Men gott om tid att drömma

 Jag har inte tid att vara här, tänker jag när jag sitter på mitt jobb. Missförstå mig inte, jag trivs verkligen med mitt jobb och få människor kan gå till jobbet med ett leende och veta att ingen dag är den andra lik. Omväxlande och så kan jag vara oerhört social med hundratals människor, om jag vill. Precis ett sådant jobb har jag. MEN det finns andra saker i livet som är roligare och mitt måtto har väldigt länge varit att: Livet är för kort för att man ska ha tråkigt. Det blir lite vad man gör det till. Det som är roligare just nu i mitt liv är mitt gods. Jag brukar skämtsamt kalla min lilla fastighet i skogen med tillhörande stuga för godset. Alltså jag trivs så fruktansvärt bra där så jag vill aldrig åka hem. Hade jag kunnat så hade jag gjort FIRE redan för länge sedan men jag får hålla mig lite till. Det finns alltid, om man vill, saker att göra på torpet. Det blir aldrig långtråkigt. Jag kan komma på hur många projetkt som helst jag skulle vilja göra där. Ibland gör jag inte många knop utan njuter mest. Den stora tomten och tystnaden runt omkring är verkligen medidativ. Att sätta sig på en stubbe eller stock och bara lappstirra är en lisa för själen. Just nu håller jag på med trädgårdsdelen. När jag köpte stället så fanns där egentligen ingenting. Igenväxta åkrar och lite skog och en massa sten. Efter ett tag förstod jag varför det inte fanns någon trädgård. Älg, rådjur, harar och vildsvin är frekventa gäster som gärna knaprar i sig mina dyrt förvärvade träd och växter. Alltså, steg ett, efter att jag fått denna insikt, blev att påbörja en trädgård. Egentligen var det en del i prepping eller delvis självförsörjande odling som gjorde att jag fick upp ångan rejält. Jag planerade hur jag ville ha det och satte igång. Bara att gräva ner plintar och sätta upp 95x95mm tryckta stolpar tog två år! Vi snackar inte om någon lättgrävd skånsk sandmark utan här är det är sten i varenda spadtag. Det är så jävla mycket sten så man får koka potatisen och klena ner den mellan stenarna om man nu vill sätta potatis (det där uttrycket har jag rippat). Ja ni fattar, ett litet kärt helvete helt enkelt. 

Nu fyra år senare är det ändå inte riktigt klart. Allting är visserligen numera väl skyddat från alla djuren med ett vackert plankstaket med snickarglädje runt hela trädgården men jag har några mindre projekt innanför staketet som ska fixas till. Halva vintern och hela våren har jag varit igång. Det är skönt att kroppsarbeta. Gräva, snickra, fälla träd och klyva ved. Plantera o sätta frö, se det gro och växa är kul. Att även få skörda är ännu roligare, då brukar jag ta dit mina barnbarn så de får vara med. Dubbel glädje helt enkelt.

April månad har varit en sjuk utdelningsmånad, den bästa hittills. 12 023 kr är inte så pjåkigt, jag är nöjd men samtidigt om inte Swedbankaffären hade inträffat så hade jag nog varit en bit över 15 000. Men det är som det är med den saken.  Inhandlade aktier under april månad blev Telia, Tele2 och SBB plus investeringar i mina fondinnehav. Tråkigt, defensivt och långsiktigt. Inga sälj. Totalt så enligt Avanza så köpte jag aktier för 18 940kr! (utdelningar ej inräknade) Ja det kan säkert stämma, jag har ju sparat flitigt och fått ett par bra löner på varandra. 

Frammåt då? Ja på investeringsfronten blir det inte lika häftigt. Det kommer att gå lite pluring nu i maj månad. Semester en vecka med lite vandring, buschcrafting och övernattningar. Födelsedagar och så blir det säkert en del inköp till stugan som jag inte kan vara utan. Så börsen får helt enkelt försöka klara sig utan Procentpanik ett tag. Undrar hur det kommer att gå?

Mvh // PP

Not so happy face..

Läste ett bra inlägg av Miljonär innan 30 om att bli fartblind av börsyra och detta inlägget är av samma karaktär fast ändå inte. När jag tänker tillbaka på min ekonomiska resa och början på en utdelningsinvestering så var man glad för var enda krona som återbetalades till ISK-kontot. Det var nästan revolutionerande för mig att man kunde få tillbaka pengar på investerat kapital i form av utdelningar. Jag var verkligen glad som ett barn på fredagskvällen när godispåsen åkte fram. Efter bara ett par års investerande hade utdelningarna i mitt tycke växt lavinartat och pengarna återinvesterades naturligtvis i fler aktier eller fonder. Det är svårt att beskriva den glädje som faktiskt springer ur att man utan att fysiskt jobba för det ändå kan inkassera kontanta medel. För en person som mig som verkligen fick börja från noll och helt ensam bygga på en portfölj som så småning om ger mig en efterlängtad tidigare pension är utdelningstillväxten en fantastisk sak. Om du aldrig haft mycket pengar så känns det en aning konstigt när beloppen år efter år växer och till slut är långt bortom det du någonsin trodde var möjligt. 

