Just nu..

Just nu i dagarna, i slutet av februari för 10 år sedan började jag mitt sparande och investerande. Det är helt galet och känns inte som så lång tid när jag blickar tillbaka, men så är det. Då, i februari öppnade jag med nervös hand, ett ISK-konto på Avanza. Det var bara indexfonder som gällde. Synd att jag inte höll mig där. Tror nog avkastningen hade varit bättre men jag ska inte klaga.

Lite kul också när man läser mitt allra första blogginlägg där jag som nybliven 50 åring skriver:

"Eventuellt så höjer man pensionsåldern och det känns inte så lockande för min del att jobba till 68 eller 69.
Helst skulle jag vilja dra mig tillbaka vid 62-63. Och det är detta som hela bloggen går ut på, ska jag lyckas i min satsning eller kommer det att gå åt skogen? Häng med på min resa"....

Jag hoppades naturligtvis men egentligen inte ens i min vildaste fantasi hade jag trott på att återinvesterat kapital skulle ge sådan skjuts och att det totala kapitalet skulle växa så pass. Det är visserligen min egen sent påkomna sparsamhet som till stor del bidragit. Att jag började reducera och minska på kostnader och utgifter. Om jag minns rätt så efter att ha bytt telefonbolag, försäkringsbolag (bil) avsluta en del abonnemang och betaltjänster samt gå ur kyrkan så var det 1200-1300kr mer i månaden. Allt gick till investeringar. 

Så, drömmen då, 2016, var att kunna sluta jobba 1 till 2 år tidigare än min allmänna pensionsålder som var 64. Det har ju som sagt gått betydligt bättre och nu redan vid 60års ålder så kan jag säga upp mig från jobbet. Det är 2 år tidigare än beräknat! Inte för att jag vantrivs, jag har ett förbaskat bra jobb jag trivs med men jag har dock jobbat i 40år på samma företag och nu vill jag gå hem utan några krav. 

Rent kroppsligt hade jag lätt kunna jobba tiden ut till 68-69 och då hade jag haft en, med mina mått mätt, rätt sinnesjukt hög pension plus att pengamaskinen fått ytterligare 8-9 år på sig att växa. Men det är andra värden i livet som lockar. Nyfikenheten på hur det är att helt disponera sin egen tid. Att göra det jag vill när jag vill.

Man kan bara hålla tummarna att man får vara frisk och kunna utnyttja de bra åren man har kvar. 

Så avslutningsvis i detta inlägg kan jag bara konstatera att, jo jag lyckades med min satsning. Och till alla som funderar, det har helt klart varit värt det. Jag känner egentligen inte att jag har försakat någonting. Att börja jäkligt sent i livet med sparande och investering är inte detsamma som att det inte går eller att det är meningslöst. Det går! Man ska bara inte jämföra sig med alla andra som har högre inkomster och började mycket tidigare. Med de förutsättningar jag har haft så är jag mer än nöjd.

I mitt nästa inlägg så kommer jag att presentera min "escape plan" mitt upplägg för all min fria tid och min "bucket list". Där har ni något saftigt att se fram emot!

Mvh // PP

Ge upp!

Det sägs att: Det är aldrig för sent att ge upp, och det var precis det jag gjorde 2022. Det var lite stökigt på börsen och den hösten var ingen rolig historia. Jag hade en tilt på innehaven i portföljen som lutade åt runt 75% aktier och resten fonder och bara några få procent i ETF:er. Jag tog då ett beslut om att dra ner på aktieköpen till förmån för fonder och ETF:er. Så det var egentligen där det vände rejält och jag började inse att jag de facto inte hade så jäkla lång tid på mig att korrigera detta med hjälp av löneinkomst. Men jag bestämde i alla fall för att ge det en chans...

