarna man vill åt. Om bolagen går bra så brukar det också resultera i utdelningar. Det är inte säkert att utdelningarna alla år höjs men man vill ju i vart fall inte se sänkningar. Om ett bolag någon gång sänker sin utdelning så måste de ha ett synnerligen bra skäl till det annars är det stor risk att det får lämna portföljen. 2/3 av oktober månad har passerat och det har varit fina utdelningar hittils. Nu är det bara Cibus kvar som ska hjälpa till i slutet av månaden och är jag inte helt ute o cyklar så blir det den 31:a oktober. 
Just Cibus har olikt många andra expanderat under det sista halvåret. Man har köpt fastigheter i både Danmark, Norge och Finland. Det är djärvt kan man tycka när flera andra fastighetbolag haft det rejält motigt. Ja de spänner verkligen bågen och vi får väl hoppas att Sverker Källgården vet vad han gör? Som i all annan investering, Time will tell......


Mvh // PP



lördag 15 oktober 2022

Allt är solklart! Eller inte...

Nej det blir inget inlägg om investeringar i Solartech eller andra valfria solcellsföretag. Det här inlägget kommer att filosofera kring hur jag tänker om min kommande långledighet. Ja långledig livet ut alltså. Alla har vi våra mål och mitt senkomna var att sluta tidigare från jobbet. Den allra första influensen fick jag för över 40år sedan av min egen far. Han luftade tankar många gånger om att han ville sluta jobba redan som 55åring. Han tänkte dra in lite kosing vid sidan om på sitt slöjdande. Tyvärr så var han samtidigt en drömmare och skapade aldrig några förutsättningar, dvs ekonomiska muskler, för att förverkliga sin dröm och alltså blev det ingen 55 års exit. Han hade tur ändå och vid 60 så fick han ett erbjudande från företaget där han varit anställd i 40år, om att gå hem med avtal. Han högg som en Gädda på det erbjudandet! 

Själv så började det för mer än tio år sedan då en kompis flera gånger och för döva öron (mina) predikade att man nog borde ha en slant undanstoppad till pensionen eftersom vi inte skulle få någon vidare bra sådan. Jag funderade inte vidare på det förrän en annan person på jobbet satt o skröt om hur han o frun åkte på semester flera gånger om året och det var sannerligen inga sniksemestrar på mallis utan det var fyrstjärnigt i Dubai. Jag blev mest förbannad och frågade hur de kunde ha råd med sådant på en vanlig arbetarlön? Svaret kom lika snabbt som självklart. -Ja det är aktierna som betalar det, annars hade vi inte haft råd. Jag var ju inte sen att hänga på och i det ögonblicket så klockade min andra kompis ord in att man nog borde ha lite sparat. Jag fick en snabb inblick i dagens lätta handel på Nordnet och Avanza. 

Jag susade ner till biblan och lånade böcker om investeringar och två veckor senare gjorde jag mina första köp i fonder. Jag hittade till bloggvärden och senare samma år började jag själv för att ha det som ett uppföljningsverktyg och moraliskt stöd, jag hade ju historiskt sett varit rent usel på att spara, milt sagt en katastrof, precis som min far..

Nåväl om en inte allt för avlägsen framtid är det dags att kliva av och jag tycker fortfarande att det är kul att spara och att blogga. Men nu har jag mer fokus på att ha alla saker på plats innan jag tar klivet ut i "oändligheten". Tyvärr så är det flera faktorer man inte kan styra över och jag förstår folk som drabbas av one more year syndrome. Man vill ju vara säker på att klara sig men det behöver i mitt fall inte vara något överflöd. Jag började min resa för sent och hade för kort tid på för att få till en "krösus-portfölj" så jag får helt enkelt rätta mun efter massäck. Jag tänker mig inte en exit i sus o dus utan jag är mer jordnära. Jag vill naturligtvis kunna unna mig lyx när jag känner för det och jag tänker då tusan inte leva på barkbröd.

Alltså, det svåra är ju att veta och räkna ut vad jag kommer att kosta i månaden? Hur ser mina utgifter ut om två, fem eller tio år? Och hur mycket kapital behöver jag då för att klara mig? Jag tänker att jag vill nog försöka ha ungefär samma levnadsstandard som idag. Jag har försökt att göra en uppställning eller överslagsräkning om du så vill. När jag nedan skriver min andel inom parentes så betalar sambon sin andel. Vi är alltså två som delar på dessa räkningar.

Jag börjar med att titta på vilka fasta månadsutgifter har jag idag.  (~ ungerfär)

Torpet: lån, elnät, elförbrukning, försäkring  ~ 2400kr

Huset: drift + lån+ tv/intenet  ~ 2800kr  (min andel)

Bilen: gas/bensin, service och försäkring ~ 1600kr (min andel)

Mat: Willys, Lidl, luncher på jobbet ~2400kr

Övrigt: varierar kraftigt. Jag har ex inget specifikt klädkonto utan köper när jag behöver. Svårt att beräkna man sliter ju inte kläder på samma vis som när man var yngre. Men jag tippar på att jag lägger 3000kr/år och får då en månadskostnad på 250kr.

Snus: Jag har noll incitament för att sluta, inte ens det ekonomiska. ~550kr 

Hobby: Här har jag inga fasta kostnader utan det blir det jag jag känner för. Detta året har jag köpt en cykel och två andra leksaker för totalt 9000kr. Utslaget per månad 750kr.

Resor och äventyr. Hittils i år har jag lagt ca: 15 000kr och utslaget ~1250kr/mån

Hälsa: Jag råkade bli sjuk och sådant kan man aldrig bestämma över. Totalt fick jag lägga 1920kr på medicin, läkarbesök, sjukhusvistelse + resor ~160/mån (jag vet inte om det är rättvist att räkna denna post, man blir ju förhoppningsvis inte inlagd på sjukhus varje år)

Telefon: För tillfället har jag jobbmob och har ingen månadsavgift. Jag räknar med att ha ett billigt abonneman den dagen jag måste betala den själv. 150kr/mån känns som rimligt om ett par år.

