Långsiktigt aktieinvesterande, indexfonder och utdelningar, en del av livet helt enkelt
torsdag 30 juni 2016
Många ord och krångliga termer..
I bankvärlden...
En engelsktalande äldre dam kom in på en svensk bank för att skaffa sig ett bankfack.
– It is ok, sa tjänstemannen, would you please fill in this blanket, and show me your leg. Förundrad över vilken filt han menade, och varför han ville se hennes ben – hon var ju ändå över 70 år, stod den engelsktalande damen bara där. Banktjänstemannen såg sig ändå föranled att föra samtalet vidare:
– Would you like a big fack or a small fack?…
Det finns i aktie och fondvärden väldigt många ord och betekningar samt förkortningar att lära sig.
Måste man verkligen lära sig alla dessa? Mitt svar är nej. Det räcker med att du har en grundförståelse och fattar vad det är du gör. Kopiera en framgångsrik aktieinvesterare och vips så har du satsat på den vinnande hästen. Skojar jag eller skriver jag bara skit?
Som jag var inne på i det förra bloginlägget så har jag själv kopierat duktiga investerare. Jag har INTE lagt någon vikt vid att läsa P/e tal, årsrapporter, index osv. Varför inte då? Nej jag är lat av naturen och låter mer kompetenta personer (andra framgångsrika investerare) göra jobbet åt mig.
Jag behöver faktiskt inte förstå allt, för det hjälper mig inte att göra säkrare investeringar. Det finns så mycket som INGEN kan förutse och därför anser jag det vara onödigt. Åtminstone med den strategin jag har lagt upp.
Det finns något som heter börspsykologi och det är kort förklarat att folk köper när de ser att en aktie stiger och säljer när den går ner. Jag var själv ytterst nära att dras med i detta då en aktie jag haft span på plötsligt på en vecka steg fantastiskt mycke. Jag var väldigt nära att trycka på KÖP knappen men valde att låta bli. Nu är jag glad att jag lät bli och höll kvar vid min plan att investera långsiktigt.
Om någon skriver att Företag XXXX är en bra aktie att äga långsiktigt så är det naturligvis bra att efter eget huvud kontollera att vedebörandes uppgifter stämmer. Kan jag se att företaget växer och kan jag se att företaget har bra utdelning (direktavkasning) under lång tid så kan det vara indikationer på ett bra köp. Hittar jag sedan flera pålitliga långsiktiga investerare som säger samma sak är detta ytterligare underlag för ett köp.
Därmed (väldigt förenklat) så behöver jag inte själv analysera in i minsta molekyl och jag behöver inte lära mig alla krångliga ord utan förstår att det är ett välbalanserat och bra företag att äga på sikt.
Jag säger inte att du INTE ska lära dig krångliga ord. Ju mer man förstår desto bättre är det naturligvis. En dålig jämförelse kan vara att jag inte läser innehållsförteckningen på receptet/medicinen som läkaren ordinerar, jag litar på att han vet bättre än jag och nöjer mig med att gå till apoteket och tar den rekomenderade medicinen för att bli frisk.
Ja vi får se om några år om jag har rätt eller fel....
Hur svårt kan det vara...
Pengar är inget problem, det är bara att gå till bankomaten. Alltid finns det nån du kan råna.
Om vi leker med tanken att du äger ett företag där du är VD. Men det behövs andra som kan sköta PR, Ekonomi, utveckling osv. Ser man då inte till att omge sig med personer på dessa poster som är riktigt dugliga? Klart man gör. Man tar in de bästa man kan hitta och lyssnar på vad de säger, de har bättre kompetens än vad du har på dessa specifika områden, sedan tar man beslut baserat på detta.
I min satsning på börsen har jag gjort lika dant. Jag lyssnar och läser dugliga börsmänniskor (enligt mitt tycke) och bildar mig en egen uppfattning, sedan tar jag beslut. Besluten grundar jag efter den strategi jag valt och i mitt fall blev det långsiktighet och kontinuerliga inköp av utdelningsaktier och fonder.
Snabba cach vill väl alla människor ha men det medför också betydligt större risk, en risk jag i dagsläget inte är villig att ta. Det är mina surt förvärvade sekiner som jag satsar och då vill jag minimera riskerna. Vill man så kan man analysera ihjäl sig men jag tar en genväg och sållar ut de bästa tipsen från erfarna börshajar som jag vet har en sund strategi och så blir det en liten kopiering.
Jag norpar helt enkelt de bästa tipsen från varje coach.