I dag om jag tittar på tårtdiagramet på Avanza över fördelning av innehaven så är det 43% ETF:er och 56% aktier och 1% utdelande fonder. Vanliga indexfonder har jag i andra väskor och räknar inte in dem här. Så den verkliga spridningen är större och procentsiffrorna inte helt exakta. Men jag har aldrig räknar in fonderna i mina kalkyler för FIRE. De får fungera som någon slags nödhjälp om allt skiter sig och jag skulle behöva några extra slantar. Det känns bra att ha spridit riskerna nu när det börjar närma sig RE.

Idag klättrade portföljvärdet över ännu ett kilometermärke som var en utopi för bara 9 år sedan. Nu var det kul men inte mer än ett leende blev det. Det är flyktigt, om en vecka eller mindre kan det ha sjunkit 100 000:- om det vill sig illa. Men utdelningarna är mer stabila, även om vi alla har lärt oss, att de kan flukturera, så rör det sig inte i samma klass som portföljvärdet. Ibland känns det nästan löjligt och jag är glad att jag lärt mig bortse från det. Det är lite av ett imaginärt värde om man inte är intresserad av att sälja.

Men låt oss leka med tanken att jag idag skulle sålt ALLT jag har på börsen. Det skulle blivit en rejäl hög med pengar men frågan är vad jag skulle gjort med dem? alltså, vad skulle jag gjort för att få dem att förränta sig hyggligt utan att ha dem på börsen? Bankkonto är ju knappt så man får inflationsränta, Alltså pengarna skulle bli mindre och mindre värda över tid. Jag vet inte hur det ligger till med obligations och korträntefonder och långa räntor. Det känns som om man skulle behöva allokera och flytta runt och jaga efter bästa ställena att placera på. Det låter jobbigt i mitt huvud, jag vill ju ha det så lättjobbat som möjligt precis som i min trädgård. Nej det får vara som det är nu med en blandning av aktier och ETF:er. Jag har gett upp!

Mvh // PP

Odling är...

Detta inläggs innehåll kan ni tacka FIRE 2025 för. Så detta är egentligen ett svar på ett inlägg om odling han har på sin blogg. 

Jag vill först och främst redan nu påpeka att jag inte är någon proffesionell odlare utan gör det på min fritid. Vinsterna på att odla viss mat själv är mer än bara de ekonomiska. Det finns faktiskt undersökningar som pekar på att stressade och utbrända människor mår mycket bättre bara av att vistas i en trädgård, det säger en hel del om att det är nyttigt för både kropp och knopp.

Mitt eget odlingsintresse har funnits naturligt sedan jag som grabb stoppade ner alla möjliga frö och kärnor för att se vad som kom upp och hur plantan tog sig och vägen fram till vad det nu blev. Vad jag minns från dessa tidiga år var ett mandarinträd från en kärna jag sparat på vintern. Solros var en annan favorit jag minns.

2017 köpte jag ett hus i skogen med stor vildvuxen mark, delvis öppen äldre betesmark och delvis lite skog. Det fanns inga spår efter äldre odlingar och de enda jag sett är enstaka perenna växter i små bestånd. Påsklilja (den gamla dubbla sorten), Kärleksört som för övrigt har ätliga blad och så var det gul Iris. Thats it!

Min första åtgärd, som den lilla prepper jag är, var att röja mark för att börja odla. Målet redan då var att jag i princip skulle bli självförsörjande på vissa grödor. Jag hade också en tanker redan från början, DET SKULLE VARA LÄTTSKÖTT. Man blir ju inte yngre och jag ville kunna göra detta i många år framåt. Bara att böja sig ner och luka land när man (om)blir 75 kan vara påfrestande. Jag googlade och hittade massor av info om lättskötta trädgårdar och hittade en cool grej. Upphöjda odlingsbäddar. Nej nu pratar jag inte om 2-3 pallkragar man staplar ovanpå varandra utan jag ville bygga så det skulle hålla i minst 20år.