Om jag nu slår ihop detta (tel ej inräknad) så hamnar jag på en månadskostnad om 12 160kr jag avrundar till 12 000kr eftersom jag inte ligger på sjukhus varje år.

Under sommaren avslutade jag både Netflix och Spotify så där sparade jag några kronor varje månad. Denna summa äts ändå upp av ökade elpriser och jag märker att jag klarar mig utmärkt ändå och det kanske är Netflix jag saknar ibland men å andra sidan så kan jag koppla på det om abstinensen skulle bli för stor.

Så, utgångsläget är alltså att jag i dagsläget kostar ca: 12 000kr i månaden. Tittar man på en verklig månadskostnad så är vissa månader nere på runt 9000kr medan andra ligger på 15 000kr. Vad kommer att förändras den dagen jag slutar jobba? Ja det första är ju att inkomsten varje månad sjunker drastiskt. Jag har ingen tanke på att ha något  jobb vid sidan om eller försöka hitta någon extrainkomst. Jag vill vara helt fri. Så jag måste klara mig på det som jag har investerat + min tjänstepension de fyra första åren. därefter så kickar allmänpensionen in men det blir bara högre inkomst ett par år sedan sjunker det tillbaka till samma nivå som innan. Med buffert och fonder att sälja av vid behov så räknar jag med att klara livhanken även om jag skulle råka på de oförutsedda utgifterna som alltid kommer. 

Vad är det jag inte tänker på? Just det, livet kan förändras i ett enda ögonblick! Jag måste ha en plan B. Vem vet om frugan helt plötsligt tycker att vi ska gå skilda vägar eller hon dör? Inga roliga tankar men de måste tänkas. Jag hamnar ju i ett helt annat läge och mina marginaler krymper. Jag måste helt enkelt ta med i beräkningen att det värsta kan hända. Det måste helt enkelt finnas lite marginal i uträkningarna. Jag kan ju inte heller vara helt säker på att portföljen ger det jag tänkt, inställda utdelningar är inget ovanligt. Åter igen, lite buffert och marginal är ett måste. Den stora frågan att brottas med är bara: hur mycket marginal är nog?

Jag har ett ess i rockärmen men jag hoppas att jag aldrig behöver använda det. Det är mitt kära torp som jag tänker på. Skulle jag i närtid (5-10år) tvingas sälja det så skulle en stor del av mig gråta. Visst jag skulle få ner min månadskostnad och säkert göra en liten vinst också men det är en klen tröst. Jag hoppas att jag aldrig hamnar i den situationen.

Om vi övergår till mer praktiska saker som jag funderar på så är det ju vad jag ska göra av all min fria tid. Jag tror ärligt inte på det som många säger. -Åh, när jag blir pensionär ska jag ut o resa och se världen. Eller att de ska göra 90 mila vandringar på Santiago de compostela.(Jo det finns undantag) Jag tror mer på att saker som man gillar och gör idag (möjligen att man tar upp någon gammal hobby igen) kommer man att fortsätta med. Nej nej, jag är ingen inbunden kuf som aldrig gör nya saker eller testar nytt. Redan idag är jag en reslysten äventyrare (i mina ögon) och det kommer jag att fortsätta med så länge benen bär. Jag har många resmål, både stora och små som väntar runt hörnet. Jag har flera äventyr jag vill göra. Jag har gjort, tågluff, mc genom europa, osv. Senaste åren har jag vandrat tvärs över Sverige, padlat både kajak och kanadensare, cyklat och i somras testade jag luftballong. Näst på tur står att testa segelflyg. det blev inget av denna sommaren av olika anledningar. Den där pojkaktiga nyfikenheten finns fortfarande kvar. Jag gör saker som jag gillar och tilltalar mig och det tänker jag fortsätta med. Jag är väl en sådan person helt enkelt. Jag ska återkomma till göromålen som fri i ett eget inlägg. Men om vi avslutar utsvävningen och återgår till de praktiska sakerna jag skulle vilja ha på plats innan jag blir fri.

Högst på listan står en båt med trailer, jag vill inte ha den utgiften ett nyinköp kostar. Detta vill jag ha på plats innan eftersom det kan kosta mig allt mellan 35-75 000.

Båten på bilden kostar betydligt mer än 75 000 men man kan ju alltid få drömma... 



Jag tänker att bilen bör vara hyggligt ny så jag slipper oroa mig för mycket, framförallt måste den gå att lita på så långt man nu kan lite på en bil......  Fast jag är rätt nöjd med den jag har nu. Men ett bilbyta kan bli kostsamt.

Det är väl egentligen inte så mycket mer jag behöver, jag har det mesta för de aktiviteter jag tänker mig. Säkert finns det många saker jag inte tänkt på eller förutsett men jag kan idag inte se att det skulle vara några gigantiska utgifter som helt plötsligt landar i knät?

Tankar och inputs på detta?



Mvh // PP



















tisdag 11 oktober 2022

Mödan värt?

Är det verkligen värt att snika o snåla under lång tid?  Vi pratar om långt mer än tio år men för de flesta mellan femton till tjugo år innan man når målet. Det är inte bara det där med att lägga undan pengar, uppskjuten konsumtion, som det populärt kallas, utan du tar ju inte bara en risk utan flera. Är det verkligen värt det? Tänk om du dör, vilket onödigt jobb som lags ner till ingen nytta.