Så det här med aktier....Hur svårt kan det vara?
År 2016....En ny era
Budget: ett system för att bli pank metodiskt.
I februari har jag ett samtal med en jobbarkompis som håller på med aktier. Han verkar vara insatt och har hållit på i flera decenier. Jag är ju rätt ointresserad men av någon konstig anledning när vi sitter där och snackar så är det som att ett frö får fäste. Han verkar helt övertygad och jag har svårt att argumentera emot. Jag kan för lite och är för dåligt påläst. Kompisen menar bestämt att det är som med alla andra saker man ska lära sig, en tröskel i början men det går lättare efter ett tag. Mer som ett pussel förklarar han ivrigt. Vi sitter framför dataskärmen och han visar siffror och staplar tills det snurrar i skallen på mig och jag känner att det nog inte är något för mig.
Till saken hör att jag faktiskt för ungefär 30 år sedan knallade in på sparbanken och ville köpa aktier för 5000 kronor. Jag kunde inte ett skit utan hade bara hört andra säga att man kunde tjäna bra med pengar på detta sätt. Tjänstemannen tittade rätt oengagerat på mig och slängde till mig en Veckans affärer och bad mig välja ut vad jag ville investera i. Efterom jag inte kunde ett skit om aktier så blev det: Elle, Belle Bi, och något litet skitföretag fick min lott. Jag satte allt på samma kort.
Affären genomfördes och två år senare hade företaget spelat konkurs och mina aktier var värdelösa.
Förtroendet för aktier var i botten. Okunskap från min sida och en oengagerad banktjänsteman bidrog till att det tog 30år innan jag vågade satsa på börsen igen.
Eftersom min jobbarkompis på ett nästan skrytsamt sätt berättade att han åkte på semester minst en gång om året för pengar han tjänat på aktieaffärer blev lockelsen för stor. Det lilla fröet som planterats började nu gro. Vis av erfarenhet så tänkte jag INTE begå samma misstag som sist utan jag skulle läsa på och lära mig så jag kunde undvika de värsta luriga fällorna. Jag fick tips om webbsidor och vad jag skulle tänka på. Läste allt jag kom över på nätet bla aktiebloggar och nättidningar om börsen. Så kom dagen när jag registrerade mig på Avanza och skapade ett ISK-fondsparkonto.
För det rådet hade jag fått av kompisen, att börja med fonder. Det kräver inte så mycket och riskerna är mindre än med enskilda aktier. Jag fortsatte att läsa Avanzas råd om fonder och läste Cleas Hembergs blogg spaltmeter efter spaltmeter och jag tyckte mig plötsligt skönja ett ljus i tunneln.
Ljuset bestod i att jag förstod vad en fond egentligen var för någonting, hur börsen fungerar och hur man kan få pengar att växa, allt med varningstexten: Bara för att någonting historiskt gått bra betyder det inte ett skit, ungefär så och att allt var förenat med risk att börsen kunde gå ner och dina investerade pengar kunde minska i värde.
Det var nog med skräckblandad förtjusning som jag tryckte på köpknappen till min första fond. Tänk om det skulle gå lika illa som sist? Nej kunde ödet verkligen vara så elakt mot mig, Ja man vet aldrig.
Eftersom vi nu är inne i Februari månad och jag inser att rätt investerade och med rätt riskspridning så är det mer av en möjlighet att bli "rik" än en chans att bli "fattig så är det bara att ösa på! Men vänta lite nu...Det finns ju fler som kan ha nytta av denna kunskapen, mina barn.
På gamle dar, utan att vara det minsta religiös, snarare tvärt om, så förkunnar jag i alla fall budskapet till min son. Jag tänker att om jag kan trigga honom att börja spara så får han en gyllene chans i livet som jag aldrig fick. (jag ska inte vara dömande mot mina paranteser men jag kommer inte runt det faktum att de aldrig hade några vettiga ekonomiska samtal med mig)
Jag tänker också att jag tar ett barn i sänder men börjar med sonen, han har i alla fall har ett fast jobb och vettig inkomst. Så blir det och vi bestämmer oss för en fondtävling.
Tävlingen går ut på att vi satsar 4000 i månaden året ut och den som vinner bjuder den andre på kinaresturang. NU SNACKAR VI PRESTIGE! Att Förlora en sådan tävling är värre än döden...
// NS
Den största löneförhöjningen.
Allan vaknade nöjd och glad och tittade beundrande på den vackra flickan bredvid sig.
