Semestertider och därmed blir det inga eller väldigt få inlägg här på bloggen. Men innan dess så hinner jag med ett kort inlägg om den obra början jag fick på det hela. Tisdag morgon och det var dags för besiktning av bilen. Det är väl för de flesta människor lika kul som den årliga undersökningen hos tandläkaren. Men faktum är att jag har en relativt ny bil årsmodell 2012 så jag kan inte påstå att jag var orolig. Bilen går som en klocka och servas regelbundet på verkstad.
Jag kände mig rätt säker på att bilen skulle gå igenom utan problem. Nu tog det ungefär 20 sekunder innan besiktningsmannen frågade efter varningstriangeln. Till saken hör att det är första gången jag besiktigar denna bilen och jag hade glömt att kolla upp detta innan. (korkat, jag vet jag har ju bara besiktigat mina bilar i sådär 34år) Till saken hör också att det är en gas/bensinbil och därför har jag inga vanliga luckor i bagageutrymmet där varningstriangeln brukar husera. Nopp! Ingen triangel. Nästa punkt var att han ville ha nycklarna till den infällbara dragkroken. Såååå intresserad är jag av bilar, jag hade ingen aning om att det fanns nyckel till dragkroken och att man dessutom ska undersöka detta på besiktningen. Nästa punkt och det enda egentliga felet han hittade på bilen var att bromsklossarna bak var slitna, det var originalklossarna som satt kvar och det är väl ett gott betyg åt Volvo tyckte jag lite ironiskt leende.
Nä väl, varningstriangel fixad, nycklarna till dragkroken hittade och snart ska bromsbackarna bytas. Som alla förstår så fick jag alltså ombesiktning. Det hade jag inte räknat med.
Direkt efter besöket på bilbesiktningen så åker jag och en kompis iväg på fotoutflykt. vi ska ner i Skåne för att fota lite fågel. Framme vid en känd fågelsjö parkerar vi bilen och tar alla fotogrejor med oss. Det enda som blir kvar i bilen är en liten ryggsäck med ett par extra byxor och en underställströja i. Efter 40 minuter går vi tillbaka till bilen eftersom det var extremt lite aktivitet vid sjön. När jag rundar bilen för att låsa upp ser jag att sidobakrutan är krossad! Det har varit inbrott i bilen. Bilen är låst men vi har inte hört något larm trots att fågeltornet bara ligger 50-70 meter från parkeringsplatsen. Ringer polisen som tar anmälan och så kör vi vidare. Dagen blev inte bättre av att Aftonfalken vi tänkt fota behagade hålla sig på avstånd så det blev bara distansbilder.
Man kan inte ha flyt alla dagar på året men man kan ju tycka att semestern hade kunnat börja på ett bättre vis. Lite oförutsedda utgifter men det är därför man ska ha en bra buffert!
Utdelning på två av mina preferensaktier i morgon och naturligvis så återinvesterar jag utdelningen.
Ha en bra semester på er, vi hörs!
Långsiktigt aktieinvesterande, indexfonder och utdelningar, en del av livet helt enkelt
onsdag 12 juli 2017
torsdag 6 juli 2017
1000 kronorsportföljen
Jag har fått en sjuk tanke i skallen och blir inte av med den. Alltså måste jag lufta den och se vad som händer. Att skriva några rader på min blog brukar hjälpa om det är saker jag funderar på och inte reder ut. Ibland är det så fiffigt att under tiden man skriver så kommer man på lösningen eller kanske får någon ny ide som leder en vidare.
Den senaste världsomvändande tanken är en portfölj men inte vilken portfölj som helst utan jag har satt tre kreterier för den:
Nr 1: Jag får bara satsa 1000kr i varje bolag jag köper.
Nr 2: Innehavet måste vara nytt. Jag får inte ha ägt bolaget innan.
Nr 3: Det finns ingen gräns för hur många bolag som ska ingå i portföljen.
Nr 4: Som egentligen inte är ett kreterium utan snarare en riktlinje är att det ska var lite mer okända eller i vart fall inte i var mans aktieportfölj
Fördelar att göra på detta viset är enligt mig att du får en begränsad nersida. Du kan aldrig förlora mer än 1000kr/bolag du satsar i. Sannolikheten att jag lyckas pricka in, låt oss säga 20 bolag, som alla går dåligt och med tiden går i konkurs och att jag förlorar allt mitt satsade kapital (20 000kr) är försvinnande liten. Det finns väl en test då en aktieinvesterare tävlade mot en apa som kastade pil och apan vann! Jag vet inte om detta är en myt men ingenting är omöjligt.