Jo men man kanske får leva och vara frisk till 85-90 och då är det ju faktiskt värt det eller hur. Jag tror att många brottas med filosofiska frågor. ALLT KAN HÄNDA och vi kan inte förutse vad eller när. Man kan inte leva sitt liv med filosofin att allt kommer att gå åt helvete ändå och att det inte finns någon mening med någonting. 

Att man mår bra är nog en utgångspunkt att börja i. Jag tänker både fysiskt och psykiskt. Är man överviktig så är det en stor bidragande orsak till att sjukdomar och död  kan komma tidigare. Men det finns ingen som tvingar dig att motionera och äta bättre kost. Detta måste du ta tag i själv! Det finns inga quick fix eller bantningspiller som gör underverk. Men lite enkel vardagsmotion däremot. Jag har en kompis som aldrig för sitt liv skulle betala för ett gymkort. Att träna utomhus är gratis är hans devis. Fullt förståeligt och jag anammar detta själv. Lite gå-rundor i snabbare takt och cykling, där hittade jag det som passar mig. Det finns naturligtvis ingen garanti för att jag får hålla mig frisk men jag har i vart fall gjort min bit och det jag kan påverka. Att må dåligt psykiskt är nog någonting man behöver professionell hjälp med. Jag har noll erfarenhet och kan inte uttala mig men det måste vara eländigt att lida av och jag hade i vart fall försökt att få hjälp.

Livet ändrar sig i faser som jag ser det. Jag tänker och tycker inte lika som jag gjorde för säg tio eller tjugo år sedan. Det händer saker som får mig att ändra uppfattning (och tur är väl det). Jag kanske läser en faktabok om något intressant där forskning kommit fram till nya bevis och jag får ändra ståndpunkt. Man hinner ändra sig många gånger under ett liv vill jag lova. Politiskt, religiöst, ekonomiskt osv. Medvetenheten ökar och för inte så läng sedan så insåg jag att det där talesättet att: ju mer jag vet, desto mer inser jag att jag inte vet. Från världsmästare (ja nästan i alla fall) till gröngöling. Den insikten svider men likafullt är den sann.

Så vad handlar det här inlägget om egentligen? Är det mödan värt heter ju inlägget och syftar på om det är värt att lägga ner energin, tiden och pengarna på att få det bättre ekonomiskt. Mitt entydiga svar är JA! Det är värt det. Jag har nog aldrig haft det så bra i mitt liv som jag har det nu. Den tryggheten jag själv har skapat genom sparande är värt uppoffringen. Ta bara den pågående krisen som vi alla drabbats av. Den kan pågå bäst den vill men den påverkar inte mitt liv i någon större omfattning. Ja jag vet att det kan låta raljant men faktum kvarstår. Visst bränslepriserna och elpriset kan få den mest härdade att haja till. Men oavsett om elpriset blir 10kr/KWh och bränslet kostar 30kr/L så kommer jag att överleva. Jag kommer att klara mig ekonomiskt och allt är tack vare att jag började spara och investera. Jag säger inte att det inte är tufft och att många människor har ett elände men jag beskriver ju min egen situation. Och som ekonomisk så drar vi ner på en del även om vi inte skulle behöva det men man behöver ju inte kasta pengar i sjön. Hade jag inte haft den ekonomiska buffert och kapital investerat så hade jag nog tänkt och tyckt annorlunda, ja detta inlägg hade inte ens varit i min tankevärld då. Så det är alltså stora fördelar med att vara snål under en tid av sitt liv.



Mvh // PP





fredag 30 september 2022

Ditten o datten...

September månad är till ända, ja det är ju sista dagen idag och det finns 12 timmar kvar om man ska vara nogaräknad. Jag vet ingen som är överlycklig över börsutvecklingen i september? Själv tar jag det med ro. Det är en allmän (hela världen?) nedgång, alltså, i stort sett alla bolag har backat och det är ingenting bolagspecifik med det jag äger. Jag må vara en usel stockpicker men till och med min globalfond som har över 1500 bolag har backat 11% så.... så jäkla kass är man nog inte i detta fallet. Ja det här ämnet vänds det ut o in på i alla medier, man kan bli lite trött på det....

September är en "mellanmånad" i min portfölj dvs den är inte stark men inte heller svag. Det har blivit utdelningar på 4164 kr.  Historiskt så har september ändå varit en hygglig utdelningsmånad som pendlat mellan 4000-5700 de sista åren. Något bolag, tror det var Castellum har flyttat/ändrat utdelningen och därav svängningarna. 

Jag har fått utdelningar från SBB, Cibus, Axfood, K2A och XACT.

September var ju också sista månade som jag förde över pengar från lönen. (första gången sedan 2019 som jag inte får full lön. Jag blev ju som bekant inlagd på sjukhus och opererades under slutet av min semester) Portföljen den får klara sig med enbart återinvesterade utdelningar. Jag valde att investera i PEAB, Cibus och XACT nu under september. Sedan kunde jag helt enkelt inte hålla fingrarna från syltburken utan avrundade mitt lilla innehav i SBB-B till 500st. Jag hade lovat mig själv att inte öka där men ni vet det där med att jag inte pallar att se udda tal i mina innehav ställde till det. När SBB den 20:e sep var nere på 12.80 så kunde jag inte låta bli utan slog till på 45st för 577kr. Men den största posten gick till XACT högutd. Där jag slog till på 80st. XACT köpte jag först gången 2018 efter ett tips från Petrusko. Tack ska du ha Petrusko! Jag hade redan året innan utländska ETF:er men det sket sig ju med fortsatta investeringar där pga lagändringar och då var jag lite vilsen i vad jag skulle investera i istället. Då läste jag om XACT och fastnade för riskspridning i nordiska bolag och att det var en utdelande fond. Jag har för mig att den då också bara betalade utdelning en gång om året och det var i maj. Numera har den utdelning fyra gånger om året.