– Det här var det bästa jag varit med om i hela mitt liv, så sant jag heter Allan Berg.
– Allan Berg, skrek flickan och sprang upp ur sängen. Jag tyckte i går kväll att du sa Wallenberg!
Man brukar säga att när barnen flyttar hemifrån så är det den största löneförhöjningen man får i sitt liv. Jag kan väl till viss del hålla med om att det. I mitt fall hade jag tre barn som flyttade under ett treårsspann. Så för mig som aldrig haft speciellt mycket att röra mig med så blev det ett kollosalt lyft rent ekonomiskt. Plötsligt fanns där utrymme och det blev till och med pengar över efter att alla räkningar var betalda. I samma veva blev jag sambo iställer för särbo. Jag kan bara kallt konstatera att det lönar sig. Alltså, utan att verka helt egoistisk så flyttade vi naturligvis ihop för att vi älskar varandra, allt annat hade varit idioti. Men visst är det bättre när man är två som delar på saker o ting än när man är ensam. 10 år som särbo fick räcka så när sista barnet flygit ur boet så slog vi våra påsar ihop.
Jag hade redan bestämt mig för att när ungarna flyttat skulle jag ha mc igen. Och så blev det. Tror någon på fullt alvar att jag sparade ihop till den? -Nej, tänkte väl det. Med mitt "trackrecord" i bagaget och "livet är för kort för att man ska ha tråkigt" så köpte jag naturligvis en splitterny tung hoj som jag skulle busa med. Inte nog med denna utgift, jag var ju tvungen att extrautrusta skiten för 20 tusen till. Allt på ett Yamahalån hos Handelsbanken. Räntan var låga 1,45 det första året och jag tänkte betala så mycket jag kunde, 2000 i månaden. Till saken hör att jag redan hade ett swedbank lån på 120 000 till Ca: 5% ränta som jag släpat på under många år. Där amorterade jag 3700 + ränta och så får vi inte glömma den nästan nya bilen som jag köpte för lite över 200 000! Volvolån på den såklart! Bara 2245 kronor i månaden, som hittat!
Ändå kändes det inte tungt på något vis jag hade ändå några slantar över varje månad så jag kände mig inte fattig. Men sparandet var det sämre med. Mest sporadiskt tills det fanns typ 10 000 sedan var jag nöjd.
Så en helg när vi var hos goda vänner så snubblade samtalsämnet in på ekonomi. De berättade att de sparade idogt men ändå unnade sig rätt mycket, DÅ OCH JUST DÅ, bestämde jag mig för att börja spara.
Jag satte upp som målsättning att bygga upp en buffert på 50 000. Det kunde vara bra att ha om det skulle hända mina barn eller mig själv någonting. Drömmen hade varit att ha 100 000 men det kändes väldigt avlägset. Så gnetandet började och efter 6 månade hade jag fått ihop 15 000.
Ränteläget i Sverige var bra om man ville låna men värdelöst om man ville spara. Jag provade att lirka med min lilla bank men de var helt ointresserade av att ge mig samma ränta som nischbanken Volvofinans så jag bad Sparbanken dra åt helvete! Nej det gjorde jag inte men jag gjorde slag i saken och skaffade mig ett flexkonto på Volofinans och lyfte över den lilla besparingen på 15 000 dit.
Det var nog det bästa jag gjorde de året! Har aldrig ångrat mitt beslut en enda sekund.
Gnetandet fortsatte och jag bestämde mig för att månadsspara och autogirera 1000 kronor varje månad till flexkontot. Långsamt men stabilt växte beloppet på mitt buffertkonto. Nu kände jag plötsligt att nästan vad som helst skulle kunna hända och jag skulle fixa det utan att behöva låna..
// NS
Hur gör man?
– Vi måste spara! Kosta vad det kosta vill.
Hur gör man för att lyckas med sitt sparande? Har man en liten ekonomi som knappt räcker till, hur i hela världen ska man då lyckas skrapa ihop till ett sparande? Knepigt och svårt men inte omöjligt.
Alla har vi olika förutsättningar. Jag skriver ner de punkterna jag själv tillämpade.
1. BÖRJA med att skita i alla andra och hur mycket pengar de har det är inget du kan påverka. Avundsjuka leder bara till dåliga tankar. Gräv där du står. Undersök dina förutsättningar för att börja småspara.