Uppsidan däremot har ingen begränsning. Ibland önskar jag att jag hade köpt det där bolaget jag sneglat på men antingen inte vågat eller tyckt att man haft för lite kapital för att det ska ge någonting.
Som alla vet så är det ju faktiskt ökningen av aktiens värde i % som spelar roll och inte pengarna du får ut. Eller? Men sammantaget så vill vi som investerar alltid göra en vinst.
Jag får en chans och även ett bättre incitement för att kolla upp bolaget under tiden jag äger det istället för att lägga tid på fundamental analys innan köp.
Jag får tillfälle att känna på hur det är att äga ca 30 olika aktier samtidigt, 20 plus de 13 jag har idag. Den stora nackdelen är om jag lyckas pricka in en raket! Då kommer jag att gräma mig i all evighet för att jag inte satsade mer än 1000kr i aktien. Girigheten som finns inneboende skulle reta mig för resten av livet eller så kanske jag bara hade blivit glad för att jag prickade rätt aktie och klappar mig själv på axeln och tycker att jag är världens bästa investerare. -vem fan är Anders Haskel?
Inlägget får läsas med glimten i ögat, lite på skämt och lite på alvar. Sant är att om jag hade haft
20 000kr skräpandes i någon av mina kassakistor så hade jag nog provat mina vingar....
Procentpanik kastar pil med precision!!
Den senaste världsomvändande tanken är en portfölj men inte vilken portfölj som helst utan jag har satt tre kreterier för den:
Nr 1: Jag får bara satsa 1000kr i varje bolag jag köper.
Nr 2: Innehavet måste vara nytt. Jag får inte ha ägt bolaget innan.
Nr 3: Det finns ingen gräns för hur många bolag som ska ingå i portföljen.
Nr 4: Som egentligen inte är ett kreterium utan snarare en riktlinje är att det ska var lite mer okända eller i vart fall inte i var mans aktieportfölj
Fördelar att göra på detta viset är enligt mig att du får en begränsad nersida. Du kan aldrig förlora mer än 1000kr/bolag du satsar i. Sannolikheten att jag lyckas pricka in, låt oss säga 20 bolag, som alla går dåligt och med tiden går i konkurs och att jag förlorar allt mitt satsade kapital (20 000kr) är försvinnande liten. Det finns väl en test då en aktieinvesterare tävlade mot en apa som kastade pil och apan vann! Jag vet inte om detta är en myt men ingenting är omöjligt.
Uppsidan däremot har ingen begränsning. Ibland önskar jag att jag hade köpt det där bolaget jag sneglat på men antingen inte vågat eller tyckt att man haft för lite kapital för att det ska ge någonting.
Som alla vet så är det ju faktiskt ökningen av aktiens värde i % som spelar roll och inte pengarna du får ut. Eller? Men sammantaget så vill vi som investerar alltid göra en vinst.
Jag får en chans och även ett bättre incitement för att kolla upp bolaget under tiden jag äger det istället för att lägga tid på fundamental analys innan köp.
Jag får tillfälle att känna på hur det är att äga ca 30 olika aktier samtidigt, 20 plus de 13 jag har idag. Den stora nackdelen är om jag lyckas pricka in en raket! Då kommer jag att gräma mig i all evighet för att jag inte satsade mer än 1000kr i aktien. Girigheten som finns inneboende skulle reta mig för resten av livet eller så kanske jag bara hade blivit glad för att jag prickade rätt aktie och klappar mig själv på axeln och tycker att jag är världens bästa investerare. -vem fan är Anders Haskel?
Inlägget får läsas med glimten i ögat, lite på skämt och lite på alvar. Sant är att om jag hade haft
20 000kr skräpandes i någon av mina kassakistor så hade jag nog provat mina vingar....
Procentpanik kastar pil med precision!!
måndag 3 juli 2017
Preferensrisk
Jag klämmer direkt till med ett citat från Warren Buffett:
"Regel nummer 1: Förlora aldrig pengar. Regel nummer 2: Glöm aldrig regel nummer 1.”