Oktober som vi snart är inne i nu kommer att bli en stark utdelningsmånad. Den har seglat upp till att bli den tredje starkaste och det är ju riktigt trevligt att ha fina utdelningar på hösten men detta återkommer jag till i ett inlägg lite längre fram.


Avdelning icke investeringsrelaterat:

På torpet har jag skördat det sista som ska skördas för året. Det blev inte på något vis något jubelår där heller. Mina två 1000L vattentankar som jag har till bevattning stod i nästan hela augusti tomma då det inte föll något regn. Detta påverkar natrurligtvis utvecklingen av majs, morötter, rödbetor, gurka, potatis och allt annat vattenkrävande. Jag har en brunn på tomten men vill inte springa med två 15l hinkar fram och tillbaka som en skottspoling. Jag har hittills varit för snål för att investera i en jetpump som skulle kunna förse trädgården med vatten. Fortsätter klimatförändringarna med o-regniga sommrar får jag nog tänka om.


Här är det majsen som står i blomm i en av odlingsbäddarna

Här är tre bäddar halvskördade,  morötter, rödbetor, purjo och gurka

Jag tar bara hem så mycket potatis som går åt på ett par veckor i taget.
Juste denna sorten heter Bintje men jag har även King edvard och Zoe,





Här är det rödbetor som ska kokas. Gul och orange morot för färgeffektens skull..




Så här ser en ofullgången majskolv ut. Sent sådda som det inte hann bli något av.


Gigantisk Västeråsgurka! Sparad för att ta nya frö ifrån.
En snusdosa är 7cm i diameter.


Ibland blir det knäppt!


De sista pyttesmå 3-5cm stora gurkorna inlagda. Den rosaröda burken är picklad rödlök.


En del av årets egenodlade gurkor inlagda. Tack IKEA för att ni säljer syltburkar billigt.

Torpet är min ventil i livet och att vistas i trädgården är läkande för själen. Att det blir lite arbete är ingenting jag har något emot. Många gånger när jag är där så roar jag mig bara utan att lyfta ett enda finger för arbete. Men slutresultatet med egenodlat som jag senare under vinterhalvåret kan äta är mycket tillfredställande.



Mvh // PP

tisdag 27 september 2022

Stoppdagen!

Så kom den då, dagen då min sista insättning från lön till investeringsportföljen har gjorts. Lite vemodigt och lite tomt känns det allt. Jag har ju så strävsamt gjort denna resan och plötsligt så bara är man där. Jag kommer att fortsätta investera men bara utdelningarna från portföljen. Det har ju funnits tid att fundera och resonera med sig själv (låter lite psyko, jag vet) och jag kanske kommer att göra enstaka insättningar från eget kapital OM det blir helt galna tillfällen i enstaka bolag som man bara inte vill missa. Men annars så ska portföljen klara sig själv.

Det är go känsla att nå upp till det mål jag en gång satte. Jag trodde dock inte att det skulle gå så fort. Jag har haft tur och investeringsresan har varit i ett nästan bara uppåtgående klimat. Visst lite oroligheter har det varit på vägen, Brexit, handelskrig, halvledarbrist, Corvid, krig, inflation, räntehöjningar men total sett verkligen bra om man zoomar ut. 

Grundplanen från allra första början var att jag ville gå i pension tidigare. Jag tänkte 62-63år hade varit najs om man kunde sluta. Inte för att jag vantrivs på mitt jobb nej det snarare tvärt om. Jag gillar mitt jobb och jag trivs som fisken i vattnet. MEN, det finns andra värden i livet som är viktiga. För min del så har jag varit noga med att dra en gräns mellan arbete och fri tid. Mina chefer har varit och är fullt medvetna om detta och det är säkert 10år sedan jag jobbade över sist. Ingen gör sig ens besväret att fråga. Jag vill ha det så.

Målet att sluta vid 62-63 har ändrats efter hand. Jag satt i början av förra året och spånade fram att jag troligen skulle kunna sluta redan vid 61. Det var ju helt fantastiskt! Nu ett år senare så har jag reviderat ner det till att jag kan sluta redan vid 60. Just nu är det ju verkligen mörka moln på horisonten och vem vet hur länge den pågående krisen ska fortgå. Det kan ha betydelse för framtiden fatiskt. Säg att 2023 blir ett skitår då kommer utdelningarna 2024 att vara omdiskutabla. Får man ut det man har beräknat? Hur många bolag behåller, hur många sänker, vad gör det på totalen? Detta kan bli en nagelbitare...

Ja Om jag hade fortsatt att gneta och investera av lön hade jag troligen kunnat gå ännu tidigare men jag har bestämt mig för att jag inte behöver det. Portföljen är självgående och jag har en del andra saker jag vill ha på plats innan jag går från arbetslivet.

Faktum är ju att jag under min sparresa "råkade" köpt mig en sommarstuga med stor tomt. Den var inte gratis i inköp och den kostar runt 2000kr i månaden. Bara att göra en trädgård har i runda slängar kostat mig 75-90 000:- Fast för mig så är det en plats som jag besöker året runt, den är mer som ett tillhåll och en avslappningsplats. Jag odlar potatis, majs, rödbetor, morötter, gurka och annat kul. Bär och nötbuskar, äppelträd, päron, körsbär, plommon och persika samt vindruvor har jag planterat. Men en av mina portföljer den som jag kallar Pref o D-stugan bekostar hela kalaset så egentligen är den numera nästan gratis. Det är om jag ex investerar i ett röjsåg eller ny gräsklippare eller annan utrustning där som det koster extra. Jag kunde valt att inte gjort denna investering och istället slutat ännu tidigare från jobbet MEN det är viktigt att hitta balansen mellan investeringar och livet i övrigt. För mig så var det viktigare att ha en "man cave" att kunna åka till och njuta lite under resans gång. Sparande är inte allt.