Om någon för 20 år sedan sagt till mig att: -Vet du, jag ska berätta en hemlighet om din framtid, du kommer att bli mer än miljonär. Då hade jag troligen trott att den personen var påverkad av (valfri) drog och fullständigt ignorerat detta psykotiska uttalande.. Det är väl bara folk som tjänar sjukt bra eller ärver mycket som kan bli rika? Inte vanliga arbetare. Men jag hade fel och tur är väl det. Men åter till ämnet, när utdelningarna nådde 300 kr/ månad gladdes jag och tyckte att det var ju fantastiskt. När det nådde 1000 kr var det kul men inte lika upphetsande. Ju fler år och ju högre summor desto mindre glädje. Det blir mer som ett konstaterande. Det är sant att pengar i sig inte ger mig någon glädje utan det är den fria tiden jag siktar på och som gör att jag fortsätter investera...

Idag, i och med Axfoods utdelning, så passerade jag 100 000 kr i utdelningar. Jag borde vara jublande glad och ha ett "happy face" som kunde ses på en kilometers avstånd men det blev mest som ett litet försynt smajl. Jag kan bara konstatera att jag var gladare när jag nådde milstolpen 10 tusen i utdelning än jag blev idag. Ibland känns allt så overkligt och att det bara är monopolpengar man leker med. 

Å andra sidan så har jag inte 20, 30 eller 40 år innan jag är i FIRE fasen utan jag kan faktiskt ana slutet nästan lukta mig till det och nästan men bara nästan se ljuset i slutet av tunneln. få väl hoppas att det inte är ett framrusande tåg jag möter i slutet av den tunneln..  :-)  

Procentpanik kämpar vidare.........

Dagens utdelning från Axfood och Cibus återinvesterade jag i Cibus. Jag tänker att det är ett bra bolag som i slutändan ska få samma tyngd i portföljen som Axfood och Castellum har.

Mvh // PP

Den perfekta portföljen

Jakten på den perfekta portföljen pågår ständigt och är också rubriken för ett videoklipp eller snarare intervju med en man jag känner stor ödmjukhet inför. John C Bogle 91 år och brukar beskrivas som indexfondernas pappa. Det fanns fonder innan han kom på det men inte för vanligt folk och inte med så breda index och överkomliga avgifter. Han grundade en av världens största fondbolag Vanguard. Warren Buffett brukar ju benämnas som en citat-maskin med all rätta, han har många sköna uttryck och meningar som är berömda. John Bogle är inte långt efter och när jag tittat igenom hela intervjun med honom har jag flera gånger noterat sköna grejer som han säger. Visserligen är dessa citat lösryckta och gör sig naturligvis bättre i sitt sammanhang. Är man intresserad och vill veta lite om honom och vem tusan han är egentligen så se hela videon. Är det bara den perfekt allokerade portföljen du är ute efter (i Bogles tycke) så kan du hoppa över 2/3 av filmen. Jag tänkte ge mig på balansgången att delvis översätta vissa av meningarna eller de koncentrerade uttrycken han använder. Men vissa av dem gör sig bäst på engelska. Några av de sakerna han sa som fastnade hos mig var:

Ibland kommer visdom sent, hos vissa aldrig. (om att komma till insikt om vad som är bra investering långsiktigt)

(om sig själv när han föreslog indexfonder som ett nytt investeringssätt.) Jag hade bättre självförtroende än erfarenhet.

Det är lika svårt att vara sämst som bäst. (om fondförvaltare)

Indexfonder, är inte det tråkigt? - Vänta bara.

Människans dumhet är obegränsad.

Vad Morningstar själva säger: -Bättre att välja en indexfond med låg avgift än hög rating.

People should have reasonable expectations. (om att förvänta sig stordåd på börsen)

(Om aktieinvesteringar och någonting händer på börsen) You have to get out of the idea that you always have to do something. Dont do something, just stand there!

Im to conservativ for the average investor.

Index founds, its fine, in the long run.

Jag tänker inte spoila Johns egen allokering i sin "portfolio" det får ni reda på om ni tittar på slutet av videon.

Ah, en skön snubbe fler borde lyssna till. Här är videon med honom.....

Mvh // PP

Back to nature!