Om du nu inte vill chansa det mista och garanterat aldrig förlora några pengar så ska du heller inte ha några investeringar på börsen. Så enkelt är det. Sätt in dina penga på en bank där du får lite ränta på dem och låt dem stå där. Punkt. Men om du vill ha lite utväxling, du vill att kapitalet ska växa lite mer än den futtiga räntan du får från bankerna idag, nischbanker inräknade så är trots allt börsen ett vettigt alternativ. OM du är lite försiktig och läser på lite innan du kastar dig in i denna smått fantastiska och lite sjuka värld så kan du få riktigt fin utveckling på ditt satsade kapital. Vi är alla lite olika riskbenägna och vi ser lite olika på vad risk är och hur vi ska gradera risker. Ni som läser bloggen vet att jag har blivit väldigt förtjust i preferensaktier och med Warren Buffetts ord ringande i mina öron så ska jag lägga upp ett litet exempel. Det går ut på att teoretiskt försöka hitta risker och göra en, låt oss kalla det liten riskanalys, INNAN jag satsar några pengar i verkligheten.
Så, vi antar att jag idag, helt plötsligt fick 50 000kr i arv när moster Greta trillade av pinnen och loggade ut för gott. Jag tänker för en gångs skull inte bränna pengarna på en resa till Nya Zeeland eller någon ny kamerautrustning utan jag har bestämt mig för att spara pengarna. Samtidigt som jag vill att pengarna ska växa så vill jag inte ta för stor risk. Jag sätter in dem på en nischbank 1:e Januari 2016. Räknat på ett år så kan det se ut ungefär så här:
50 000kr x 1% i ränta blir 500kr (minus skatt på 30% = 150kr) så efter skatt får jag ut 350kr.
Vi låter pengarna stå kvar i ytterligare ett år och så räknar vi på samma vis.
50 350kr x 1% i ränta blir 503.50kr (minus skatt på 30% = 151.05) efter skatt får du ut 352.45kr. Totalt efter 2år på banken så har mina 50 000kr ökat till
50 702.45kr. Visserligen har jag betalat 301.05kr i skatt men jag har inte förlorat någonting utan pengarna har växt med 702.45kr. Är du nöjd med detta så fortsätt och låt pengarna stå kvar på banken och växa sakta men säkert.
En uppställning i tabellform skulle kunna se ut så här:
I nästa exempel ska jag satsa mina pengar på Preferensaktier. Vi leker med tanken att jag köper den 1:a januari 2016 och tänker behålla dem 2år precis som i exemplet ovan. Exemplet är inte vetenskapligt utformat eftersom jag inte tar hänsyn till att aktiepriset kan variera. Jag har för enkelhetens skull använt samma pris på aktien rakt igenom. Skulle vi slå ut det på två år är vi nog ändå rätt nära sanningen. Dessutom är det ju till fördel att räkna ett högt pris på aktien, skulle det i verkligheten sjunka så tjänar jag bara mer. Akelius har ju en inlösenkurs på 330kr så beakta att kursen jag tagit med i beräkningen är relativt hög. Exemplet är ändå verklighetstroget och jag bestämmer mig alltså för att köpa Akelius preferens.
För 50 000kr så får jag till dagens kurs 321kr, 155st. Nu kostar det ju courtage också alltså "förlorar" jag pengar redan från start, 120kr kostar det mig.
Ställer vi upp siffrorna blir det alltså följande:
Inköp 155st Aktier = 49 755 kr
Courtage = 120 kr
restsumma =125 kr (dessa kronor räknas in i slutet)
Akelius preferensaktie delar ut 5kr/aktie 4 gånger på ett år. Uträkningen blir följande: 155st x 5kr = 750kr och så gångar jag 750 med 4 eftersom det är utbetalning 4 gånger på ett år, 750 x 4 = 3000kr. Ser ut så här i tabellform:
50 000 kr investerade i preferensaktier utan återinvestering.
Total vinst efter 2 år = 6000kr + 125kr = 6125kr
Jämför vi med vad vi tjänade på att ha pengarna på bank så blir mellanskillnaden 5423kr öresutjämnat.