Jag kunde också valt att inte unna mig trevliga resor till Spanien där jag varit 10-12 gånger. Jag kunde valt att inte köpa alla roliga saker som jag älskar att omge mig med. Där har jag nog brännt närmare 40 papp men det är och har varit värt det. Nästan varje vecka får någon av prylarna följa med upp till stugan och exerceras. Livet ska levas här och nu! Jag kunde också valt att inte dra iväg på mina äventyr. 3 + 4 dagars padlingar varje år, luftballongsfärd, 10 dagars långfärdsvandring från kust till kust här i Sverige. (jo tro mig, det kostar att vandra också), den utrustningen gick nog på 15 lakan men det var det värt. Jag har även klippt Blekingeleden 26mil och delar av Hallandsleden. 

Jag sparar lite i fonder till mina barnbarn. En o annan gång skänker jag pengar till Barncancerfonden. Min fru o jag bor i hus och vi har inga problem med att flera gånger i månaden äta ute om vi ex är ute och fotograferar eller besöker någon obesökt plats en helg. Jag äter lunch på jobbet nästan varje dag och den kostar runt 65kr Ja vi har bil också och den är förutom huset den största enskilda utgiften. Det har ju inte blivit billigare att äga o köra bil men vi måste ha en. Vi skulle knappast klara oss utan.

Totalt sett så flyger pengarna iväg på många olika saker men som jag anser är viktiga och nödvändiga. Tro nu inte att jag lever ett slösaktigt liv, så är det verkligen inte. Och jag har verkligen ingen hög lön. Jag har nog en genomsnittlig Sverigelön. Jag är egentligen en vanlig industriarbetare även om jag inte jobbar i produktion. Jag började se över mina utgifter för många år sedan (tack vare andra bloggare) och detta frigjorde kapital så att sparandet helt plötsligt inte blev jobbigt. Visst, jag gick verkligen "all in" i början och sparade ihop hyggliga summor som jag kunde investera, jag snålade in på flera saker och landade till slut i ett bra läge med en bra balans där både sparande och livet i övrigt fick plats.

Jag har fortfarande drömmar jag vill förverkliga och nu när jag inte längre är tvungen att spara från lön varje månad så frigör jag ju lite pengar till drömmarna. Jag tänker att jag ska inte öka mina månadskostnader bara för att jag kan utan tror mer på ett riktat sparande. Jag vill ha en båt igen. Jag hade en Fin Buster L mellan 2001-2010 och sportfiskade enormt mycket. För mycket egentligen och till slut så gick jag nog in i fiskeväggen och tappade totalt intresset. Nu har det väckt till liv igen och vi får väl se hur det slutar?  Men någon form av båt blir det så småning om. Sedan har jag ju massor av platser jag vill åka till och äventyr som jag vill göra. Nej jag ser verkligen inga bekymmer med att gör av med de "överblivna" pengarna.

Är PP ekonomiskt fri? Nej det är jag egentligen inte. Jag måste knega på ett tag till. Jag väntar på att vektorerna från min tjänstepension och min årliga utdelning från portföljen sammanfaller. När de gör det och den totala summan överstiger min månadskostnad, DÅ är det dags att logga ut för gott från jobbet. Jag kan bara på ett ungefär räkna ut när det sker men som jag skrev i ett tidigare inlägg det är otroligt svårt att säga exakt hur mycket portföljen ger om 2 år. Det kan bli både höjningar och sänkningar i utdelningen från bolagen och jag måste ändå ha en liten säkerhetsmarginal även om jag har en bra buffert. Jag kan ju inte stå där som en idiot ett år efter pensioneringen och behöva leva som en asket.

Så, september 2022 går till historien (i mitt liv) som då jag gick in i en annan fas. Min portfölj är inte längre beroende av mitt sparande från lön. Den ska från och med idag vara självgående...... 





Mvh // PP






torsdag 22 september 2022

Axfood

Axfood torde vara ett innehav som väldigt många svenska investerare har i sin portfölj. Jag tror att man i detta bolag ser en stabil spelare som funnits i många år och har en utdelning som oftast ökar. Det är ingen dramatik direkt att äga Axfood. Det lunkar på i maklig takt ungefär som att sitta på ryggen på en elefant som sakta tar sig fram. Man vet att man kommer fram och det är inte mycket som sätter stopp för en elefant! Visst, det kan finnas mindre gropar eller vattendrag att ta sig över men inte ens en lejonflock är beredda att försöka fälla en vuxen elefant.

Axfood är ett välskött bolag och VD:n Klas Balkow styr det på ett bra sätt. Man har fortsatt sin expansion i lagom takt och tar inte för mycket risk. Dagligvaruhandeln är som så många gånger skrivits någonting vi inte kan undvara. I någon mån så måste vi människor äta mat om vi sedan köper den på ICA eller Lidl är en annan sak. 


I min sinnevärld så finns Axfood kvar om 50år och troligen bra mycket längre. Med ägarfamiljen i ryggen så borgar det för att man kör på med sådant som visat sig fungera. Investor i all ära men var tror du att familjen Wallenberg måste göra, jo ät mat, precis som alla vi andra. Skulle inte förvåna om någon av dem ibland smiter in på Willys för att handla lite billigare :-)

Att Axfoods aktie strax efter Ryssarnas invationskrig mot Ukraina har haft en abnorm utveckling och att aktiepriset de facto inte speglar dess verkliga värde är en omständighet som sätter myror i skallen på många. Är det läge att sälja av delar eller inte? Några tycker säker att sälja med vinst är en bra affär och man hoppas att man en dag kan köpa tillbaka Axfood betydligt billigare. Jag tänker inte råda någon att göra varken bu eller bä. Jag kan bara berätta hur jag själv tänker och agerar.