Dagligen överallt ifrån så strömmar det rubriker, uttalande och kommentarer mot mig som jag blir så trött på. Man misshandlar det svenska språket och brukar/missbrukar ord så det till slut inte är värt något. Det råder inflation! Jag ska ge några vanliga exempel. Ordet chockad används ofta och till synes helt utan verklighetsförankrad användning. Har du sett en chockad person någon gång eller själv verkligen varit chockad så förstår du var jag menar. Synonymer (ord som betyder samma sak) till chockad  kan vara ex: Våldsamt överraskad, uppskakad, skärrad och sinnesförvirrad. Bevittnar du ett överfall så kan du bli chockad men inte om kompisen köper en rosa tröja istället för en blå som hon/han sagt att hon/han skulle göra. Det finns visserligen grader av chock men i mitt tycke så används detta ord för ofta och i fel sammanhang.

Nästa ord som det gått inflation i är magiskt. Det var helt magiskt! I min värld ska det ordet bara användas vid en händelse eller upplevelse som är på gränsen till vad en människa kan ta in. Man kanske bara får några få sådana händelser i ett helt liv. Inte när när man går ner och köper en halv special på stadens korvmoj och uttrycker att en grillad med bröd och lite mos ovanpå smakade magiskt. Jämför med när du vandrat med en stam massajer och sitter en natt kring en lägereld, hör hur ett lejon vrålar i fjärran och en helt fantastisk stjärnhimmel omger dig. En sådan upplevelse kan jag klassa som magisk! Synonymer för magisk är bla: Övernaturlig, mystisk, oförklarlig, förtrollande, fängslande. 

Är det konstigt att jag mer och mer undviker att hänga på diverse forum och titta på tv förutom reklamfri film och nyheterna. Det känns som att simma motströms i en flod av skit! Nä, tacka vet jag när man får gå ut i naturen och slippa alla digitala intryck. Nollställa hjärnan och inse att man klarar sig jävligt bra utan telefon och dator. Jag är aldrig mer levande än när jag är i naturen.

Den totala motsatsen till natur är storstaden och där ligger börsen. Lyckligtvis så behöver jag inte besöka börsen rent fysiskt utan kan fortsätta handla aktier och fonder vid datorn. Paradoxalt nog så måste jag trots allt använda denna teknik för att nå målet som ju är ett friare liv i skog o mark. 

Under mars månad har jag handlat på mig Cibus och Korsnäs. Påfyllning i redan befintliga innehav med andra ord. MEN, jag har faktiskt tagit in ett bolag till. Ett nytt bolag till portföljen hör inte till vanligheterna men jag tyckte det var dags. SBB. Wow! vilken överraskning, ett defensivt innehav till :-) Ja säga vad man vill om Procentpanik men några överraskningar det bjuder han inte på. Jag skulle kunna vara Sveriges fegaste investerare? Men jag har en förkärlek för stabila verksamheter och pålitliga utdelare vilket gör att jag sover en särdeles god nattsömn. Åter igen har jag investerat i något som jag från början vet inte kommer att bli någon bergsget som skuttar upp för branta klippor och blir en tiofaldigare. Jag tänker så här: -Någon gång i framtiden när jag har min stabila portfölj på plats, alltså jag känner mig fullinvesterad och jag nått mitt uppsatta mål, Då men först då ska jag investera i lite mer, tja man skulle väl kunna säga, mer riskabla bolag. Alltså de får gärna ha bevisat sig med någon utdelning eller två men kanske lite mer okända bolag som har framtiden för sig. Då vet jag ju att jag är i hamn och kan våga ta ut svängarna lite mer. Min korta investeringshorisont gör att jag har en viss begränsning där det gäller att undvika pengaförluster. Jag har varken tid eller råd att förlora, det finns ingen tid att ta igen om detta skulle hända. Alltså undviker jag stora risker och stora vinster. Den dagen jag känner att det inte spelar någon roll om jag förlorar några tusenlappar på en felsatsning då kommer jag också att investera därefter.

April vet jag redan nu kommer att bli en riktigt bra utdelningsmånad och jag har klart för mig vad jag kommer att investera i men det kommer jag att redovisa då.....

                       

    När livet är som bäst! 

Mvh // PP

Som en liten pansarbil..

Finns det verkligen någon mening eller existensberättigande för preferensaktier och D aktier i en vettig portfölj för en investerare? Jag tror jag har sett de flesta argumenten både för och emot. Vissa mer eller mindre hatar dem och andra tycker väldigt bra om dem. När man tagit reda på allt som finns att veta om preferensaktier så inser man att om det är kursutveckling man vill ha så ska man nog titta på annat. De flesta preffarna rör sig inte mycket och detta brukar man beteckna som stabilt. Preferensaktier har en stark koppling mot hur räntorna ser ut. Är räntorna höga (dvs du kan få hög ränta på insatta pengar någon annan stan ex. ett bankkonto) så sjunker både priset på aktien men också intresset av att köpa den. Varför skulle jag ta risk med en aktie när jag kan få riskfria vinster på bankkonto?