Den första iden jag hittade på nätet såg ut såhär: 

Kanske inte idealiskt då de var gjorda helt i trä. Min erfarenhet är att oavsett vad man behandlar dem med så kommer de förr eller senare att ruttna. Letade vidare och på Pintrerest hittade jag vad jag sökte.

Nu var det naturligtvis inte så enkelt som jag hade föreställ mig. Innan jag kunde börja snickra ihop mina upphöjda odlingsbäddar krävdes lite markarbete eftersom marken sluttade svagt.

Jag hade tur för en gångs skull. Bakom ladan låg överblivna takplåtar som jag kunde använda. Kapa till i den längd och bredd jag ville ha. Införskaffa tryckimpregnerat virke och rostfri skruv och så byggde jag mina egna första bäddar. Jag gjorde en om året för jag var osäker på hur mycket jag ville odla.

På bilden nedanför ser man tre lådor. De två längst till höger i bild byggdes 2017 och 2018. Efter de två första odlingssäsongerna märkte jag att lådorna som då var 90cm höga 120cm breda och 360cm långa var lite för små. 2019 gjode jag så en låda som var 200cm bred men i övrigt samma mått som de andra. På bilden ser man också att lådan är tom förutom på lite ogräs jag lagt i samt att lådan saknar kantskydd som syns på de två andra.

Om man inte äger ett eget jordtag är det opraktiskt att fylla på med 6m3 och det kan kosta lite så vad man gör är att fylla på med det man har. I mitt fall så blev det stock, kubbar, grenar och kvistar från träd som fälldes på tomten. (ta inte för klena grenar/kvistar, det ruttnar och jorden sjunker efter hand) När det var en halvmeter kvar upp till kanten fyllde jag på med jord. Om man som jag har en odling nära/i naturen så är det en god ide´att sorksäkra bäddarna med galvat nät innan man fyller på jord.  

Samma lådor ur annan vinkel. Lilla trälådan på marken är jordgubbsbänken.

Den stora vinsten i mitt tycke med upphöjda odlingar är att det är lättskött. Ogräs kommer oavsett hur man gör men är enkelt att rensa bort. Sniglar tar sig inte gärna upp så högt och då har jag inga koppar-remso eller andra snigelskydd på lådorna. Jag har hittat två sniglar i mina bäddar på 8år. Det är inte så att det saknas mördarsniglar här men de utgör inget problem i lådorna.

Jag har sedan detta byggt två lådor till med samma utseende men med andra mått av rent praktiska skäl ska tilläggas. Att odla potatis, majs och gurka är bättre i lägre bäddar. De två senaste blev 120cm breda 420cm långa men bara 60cm höga. Majsen till exempel blir nästan 2 meter höga och Gurkor kan beroende på hur man gör bli högväxande. Jag brukar ställa ihopnajade armeringsnät över bäddarna i pyramidform så de kan klättra, lätt att plocka vid skörd.

Här bygger jag den 4:e lådan som bara är 60cm hög men 420 lång. Förbereder också till höger om den där presseningen ligger att låda 5 ska byggas året efter.

Året efter.....

Majs i den vänstra lådan och potatis i den högra. Växelbruk idkas i alla mina lådor. Eftersom jag har dåligt minne så har jag schemalagt med vy över bäddarna och så skriver jag årtal och vad jag satte var.

Ok då är det dags för att dra lite slutsatser av odlingarna. 

1. Jordkvaliteten är det viktigaste! Ska du få någon skörd måste jorden vara bra, full med olika näringsämnena som växterna kan tillgodogöra sig. Efter ett år så har de odlade växterna sugit upp mycket och man måste gödsla. Ko och eller hästgödsel, lite NPK korn och så jord från egen kompost. Jag får en naturlig gödsling och tillförsel av näringsämnen då jag så fort plantorna kommit upp börjar täckodla med gräsklipp. Perfekt då det håller kvar fukt i jorden, stryper mycket ogräs och det komposterar sig själv och hjälper till med gödsling. Jag har experimenterat att blanda in lite sand i jorden och det funkar bra då den blir lite mer lucker. På hösten täcker jag bäddarna med löv som trillar från träden och på våren har mycket av det multnat ner = naturlig gödsling. Nässelvatten sätter jag i tunna, effektivt och helt gratis.