Jag säljer inte Axfood för att de gått upp 50%. Jag tycker själv att aktien ska handlas runt 200-230kr och att den då är en ok investering men inte direkt billig. Men när är bra bolag billiga, sällan är det enkla svaret. Så att i dagsläget köpa den för runt 300kr är för min del uteslutet. MEN, om kriget och inflationen blir långvarig så finns det ingenting som säger att inte Axfoods aktie plötsligt kan stå i 400kr eller mer! Åtminstone momentant. Det finns så många exempel på företag som sprängt gränser man inte trodde var möjligt. När stora fondbolag "måste" köpa så skiter de i vad priset är. Detta i sin tur kan driva upp priset (efterfrågan) till sjuka höjder.

Jag tänker behålla mina Axfood, jag ser inte att jag är så skicklig att jag vågar byta till något annat för den vinsten, det kan istället bli skit av det hela och jag vill inte förlora några pengar. Under tiden så fär jag nöja mig med fina utdelningar två gånger om året. Skulle aktien däremot komma ner till vettiga nivåer så tänker jag fortsätta att köpa på mig för jag vill verkligen fortsätta att ha Axfood som en av hörnstenarna i portföljen. Och jag vil äga Axfood länge, väldigt länge.

Noterade även att Magdalena Andersson i tv sa KRIGSVINTER , Va fan vet hon om krigsvintrar? Nu hör man istället uttrycket KRISVINTER, man har liksom släppt lite på alvarlighetsgraden....

Oavsett så blir det säkert tufft för många hushåll. Skönt då att veta att de flesta bloggare i investerarkollektivet har reservkapital och buffertar att ta av om det skulle knipa.


Mvh // PP 

tisdag 6 september 2022

Det går aldrig......

Jag vet inte hur ni andra har det men själv räknar jag tydligen som en kratta! Jag ska förklara. När jag började investera så gjorde jag en utdelningsprognos för fem år framåt. Jag hade inte en siffra rätt, inte ens första året! När de första fem åren passerat satte jag upp fem nya år, ja ni fattar. En prognos är ju ingen exakt vetenskap utan mer som ett rikmärke. Eller egentligen så var det ju ett utdelningsmål som jag satte upp. Ett estimat för hur mycket jag skulle få i utdelningar. Inför varje år så gör jag en ny lite mer exakt för just det kommsnde året. Och i ärlighetens namn, inte en enda gång har jag prickat rätt! Det blir aldrig som jag tänkt mig. Det positiva är att jag alltid räknar fel på plussidan. Alltså, jag har lyckats få mer pengar totalt på ett år än jag räknade med. Till och med under skitåret 2020 när ett flertal utdelningar ställdes in så gick det bätre än prognosen och bättre än året innan.

 

Så vad är problemet egentligen? Vad är det för fel jag gör eftersom jag lyckas räkna så illa? Man kan tänka sig att jag sätter mina mål för lågt? Jag har analyserat detta och det kan ligga någonting i det men bara de första fem åren. Då trodde jag nog inte att jag skulle få någon exponentialeffekt utan satte utdelningsökningen linjärt till 5000kr mer i utdelning varje år. Det fjärde året höjde jag till och med ribban till 6000kr för att komma så nära sanningen som möjligt. Idag är ribban lagd betydlig högre.

Jag är heller ingen världsmästare på att räkna eller snarare försöka gissa vad, nu kommer ett krångligt ord, utdelningshöjningseffekten blir. Iblande höjer bolagen sina utdelningar väldigt lite, ibland så väljer bolagen att höja mer än vad koncensus har trott, Vissa år blir det ingen höjning alls och ibland när alla stjärnor står rätt så kommer det en extrautdelning. Det finns bolag som sänkt sin utdelning med 50%! Till ovanligheterna hör att bolag helt ställer in utdelningen men det kan hända och 2020 så beslutade riksdagen att alla bolag som hade fått stöd(lån?) från staten inte skulle betala någon aktieutdelning och därmed höll bolagen inne utdelningen, många hela året. Det gjorde ju inte saken lättar att beräkna utdelningarna det året. Eller året efter när utdelningarna och extrautdelningarna sedan väl kom. Extrautdelningarna från vissa bolag kan vara rejält tilltagna, tack Boliden, tack Tele2, Tack Swedish Match. Men det ställer mina prognoser på ända. 


Bolag som blir uppköpta eller går i konkurs eller som självmant väljer att avnotera sig från börsen är ett annat otyg som ställer till det. Det har hänt ett antal gånger att jag "blivit av med" bolag på detta viset. Man har då ex vid årets början tänkt och räknat in dessa bolags utdelning men så blir det inget av med det. Man får placera pengarna i andra bolag och inte säkert att man då får samma utdelning som man planerat.

Det finns en faktor till som jag är glad att jag drabbas av. En o annan gång så händer det att min arbetsgivare delar ut bonus till oss anstälda. Jag tillhör de lyckligt lottade som inte behöver 20-50 tusen extra för att klara livhanken så bonuspengarna har jag nästan oavkortat investerat direkt, kanske någon enstaka tusenlapp som jag behållit men annars har allt investerats. Detta kan vara en av faktorerna som gör att mina uträkningar blir felaktiga? Vissa månade förbrukar jag väldigt lite pengar och det blir någon eller några tusenlappar extra jag kan påta in i pengamaskinen. På ett år händer det nog flera gånger. Skatteåterbäringen är en annan faktor men de sista åren så har det gått jämnt ut eller svagt minus. Åter andra kan få många sköna tuselappar tillbaka från skatten.