Som ränteläget sett ut de senaste åren så har det varit totalt bortkastat att ha pengar på ett bankkonto och preferensaktier med en utdelning runt 6% har varit ett av de säkraste sätten att få avkastning på dina pengar. För några år sedan gjorde jag en jämförelse med vilken avkastning tre vanliga aktier (tror det var Investor, Axfood och Castellum) hade haft under en 10 års period och ställde detta mot en vanlig preferensaktie med 6%. Nu pratar jag i ren direktavkastning och inte totalakastningen och det var ingen som kom i närheten av att dela ut lika mycket som preffen. Alla tre bolagen hade haft stigande utdelningar men preffen den stod still. Det skulle ta någonstans i spannet 12-15 år innan något av bolagen ens kom i närheten. En vanlig aktie fluktuerar mer i pris mellan högsta och lägsta medans en preferensaktie har ett mindre spann. De kommer aldrig att bli några raketer men är sällan nere i källaren. Man skulle kunna uttrycka det som att man får betala för en viss stabilitet. Beroende på vilken mage du har och hur riskbenägen du är så skulle faktiskt en preff kunna fungera i en portfölj. Lika så får man ta i beaktande vilken typ av investerare man är. Är du köp och säljare så är nog preffarna inget för dig. 

Däremot så kan jag se en poäng med att ha dem i en medellång eller långsiktig portfölj. Kassaflödet som mina egna preffar och D-aktier skapar vill jag inte vara utan. Jag har också haft turen att kunna köpa mina preffar under sämre tider när de var billiga och har därför ett lågt GAV på samtliga. Inte ens under coronaraset var någon av dem nere i det låga pris som jag en gång gav för dem. Denna stabiliteten ger mig en trygghet som jag uppskattar. Ända sedan jag var nöjd och ansåg mig fullinvesterad i preferensaktier så har dessa utdelningar gått till att köpa mera vanliga aktier. Ärligt talat så tror jag inte att jag hade kunna bygga upp min portfölj så snabbt om jag inte haft detta, vad jag brukar kalla, raketbränsle i portföljen. 

Eftersom jag aldrig har tänkt att sälja några aktier från mina portföljer utan är mer inriktad på utdelningar så är inte totalavkastningen (aktiepriset + utdelning) så viktig för mig. Det spelar mig egentligen ingen roll om Investor kosta 300kr eller 600kr, jag är bara intresserad av att äga ett bra bolag som har stabil utdelning. Det är väl snarare svårare rent mentalt att köpa ett knippe aktier när varje aktie kostar 600kr än när den kostar 300 även om jag vet att det egentligen inte spelar så stor roll.

Att äga preferensaktier är lite som att köpa en Volvobil. Man vet med stor säkerhet vad man får. Eftersom en preferensaktie inte får sänka sin utdelning (däremot har vi sett att de kan skjuta upp den) så vet jag ju vad jag får varje gång det är utdelning. De är som små pansarvagnar som plöjer fram under utdelningsåret. På en 10 års period som jag skrev om innan så kan det mycket väl hända att en vanlig aktie, även i fina bolag, inte ökar eller i kristider inte delar ut någon utdelning alls. Jag tänker lite H&M här. Den var en gång en superaktie att äga, nu känns det som man inte vet åt vilket håll det ska gå varken med aktiepris eller utdelning?

Men man ska ha klart för sig att preferensaktier inte vara för evigt. När som helst så kan bolaget bestämma sig för att lösa in dem. Detta har hänt mig flera gånger men jag har haft tur och gjort fina vinster vid inlösen. Det började med att Balder löste in sina preffar och därmed försvann en av mina favoriter. Akelius var något år senare på tur med att lösa in en fantastiskt stabil preferensaktie. supertråkigt! Visserligen inte en ren preferensaktie men med samma förutsättningar var Hemfosas D-aktie. Stabil och med väldigt fin kursuppgång. De blev uppköpta av SBB och försvann som bolag. Jo visst vet man att Preferensaktier kan dras in av sina bolag men ändå, när det sker, så ska en ny process dra igång. Var ska du placera pengarna du får vid en inlösen? Du ska hitta en ny stabil spelare och det är inte alltid så enkelt. 

En annan sak som retar mig var att Avanza tog bort belåningsmöjligheter för Preferensaktier. Ett fuldrag som jag ännu inte förlåtit Avanza för. Dessutom så har de aldrig kunnat presentera en vettig förklaring på varför de gjorde det. Någon som vet?