2. Vatten är en förutsättning för att det ska växa bra. Detta var ett problem för mig i början. Egen brunn men 50m från odlingen. Jag bar för hand i 15l murarhinkar men det slutade med tennisarmbågar. Ja man är ju snål. 2018 var en historiskt torr sommar och till slut tog vattnet helt slut i brunnen. Jag fick nödvattna med att ta vatten hemifrån i dunkar o flaskor som jag vände upp o ner på nerstuckna i bäddarna. På så vis fick vattnet potioneras ut av kapilärkraften.

Lösningen på vattenproblemet blev att jag skaffade 2st 1000L IBC tankar där jag samlar regnvatten från ett ladutak. Högt satta så jag använder självtryck och det är tillräckligt. Jag köpte Biltemas största pumpstation som står som reserv vid brunnen om det skulle bli en torr sommar. 

3. Satsa på sådant som du äter. Jag är ingen salladskille, gillar inte rädisor eller bönor så jag kör bara gurka, rödbetor och morötter samt lök i de höga bäddarna. I de låga blir det majs och potatis men även gurka de åren jag hoppar över majs.

4. Att ta tillvara på det du odlar kan vara en utmaning. Hållbarheten kan vara ett bekymmer om man inte har ett bra utrymme för det. Jag har en kall fuktig jordkällare där jag lagrar potatis och morötter.

Lök ska man ha torrt svalt och mörkt. Funkar i källarens ena rum hemma. Gurka och rödbetor lägger jag in själv och det blir supergott!

5 Är det någon ekonomi i att odla själv? I mitt fall nej. Jag hade ingenting när jag startade, inte ens en spade. Så lite redskap måste man ju ha och det kostar, bara skottkärran kostade 1000:- sedan upptäcker man efterhand vad man behöver.

Krattor spadar täckduk nät. Idag behöver jag bara underhålla grejerna och de står aldrig ute och slits inte av väder o vind. 

Utsäde dvs fröer o lökar kostar några kronor men jag har med åren lärt mig hur jag ska göra och är självförsörjande på allt utom Rödbetor men detta ska jag prova med att få egna frö i år.

Men morotsfrö, lökfrö och sättlökar, majs, gurkfrö och potatis är inget jag någonsin behöver köpa.

Så skulle man räkna från idag och framåt rent ekonomiskt så kostar mig odlingarna inte många kronor om året. Kanske en lite säck NPK var tredje år. Naturgödsel från bonde har hittils varit gratis. Man kanske har en ridskola i närheten man kan fråga om gödsel.

Vatten kan kosta en slant om du måste ta dricksvatten till din odling.

* Bensin till gräsklipparen (gödslar med gräsklipp) 50:-/år.

* Frö och utsäde gratis förutom rödbetor.

* Konstgödsel  ca: 25:-/år.

* Om jag måste extravattna från brunnen. Elkostnad 50:- /år.

MEN, om man ska räkna in när man gör inläggningar så kostar det ytterligare några kronor. Salt, socker, ättika och glasburkar. Jag har i omgångar köpt lufttäta syltburkar i olika storlekar på IKEA och idag har jag ett 30 tal och klarar mer än väl årsbehovet, ofta två år faktiskt. Majs fryser jag in hela kolva i fryspåsar.

I odlingen har jag också bär av olika slag. Björnbär, thybär, hallon, blåbär, jordgubbar, vindruvor, vinbär och rabarber. Körsbär, päron, äpple, persika och inte att förglömma hassel och valnötter.

Ibland får man rekordstora enskilda exemplar. Jag drog upp en morot i höstas som var 7,5cm i diameter vid blasbasen! På fotot en "liten" potatis i min hand.