Så att exakt räkna ut hur mycket utdelningen kommer att bli för ett år är helt omöjligt att göra. Kanske någon har invändningar mot detta? Jo, jag kom faktiskt på ett sätt men då får kan man bara ha preferens eller D-aktier i portföljen. Då går det för de utdelningarna är ju fastställda. OM nu inte OM hade funnits... Preferensaktier kan bli inlösta i förtid...

Summa summarum, Visst tusan är det trevligt att överträffa sina mål. Jag har försökt att sätta mål som är nåbara. Det får inte vara för enkelt men inte heller totalt utflippat. Det ska ju vara så verklighetstroget det bara går och för den som ska sluta jobba och leva på utdelningar är det extra viktigt att veta när går i mål. Det får inte slå på flera år. Fast å andra sidan, när jag tänker efter, så gör det mig ingenting om jag jag skulle räkna ett helt år fel, bara det blir på rätt håll! Dvs, att jag kan sluta ett år tidigare än beräknat.

Mvh //PP





torsdag 1 september 2022

A.u.g, spara och le.

Augusti månad är till ända och allting rullar på som vanligt. Trots semester och flera extravaganser så lyckades jag med konststycket dra ihop 8000kr att investera. Vet i tusan hur det gick till? Men jag är glad och nöjd över att kunna köpa lite aktier. Ja naturligtvis så går det ju alltid en slant till mina fondköp också, den traditionen håller jag hårt på. Augusti månad är ingen stark utdelningsmånad för mig, den gav 2167 kr som självklart återinvesterades.

Inköp under augusti:

PEAB 30st  66.80 - 67.50:- /st

Investor 10st 176,98:-/st

SEB  25st  108.15:- /st

Och sedan har PP, hör och häpna, gått och faktiskt köpt ett helt nytt bolag till portföljen. Det tillhör inte vanligheterna men nu kändes det som att det var rätt läge. Den breddar portföljen något och förhoppningsvis så kommer den också att bidra i framtiden. Bolaget jag köpte heter SKANSKA. Ett inte helt obekant företag om man säger så...Desutom har jag planer på att ta in ett bolag till men jag ska suga på den karamellen ett tag till och snoka i lite rapporter och bilda mig en uppfattning om bolaget historik och framtid. Jag återkommer om/när jag bestämt mig.

Jag köpte en lite post SKANSKA  10st  159,85:-/st

Nu när september månad har börjat så är det faktiskt också början på slutet på. September är den sista månade som jag avsätter pengar från min lön till investeringar i aktier. Den lilla pengamaskinen som jag en gång så sakteliga började bygga upp har nu likt tjuren Ferdinand nått den storlek när den inte längre behöver mina penga utan klarar sig alldeles utmärk själv. Ja helt själv är väl att ta i, den behöver ju fortfarande vägledning och tillsyn men jag behöver inte tillföra den mer kapital i form av lön. Den ska nu få fortsätta sin resa med att enbart investera det som den själv genererar i form av utdelningar.

För mig personligen så är detta ett stort steg. Att se sitt lilla skötebarn klara sig själv och med staplande steg  gå ut i den stora stygga världen. Jag kommer kanske kanske (likt varje ansvarstagande förälder) någon gång under de kommande två åren att tillföra lite eget kapital OM börsen går ner riktigt rejäl och fantastiska bolag kan köpas till fantastiska priser! Annars inte!. Det måste verkligen vara rea på riktigt. -30% på OMX duger inte, det måste vara bättre (sämre) än så. Från att ha satt igång maskinen och matat den med hårt intjänade peng under åratal så har då ögonblicket för att "flytta hemifrån" och klara sig själv kommit. Jag kommer att stå vid sidan av och se hur det går men jag tror nog att jag (likt varje ansvarskännande förälder) oroar mig i onödan. Den kommer att klara sig och det kommer att gå bra.

Trots att 2022 har varit ett halvpissigt år så har maskinen brutit igenom flera barriärer än jag trodde var möjligt under ett pissigt år. Mitt utdelningsmål nåddes redan i maj månad och ända sedan dessa har jag funderat över hur jag ska göra. Nu är beslutet fattat och jag får stå vid det. Det kommer ändå att kännas en aning konstigt att jag, när september är slut, inte längre avsätter pengar från lönen till pengamaskinen. 

Men oroa er inte, PP har många projekt som kostar pengar och dessa svarta hål kan jag nu börja stoppa in lite flis i för att förverkliga flera drömmar jag har. Jag kommer efter hand som jag genomför dem så målande som möjligt redogöra för mina eskapader här på bloggen.

Mvh // PP






söndag 28 augusti 2022

Jag hatar att vara sparsam!

Min "klassresa" och mitt sparande har verkligen inte fallit sig naturligt. Jag är en slarver och har alltid varit när det gäller pengar och sparande. Under hela mitt liv har jag nog bara, som jag minns fritt ur minnet, sparat ihop till en enda sak, en moped. Ja det kan finnas andra småsaker jag faktiskt lyckades spara till men definitivt inga dyrare eller större inköp. Min första stereoanläggning köpte jag på kredit. Jag var 18 år och hade fast jobb men absolut inget tålamod att vänta tre eller fyra löningar för att spara ihop till pengarna först. Det blev en liten handpenning och resten på avbetalning. Jag hade väldigt lite förståelse för hur räntor fungerade, möjligvis på plussidan där man på den tiden hade en liten bankbok (påminner i format om dagens pass) där kunde man se att banken stämplade in årsräntan på två tre kronor. alltså kapitalet växte om än väldigt lite. Det rakt motsatta och med betydlig större räntesats var ju på lånade pengar och kredit. Jag var verkligen helt oinsatt och jag tyckte efter ett halvårs avbetalande på stereon att skulden knappt sjunkit någonting. Bara några hundra fast jag betalat in tusentals kronor. DÅ som först började jag fatta alvaret med höga procentsatser. Jag bestämde mig omgående att lägga större delen av kommande löner på att snabbt beta av skulden helt. Efter detta blev jag mer vaksam på avbetalningar. Trots detta så har alla bilar (15st genom åren) och motorcyklar (3st) gjorts på avbetalning. Fast till helt andra räntor oftast mellan 1,95 -5% ränta. Banklån både blanco och huslån har jag haft genom hela livet som efterhängset följ mig. Det har heller inte varit enkelt, nej ärligt talat, nästan omöjligt att spara något med hus och tre barn på en vanlig arbetarlön.