Men för mig personligen och med min strategi så finns det plats och tanke med att ha en liten del av min portfölj i preferensaktier. Om ytterligare några år så har innehaven betalt sig själv i utdelningar och resten av tiden är utdelningarna ren vinst. Det är väl då uranstavarna är utbrunna och det är dags för att ta ett tankevarv om det är dags att sälja dem?

Mvh // PP

Jag ÄR mellanmjölk

 Jag älskar mjölk! Jag har alltid tyckt om smaken och ett kallt glas mjölk är nog det bästa jag vet. En kall öl är det inget fel på, tog en sådan i bastun i lördags kväll och den satt ju som en smäck! Men om jag bara fick välja en enda dryck resten av livet vet jag vad det skulle bli. De säger att vuxna människor inte ska dricka mjölk. Jag pratade faktiskt med en dietist om detta en gång och hon sa bara att så länge jag inte själv mådde dåligt av det så spelade det ingen roll. Så jag gjorde valet att fortsätta dricka denna gudars nektar.

På väg hem från Göteborg så slår mig en tanke när jag ligger i 115km/t och har farthållaren låst på denna hastighet. Jag ligger alltså 5km över den tillåtna hastigheten. Det är rak väg och man ser säkert flera kilometer framför sig. En del bilar kör lika fort som jag, en del bilar kör jag om och andra kör om mig i snabb hastighet. En del bilar svänger av motorvägen medan nya tillkommer vid påfarter. Den allegori eller liknelse jag slås av är börsinvesteringar. Jo men tänk efter. Jag har ju bestämt mig för min strategi och har investerat där efter, säg att jag har köpt på mig 15 olika företag i 10 olika branscher. Mina investeringar tuffar på och jag håller mig strax över vad OMX30 index presterar. Jag kör alltså lite fortare än vad den tillåtna hastigheten på 110km/t är. De fordon (investerare) som jag passerar presterar som index eller sämre. De som kör om mig överpresterar. De som viker av från vägen skulle kunna liknas vid att de antingen ger upp och hoppar av börsen eller likt en Ford Focus-kombi som jag hade sällskap med i många mil innan den svängde av var fullinvesterad och påbörjade sin FIRE. Som tur var på denna färden så såg jag ingen som hade kört i diket men det vet man ju att det finns människor som både kör som svin och som investerar som idioter! Nå, när jag nu ligger där på motorvägen och har kört sisådär 20 mil så kan jag konstatera att det har gått ungefär på ett jämnt ut. Jag har kört om nästan lika många bilar som har kört om mig men de allra flesta har kört lika fort som jag. MELLANMJÖLK helt enkelt, och tja, eftersom jag är en "milk-lover" så gör det mig rent av att jag känner mig förnöjd. Jag behöver inte gasa på mer och öka risken. Jag vet att min trygga Volvo tar mig dit jag ska. Jag kommer kanske inte dit lika fort som många andra men det gör mig ingenting. Bättre att komma fram 15 minuter sent än 15 år för tidigt.

Det sägs att väldigt många olyckor inträffar just på långfärder (som i mitt fall) när man bara är någon mil hemifrån så börjar man känna igen omgivningarna och hjärnan slappnar av. Man är inte lika fokuserad. Det är kanske lika dant med oss investerare? När vi kommer in på upploppet mot uppsatt mål så börjar vi slappna av och kanske gör några galna investeringar? Hoppas att jag kan behålla skärpan ända in i mål. Så länge jag håller mig till min mellanmjölk så vet jag i alla fall vad jag får och mår bra av det.

Februari månad köpte jag lite Axfood och Castellum och så pangade jag på med några Swedbank och Cibus. Jag har däremot hittills hållit mig kall nu i början av mars. Jag tror jag siktar in mig på flera Cibus och någonting annat som jag inte hundra spikat ännu. Jag vill ju köpa bra bolag till bra pris men det är inte alltid som börsens bolag står där jag tycker att de är köpvärda. Vi får se när det börjar närma sig lön vad som kan vara intressant. Innehaven på Avanza är uppdaterade.

Mvh // PP

Fienden vinner

 Att lära sig börsspelet och dessutom bli en vinnare är pissenkelt! Lägg dina pengar på en bred indexfond. Thats it! Svårare än så behöver det inte vara. Lägg in din överblivna sparade pengar eller månadsspara och om ett par tre decennier har du så du klarar dig gott. Detta är vad de flesta av oss rent ekonomiskt skulle må bra av. 