2. OM du så bara kan spara 50 spänn i månaden är det bättre än ingenting. På ett år är det 600:-
på tio år är det 6000:- Vilket är bäst noll eller sextusen? (då är inte någon form av ränta inräknad)
3. EN buffert är absolut nödvändig. Oförutsedda saker kommer att hända, det är bara en tidsfråga. Hur mycket du ska ha i din buffert avgör du själv, vad är rimligt? Sparekonomer brukar rekommendera 2-3 månadslöner. det låter kanske orimligt mycket när man inte har någonting men bättre att du har 10 000 än ingenting.
4. SKILJ av ditt sparande från din vanliga bank som i nuläget (2016) ändå inte ger dig någon ränta på pengarna. Dessutom är det roligt att se sina pengar växa även om det går långsamt så får man inspiration när du kan se att du ex. fått 37.50 i ränta på dina ex.6000 insatta kronor.
själv valde jag att börja spara på Volvofinans bank.
https://www.volvofinans.se/privat/sparkonto/sparinfo/
Nej jag är INTE sponsrad, Jag tycker bara att det var det bästa alternativet för mig. Lätt att föra över pengar, lätt att ta ut, hyffsad ränta, bankgaranti, fria uttag osv. (finns andra nischbanker med bättre ränta men se upp med villkoren)
5. GLÄDJEN när man ser att man faktiskt lyckas spara lite pengar är oerhört tillfredställande. Det kommer ofta tillfällen när du kan spara lite extra, ta tillvara dessa tillfällen. Det kan vara skatteåterbäring, liten löneförhöjning, en liten skraplotsvinst eller annat som trillar över dig. Spendera inte dessa pengar, åtminstone inte allt, se till att spara och bestäm dig!
Många bäckar små......
// NS
Att vara klok i efterhand.
Om en rik man blir fattig, kan man då säga att han var oförmögen att vara rik?
När man vid 50 års ålder inser att man egentligen aldrig långsiktigt sparat en enda krona så är det lätt att misströsta när man nu ser pensionsåldern krypa eller snarare rusa mot en. Pensionen som vi som är födda på 60 -talet kommer att få blir nog skrämmande liten. Jag säger nog för ingen vet, allt kan hända. Om några år tycker kanske den då sittande regeringen att pensionerna är väl tilltagna och antingen drar de ner på utbetalningarna eller skattar de sönder det lilla du skulle fått. Eventuellt så höjer man pensionsåldern och det känns inte så lockande för min del att jobba till 68 eller 69.
Helst skulle jag vilja dra mig tillbaka vid 62-63. Och det är detta som hela bloggen går ut på, ska jag lyckas i min satsning eller kommer det att gå åt skogen? Häng med på min resa....
Eftersom ingen annan kommer att se till att jag har det ok när jag blir panschis är det bättre att ta saken i egna händer och göra det lilla som går. BÖRJA SPARA!
Men hur tråkigt är inte det på en skala upp till tio? Minus tre ungefär.
Trodde jag, men ack så fel jag hade. Spara är fasen riktigt kul!
Och då ska allmänningen veta att jag under hela mitt liv aldrig varit ett skit intresserad av pengar.
I mitt fall så har det dessutom aldrig funnits något utrymme och definitivt inget intresse av att spara långsiktigt. Livet är för kort för att man ska ha tråkigt. Ja i min tankevärld var det så att ville jag ha någonting så köpte jag det nästan direkt. Redan efter 2 månader på mitt första jobb som 18 åring ville jag ha en helt ny tung motorcykel som då kostade 24900:- Inga pengar sparade så vad gör man, jo lånar. Korkat så det förslår. Hade jag inte varit så förbaskat ivrig och enveten så skulle jag kunnat spara ihop till den där hojen på 6 månader men det var en allt för lång tid i min värld.
Att börja sitt liv på MINUS är ingen bra start. Dessutom så hotade/utpressade jag mina stackars föräldrar att skriva på som borgenärer, -Annars skulle jag minsann hitta några andra som skrev under!
Lite åt detta hållet har det varit i hela mitt liv, lånat istället för att spara. Jag hade bra föräldrar så ingen skugga ska falla på dem men några ekonomer, i vart fall inte min far, det var de inte.
Det är ju bra då att jag själv i min tur kan påverka och tjata/informera mina 3 barn om hur de ska göra. För den gamla devisen "att barn gör inte som man säger utan som man själv gör" (vilket jag är ett levande bevis på) gäller i högsta grad. Eftersom jag påverkar min omgivning med det jag gör så var det ett klokt beslut att börja spara och mina barn har tagit efter.
Skönt att jag äntligen kom till insikt.
// NS
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)