Inte förrän sent i livet, runt 50 strecket, så började jag få lite mer insikt i hur bra det hade varit om man var helt eller nästan helt skuldfri. I samma veva så började inputs om att man nog borde ha en liten hög med pengar till pensionen att gro. Den allmänna åsikten var ju att vi i stort sett skulle bli fattigpensionärer hela bunten! (idag vet jag bättre och siffror talar sitt tydliga språk enligt all statistik så är det inte riktigt så illa) Det vore ju heltokigt efter att aldrig varit arbetslös en enda dag i hela mitt 40 åriga arbetsliv att inte få en dräglig pension. Nå väl, det var så mitt intresse för sparande, minimering av utgifter i hushållet samt investeringar började.

Trots detta så har jag ett avslappnat förhållande till sparande. Jag vet att jag kommer att klara mig bra när jag väl går tidigare i pension. Men allt detta tack vare att jag faktiskt började spara och investera. Men jag håller verkligen inte stenhårt i mina pengar. Jag lever här och nu. Den balansen jag har mellan lagom spenderande och ett ( i två löningar till) relativt stort sparande/investerande är perfekt för mig. Jag unnar mig det jag vill uppleva, jag köper saker jag vill ha och behöver och som berikar mitt liv. Jag vill ha bra kvalitet och är beredd att betala för det. Men jag har inga problem med att ex köpa begagnat så länge det är i fint skick. 

Jag ska ge er två exempel. Nyligen införskaffade jag en cykel. Jag har redan en som jag använder dagligen och året runt ToR till jobbet. Jag har en ganska kort sträcka dit. Sommar som vinter utsätts den för alla väder. Jag har bytt kedja tre gånger och skärmarna håller på att rosta upp av allt vägsalt. Så en ny cykel som jag tänker vara mer rädd om och bara köra vår, sommar och höst införskaffades. Den är av modernare snitt och tål även långfärder med packning vilket passar mig utmärkt. Jag gav ett begagnatpris på ca 1/3 av vad en splitter ny kostar. Ett bra köp helt enkelt som kommer att ge mig mycket glädje. Jag känner inte att jag vill skjuta upp den konsumtionen. Visst 5000kr till i aktier hade suttit fint men va fan, jag måste leva här och nu också. 

Sak nummer två som jag köpte (jag är inte helt bekväm med att berätta vad det är) kostade mig 4000kr. Jag hade letat ett helt år efter en begagnad och nu plötsligt dök det upp en annons. Efter kontakt och undersökning av föremålet så slog jag till direkt. Varan var i absolut nyskick! Jag kunde valt att köpa den helt ny men då hade det kostat mig några tusenlappar till och på det viset är jag fortfarande ekonomisk. Sakerna får inte kosta hur mycket som helst. Jag vill känna att jag gjort en bra affär och att jag får valuta för mina spenderade pengar. Bägge sakerna kommer att hålla hela mitt liv ut även om jag blir 100år. 

Så, att spara och vända på varje krona, snika och snåla är ingenting för mig. Jag har kolla på utgifter, jag har bra buffert och ett bra investerat kapital så varför skulle jag fortsätta att snika? Jag tänker att jag faktiskt har det mesta jag behöver och är nöjd med det. Det finns naturligtvis fortfarande saker jag ska skaffa mig innan jag loggar ut från arbetslivet. En kanot (kanadensare) ex står som mitt nästa inköp. Jag köper den troligen inte ny utan ett bra begagnat köp räcker gott. Sedan har vi ju alla upplevelser och äventyr jag ska ut på, det är verkligen någonting som jag ser fram emot. Men jag tänker inte vänta tills jag blir pensionär, nej nej, dessa saker gör jag så fort jag har tid, lust och pengar till det. Varför vänta?  

Helt ärligt, om 20år kanske jag inte ens lever. OM jag gör det så tror jag faktiskt att jag skiter i om jag får 100 000 eller 106 000kr i utdelningar om året. När jag är så gammal har jag svårt för att se att jag ens orkar bränna så mycket pengar på saker jag vill ha eller vill göra. (Även om jag får vara frisk o pigg) Jag har inga planer på att skaffa mig boende utomlands möjligen kan jag tänka mig att hyra något 3-4 månade under vintermånaderna men vi får se hur jag känner mig då.

Invändningarna då? Ja man kan ju hävda att man aldrig kan få för mycket pengar. Sant, men min verklighet är ju att jag påbörjade mitt sparande och investerande allt för sent i livet och i realiteten så trodde jag inte ens att jag skulle kunna bli miljonär. Jag är glad att jag hade fel. Men någon multimiljonär blir jag nog aldrig och med den insikten får jag helt enkelt rätta mun efter massäck och då är det i mitt huvud bättre att spendera lite på vägen på saker som gör mig glad och berikar mitt liv.

Detta är ingen uppmaning eller råd för hur andra ska agera. Alla har sina egna preferenser och inställning till pengar. Jag berättar bara hur jag ser på saken och hur jag agerar i mitt liv.

 

Nästa äventyr som PP ska ut på....



Mvh // PP