Men alla vi andra då, vi som tror oss vara normalbegåvade och uppåt, som satsar på aktier eller rättare sagt vi som plockar ut enstaka aktier istället för att köpa hela börsen, är vi helt rökta? Både ja och nej. Först måste man krypa innan man kan gå, alltså vi måste lära oss hur det fungerar för att inte göra bort oss helt. Men handen på hjärtat, hur många av oss gjorde en grundlig undersökning om hur allting på och omkring börsen fungerar INNAN vi började investera? De är ett fåtal men troligen under en promille av alla som hej vilt hoppar in på börsen och tror sig kunna göra snabba o lätta pengar.

Först, om du tror att investeringsframgångar har med intelligens att göra så har du fel. Det finns nobelpristagare i ekonomi som gjort sig bankrutta på börsen. Är du mer intelligent än en nobelpristagare? Själv kan jag ju skryta med att jag de facto är nobelpristagare. Jag har diplom och medalj liggande i någon gammal kista i källaren. Nu tror du säkert att Procentpanik driver en smula med dig men så är inte fallet. 1988 tillföll Nobels fredspris FN:s fredsbevarande styrkor och eftersom jag gjorde FN-tjänst 1988-1989 så tillhör jag dem som faktisk fått priset. Men ett nobelpris i fred gör mig knappast bättre som investerare på börsen. 

Jag tror att för att undvika de största misstagen bör man lära sig en del grundläggande fakta om börsen sedan om företagen du tänker köpa. På så vis undviker du att satsa pengar i företaget "himpadimpa och Co" och sedan inte förstå varför allt gick åt helvete..

Varför går börsen upp och ner?  Om börsen går upp så beror det på att fler människor köper än säljer aktier (här räknas även pensionsfonder, försäkringsbolag, stiftelser och liknande in). Om börsen går ner så råder det motsatta förhållandet fler säljer än köper aktier.

Ingen kan alltså styra över hur börsen går eller ska gå varken på kort eller lång sikt, vi kan bara tro och gissa. Vi kan ha högtryck på börsen och den kan bevisligen gå upp många år i rad med endast små dippar  emellanåt. Den kan naturligtvis också störtdyka och hålla sig där nere under långa perioder. Ingen vet hur länge uppåt eller nedåtgående trender håller i sig. Det enda vi rent historiskt kan se är att börsen alltid återhämtar sig (hittills) och över tid går den bättre än innan.

Du själv är din värsta fiende och ofta vinner fienden. Jag skulle vilja påstå att de flesta förlusterna du gör under ett investerarliv är självorsakade. Tur och otur kan spela dig spratt och är du samtidigt svårt riskbenägen är det stor chans att du går på pumpen riktigt. Senast har vi sett detta i Gamestop-härvan. Det finns så många psykologiska fällor att gå i och det räcker inte ens att lära sig och förstå dem du kommer oundvikligen att trampa på en eller flera under resans gång. Att skapa sig regler och verkligen följa dem är ett bra knep att undvika många av fällorna. Ekonomiska förluster är svåra att ta och vi människor vill inte gärna förlora pengar. Varför är vi då så korkade att vi går in med stora belopp och osäkra utsikter. Tro? Förhoppning? Ja det är väl av samma orsak som människor spelar på lotto.

Eftersom jag var en mogen man när jag började investera hade jag ett övertag gentemot yngre män. Ja speciellt yngre män har svårt dålig konsekvensanalys och riskbenägenheten är stor. det finns undantag men de är få. Nå väl, jag talar av egen erfarenhet, jag har också, tro det om du vill, varit 20 år och fett korkad på många plan. När jag nu blivit äldre o visare så kunde jag utnyttja detta till min fördel. Jag kan analysera saker, jag har ett stort tålamod och "sittfläsk" som WB (Warren Buffett) brukar uttrycka det. Jag tar inga onödiga risker, jag är definitivt ingen "gambler" på börsen. Jag har insett att jag har både magen och psyket för att förstå och inte agera nämnvärt vid stora svängningar på börsen. Möjligen tankar jag på ännu mer i bra bolag där fundamentan är stark. Jag har haft min kompass (mina investeringsregler) väl synlig bredvid min datorskärm. Skulle jag få ett infall kan jag alltid luta mig åt sidan och titta på vad det är som gäller. 

Är jag ofelbar? Nej knappast. Min största akilleshäl är att jag har svårt att hålla mig när jag ser bra köplägen i redan befintliga bolag i min portfölj. Jag köper ofta mer än jag borde, får sedan leva lite snålt i slutet av månaden innan ny lön eller utdelningar kommer. Det är ett liknande beteende som en spelmissbrukare har med undantaget att jag inte missbrukar. Jag vet exakt vad jag har att röra mig med och vilka svängar jag kan ta ut innan nya pengar kommer. Att ha självmedvetenhet och att hålla sig inom rimliga gränser är naturligtvis ett måste annars kan det lätt barka iväg. Nu drabbar det bara mig själ och att jag faktiskt inte kan konsumera det på dåliga saker vilket ju egentligen är något bra. Syftet är ju att i slutändan få ihop till den där lilla pengamaskinen som ska ge min tillvaro ännu mer glädje i form av fri tid. Som jag hörde någon säga: -Att spara och investera en del av lönen är som att äta lunch men hoppa över efterrätten. Den efterrätten kommer jag att inkassera om några år.....