En stor sektion av marken har jag påbörjat sk Naturtomt. Planterar sådant som är ätbart men som mestadels klarar sig själv med minimal skötsel efter 1-2 år.

Även om det för min del nu nästan är gratis att odla så är den stora vinsten för mig att jag får göra något jag brinner för. En perfekt hobby och den ger mig så mycket glädje och motion samtidigt är det bra för sinnet att påta lite i jorden, sätta frö och känna glädjen när plantorna kommer upp och så ytterligare glädje när man skördar och inte minst när man äter det man har odlat själv. Priceless!

 

Mvh // PP

Fantastisk vår

De flesta av oss sk utdelningsinvesterare har en fantastisk vår att se fram emot. Ja det brukar ju se ut så med mest utdelning på våren även om vi faktiskt fått en förskjutning då flera svenska företag delat upp sin utdelning även till hösten. Ja nu har jag inga siffror att luta mig mot men nog tusan känns det som om att det blir bra till mycket bra utdelningar i vår. Jag kanske är rejält färgad eftersom jag äger mycket bank. Swedbank, SEB och Handelsbanken ger bra utdelningar som stärker kassan rejält. Några bolag ligger kvar med oförändrad utdelning och några har sänkt lite. Men summa summarum så blir det en ökning av utdelningarna. Mest anmärkningsvärt var nog Swedbanks enorma utdelning på 21,7kr/aktie. Detta efter att man ändrat (tillbaka) sin utdelningspolicy. Ja inte mig emot, det är bättre att äga aktier i Swedbank än att vara kund där.

Under månaden som gått har jag ökat på lite i allt möjligt. Axfood ökade jag upp till jämnt antal (störande för mina ögon att se ojämna antal) och Axfood är ett helt ok bolag att äga långsiktigt. På 234:- är Axfood varken dyrt eller billigt att köpa så jag slog till på ett litet stim.

Det var exakt samma sak som hände i SEB och SHB där jag ville ha jämna siffror. SHB inhandlades på 121,40 och det kändes ok. Men det blir alltid en psykologisk fälla och ett motstånd att köpa när man har lågt GAV men nu fick förnuftet i alla fall vinna. SEB var det samma sak med, lågt GAV men ville ha jämna antal så jag köpte en flock på 157,10 :- inte direkt billigt men även det kan vara ett feltänk, nästa år kanske de står i 170:- och ger bra utdelning.

Desto enklare att köpa ETF:erna XACT och FLXD där spridningen är större även om ingen av dessa just nu kan betecknas som billig jämfört med mina GAV så blev det köp. Positionen för XACT som är mitt största enskilda innehav stärktes ytterligare. 

Vad mer nytt? Ja under december och januari så har jag börjat montera ner mina preferens och D-aktie innehav. De har tjänat mig väl under många år som raketbränsle i portföljen. Men nu behöver jag mer av, ska vi kalla det inflationsskydd. Någonting som ökar utdelningarna istället för som nu ligga stilla. Det känns åtminstone bättre att köpa någonting som har potential att över tid stiga i utdelning för att inflationsskydda portföljen. Jag kommer inte att sälja av alla utan behåller några enstaka. Men hittills har jag "rensat ut" Fastpartner och Volati. Corem står näst på tur när aktiepriset om det nu behagar masa sig upp mot 270-280:- då blir det ett sälj. 

Det som känns mest stabilt är ju Sagax. Man hör/läser sällan några negativa nyheter om de bolagets finanser. NP3 får också ligga kvar så länge det inte händer något negativt där. Under åren har jag ägt mycket, kanske rent av för mycket preffar och D-aktier men är det något vi sett och lärt oss så är det att ingenting är säkert, inte ens bland dessa aktieslag. Det kan bli inställda (uppskjutna) utdelningar även här.

Ja nu får vi invänta mars, april och maj för att inhösta de större utdelningarna.

Mvh // PP