Mvh // PP

Investor x 4

Jag tror inte att jag är ensam om detta tänket att vi möter motstånd i hjärnan när vi ska köpa "dyra" aktier. Alltså, jag står i valet mellan att handla aktier för ex. 10 000 kr och har två olika bra stabila bolag som jag siktat in mig på. Det ena bolaget kosta 200 kr/st  och det andra bolaget kosta 850 kr/st. Låt oss för enkelhets skull anta att bägge bolagen är lika bra och har samma direktavkastning. Trots att utgången är densamma, alltså om jag köper femtio aktier i ena bolaget men bara elva i det andra spelar ingen roll. Men det tar fan emot trots att det inte, rent logiskt, borde göra det. Att jag i slutändan kommer att få 300 kr i utdelning oavsett vilket av bolagen jag köper. Är det att hjärnan tycker att det ser lite ut när det bara är ett litet antal aktier på kontot jämfört med när det är ett tre eller fyrsiffrigt antal? Att bortse från det logiska är inte lätt. Jag får nog ta och repetera lite bra börspsykologiböcker igen... :-) 

Jag tänker på den senaste diskussionen om att Investor ev. ska göra en aktiesplit 4:1. Alltså äger du 1st Investor så har du plötsligt 4 st. Man spär ut aktiemängden och då sjunker varje enskild aktie till 1/4 av dåvarande fastställt värde. För de allra flesta småsparare ser åtminstone jag det som positivt nu när en Investoraktie kostar en bra bit över 600 kr. Att kunna köpa för 150-160 kr/st kommer nog att göra att fler aktier handlas. Jag tror det spelar stor roll för nybörjare på börsen. De får ofta höra att investmentbolag och framför allt Investor är en bra investering. Om då priset på en enda aktie (som idag) kostar 640 kr kan det vara direkt avskräckande och man väljer kanske andra sämre alternativ? Jag hoppas att Investor beslutar sig för en split. Bolaget är tillräckligt starkt för att aktiekursen även i fortsättningen kommer att öka om nu inte världen brakar ihop fullständigt. 

Januarikåseri

Nu är januari 2021 passerad och det känns ändå skönt på något vis att det går mot ljusare tider. Inte bara rent dagsljus per dygn utan även mycket annat, ex. börsen tycker jag tuffar på bra och de flesta Q4 rapporter som droppat in verkar vara hyggliga. Idag kom ex Tele2 med sin och man missade förväntningarna med i mitt tycke lite pengar men aktien dök ner en bit. Det borde inte bli så värst mycket skillnad på ett stort företag som bevisligen ändå tjänar bra med pengar. Nu har VD sagt att man ska spara och om tre månader har folk glömt rapporten och jag ger mig tusan på att aktien går upp en bit över där den var innan rapport. Jag slutar aldrig förundras över de snabba förändringarna som sker med aktiepriset. Som långsiktig investerare har man ju sett i stort sett alla aktier under perioder dippa ner och de flesta (som inte har fundamentala fel) återhämtar sig och en del går upp på ATH. För bara ett par år sedan var ex Korsnäs uppe runt 137 kr och man hade köpt en ny kartongmaskin. Allting såg bra ut men man fick inte riktig spinn på maskinen och producerade inte lika mycket som tänkt. När (om jag minns rätt) Q2 2018 rapporten kom så störtdök aktien till runt 100-105 kr. Eftersom jag själv jobbat i storindustri så vet jag att nya anläggningar och nya maskiner har ett visst mått av inkörningstid. Det är alltid någonting som strular och dessutom ska ju maskinoperatörer och underhållet lära sig maskinen och det kan ta tid. Jag har varit med om upp till 2 år innan man nått upp full kapacitet. Jag tror inte att detta är ovanligt och jag kände ingen oro för att inte Korsnäs skulle få fjutt på maskineriet. Men aktien fortsatte att hacka och kursgrafen såg väl närmast ut som på en lungsjuk knubbsäl. Men så i början på 2020 så började det ta fart och aktien var nästan uppe i gamla nivåer, då kommer Corvidpandemin och sänker i stort sett ALLA aktier, Korsnäs inget undantag. Sedan dess mina vänner så har aktien återhämtat sig brutalt och passerade ATH nivåer på över 160 kr. Idag ligger den runt 150kr. Jag gillar verkligen Korsnäs. Deras affärsplan att sälja förpackningamaterial till hela världen är enkel att förstå. De har patentskyddade produkter och ett stort utbud att erbjuda sina kunder. Innovativa lösningar och nytänkande av förpackningar är deras signum samt att jag tror på en hållbarare miljö om man kan undvika plast i större utsträckning. Dock är jag ingen miljöpartist jag använder bara mitt sunda förnuft. Hört talas om QuickFill® Clean, Axello® ZAP eller FibreForm® ?  Spana gärna in Korsnäs många olika produkter. Det är inte bara kartong, wellpapp och papperskassar som många tror. Nu senast för någon dag sedan skulle man investera i en ny sodapanna för 2,6 MILJARDER! Skönt att läsa om sådana satsningar, det kommer att göra att Korsnäs hänger med i många, många år till. Jag är inte sponsrad av Korsnäs om nu någon skulle få för sig det utan ja gillar bara bolaget och skriver om det jag själv investerar i. Under året så kommer jag att öka på mitt innehav i Korsnäs. Jag vill bygga upp en relativt stor position i min portfölj och den kommer så småning om att utgöra runt 4-5%. Där någonstans skulle jag känna mig nöjd.

Med allt detta sagt så kan det ju verka konstigt att jag inte köpt på mig flera Korsnäs nu under januari. Anledningen är enkel, det har funnits andra bolag betydligt billigare som fått min uppmärksamhet. Det blev ett par avslut i Axfood och med det nådde jag upp i 600st. Jag har under gångna månaden också roffat åt mig Castellum på 196 och 197 kr i två omgångar. Även här börjar jag närma mig delmålet 600st. Jag planerar en bra bit i förväg vilka aktier jag ska köpa men ofta finns det andra aktier som av någon anledning kasar ner en bit och är köpvärda. Då är det inte alltid lätt att hålla sig till planen. Den enkla sanningen är ju att jag hellre köper Axfood för 190kr är Korsnäs för 155 kr. Fast bra företag kostar nästan alltid men ibland kan man komma undan lite billigare. Men oavsett så kommer det under året någon form av dipp då min hjärna tillåter mig att investera i Korsnäs. Japp, så kommer det att bli!

 

Mvh // PP

Som man bäddar....

Årets första inlägg och det är en bra bit in i januari. Snart blir man dessutom ett år äldre. Inte för att det spelar någon roll egentligen, det är ju lika för alla men i ungdomen tänkte man nog inte så mycket på tid som man gör nu. Men med ålder kommer också för de flesta en visdom i form av erfarenhet och saker man upplevt. Dessa kan man som investerare ha stor nytta av. Även om man har lite myror i brallorna ibland så är det desto fler saker man kan ta med ro. Man hetsar inte upp sig för småsaker.

Mina investeringar fortsätter som vanligt och jag blir naturligtvis glad när man läser om att bolag börjar dela ut igen. Som utdelningsinvesterare är det viktigt att ha ett stadigt flöde som kommer in som kan återinvesteras. Det hjälper upp ordentligt när man samtidigt pangar in en väsentlig del av lönen varje månad. Trots de många inställda utdelningarna så lyckades jag 2020 slå 2019 års utdelningar och det får man närmast betrakta som tur. 30 462:- för 2019 mot 33 015:- för 2020. Att jag ägde så många bolag som trots pandemin ändå valde att dela ut (behövde ej ta emot statligt stöd) och faktum är att jag faktiskt fick två extrautdelningar, det tar jag som ett kvitto på att dessa bolag har starka kassaflöden och är relativt ocykliska och hyggligt motståndskraftiga mot oförutsedda händelser. 

Redan nu har vi sett att Swedbank kommer att dela ut redan i februari, en liten del av vinsten och de är fortfarande åtsagda av ECB och vår egen centralbank (eller var det finansinspektionen?) att hålla tillbaka lite så jag är inte förvånad om det kommer fler utdelningar från Swedbank under året. Investor meddelade idag att det blir utdelning och utdelningshöjning. Telia har aviserat höjning och snart delar äntligen Volati ut förra årets utdelning på deras preferensaktie. Börsen går bra nu och efter presidentbyte i USA så pekar många prognoser på att det bär uppåt. Jag tycker ändå, trots att man inte ska ropa hej...att det varit en bra start på året och trots att den förbannade pandemin inte är över ännu, känns som att det kommer att bli ett bra år. Jag säger som Leif GW, "jag har haft fel förut ska du veta" så lite ödmjuk kanske jag trots allt får vara.

Plötsligt händer det....