Ok, detta var vad jag brukar kalla en rak uträkning alltså inte någon återinvestering av pengarna. Men i det verkliga livet så vet vi att de flesta som är långsiktiga i sitt aktiesparande återinvesterar utdelningarna för att få ränta på räntaeffekten. Eftersom detta försök ska var realistiskt så borde jag ha återinvesterat pengarna som preferensaktien ger i utdelning och då ser det ut på följande vis. Akelius preferens delar ut i februari, maj, augusti och November. De 125kr som blev över när jag köpte aktierna kommer att återinvesteras så fort som möjligt, utdelningen från aktierna går nästan aldrig jämt upp med summan det kostar att köpa aktier och då det blir penga över. Dessa akumuleras till nästa utdelning. Därför kan man se att visa månade köps det två aktier och andra månader tre.
Det totala antalet aktier ökar. Vi kan också utläsa av diagrammet att utdelningen hela tiden höjs eftersom vi återinvesterar de utdelade pengarna i nya aktier.
50 000 kr investerade i preferensaktier med återinvesteristerad utdelning.
Skillnaden i utdelning mot det statiska exemplet ovan är inte stor men den kommer att märkas över tid.
Total vinst efter 2 år =6545kr
skillnaden mot att inte återinvestera pengarna är 420kr. Det låter kanske inte som några större summor men skulle vi låta exemplet fortsätta några år till så skulle det bli stora differanser. Snöbollseffekten har en viss tröghet i början, det vet alla som har hållit på ett tag med investeringar. När den väl börjar snurra på alvar efter några år märker av den häftiga ränta på räntaeffekten.
Nedanför i tabellerna kan man se inköpet på 155st aktier i Januari. Man ser även de 125kr som inte kunde investeras utan ligger som "kvar efter köp"
I februari kommer första utdelningen som återinvesteras i två nya aktier.
Pris med courtage blir 644kr. Kvar efter köp 131kr+125kr från januaris inköp. Och så rullar det på...
Uppställningen detaljförklarad ser ut så här:
år 2016
år 2017
Variablerna som används är satta efter dagens kurs. Det hade kunnat gå att spåra exakt vad aktierna kostade vid varje inköpstillfälle under 2016 men det hade inte fått så stor effekt att det är värt besväret. Jag kan istället presentera att Akelius preferns har funnits sedan juni 2014. Det senaste året bakåt i tiden har aktiepriset pendlat mellan 292kr som lägst och 325kr som högst. Alltså ett span på 33kr. På de åren aktien funnits så har den bottnat på 266kr och maxat på 368kr, här är spannet 102kr
Det tyder ändå på en hyffsat stabil aktie. Över lag är preferensaktier inte lika volatila som vanliga aktier. Jämför bara med jättebolaget H&M. Men de har heller inte den kursökning som vissa raketaktier kan få.
Om vi fortsätter experimentet med att efter två år tvingas vi sälja aktierna. Jag sätter upp tänkbara senario. I det ena fallet har vi ingen kursökning alls utan där har aktien faktiskt fallit med 5kr. I det andra fallet så har aktien dykt ner 25kr. Frågan är, hur mycket har jag förlorat? Jag vill ju egentligen aldrig förlora några pengar, inte Warren Buffett heller.
Vi köpte våra aktier för 49 775kr + 120kr i courtage = 49 895kr
Vi köpte aktierna för 321kr/st och aktiepriset har sjunkit 5kr när jag ska sälja.
Det ursprungliga antalet var 155st men eftersom utdelningen har återinvesterats i nya aktier så har jag efter två år 173st.
173st x nya lägre priset 316kr (321kr-5kr) = 54 668kr minus courtage 137kr.
Vi får summan 54 531kr. Så trots att aktierna gått ner i pris gör jag fortfarande en vinst på över 4000kr.
Nu har vi rejäl otur och måste sälja trots att aktien har dykt 25kr.
173st x nya lägre priset 296kr (321kr-25kr) = 51 208kr minus courtage 137kr.
Vi får summan 51 071kr. Överraskande nog så gör jag fortfarande en vinst på 1071kr. Jämför jag med det trygga banksparandet där jag fick 702kr i vinst efter två år.
Akelius fortsätter ner till 290kr. Alltså ett tap på 31kr/aktie vilket inte är otänkbart på något vis. Då ser det ut på följande vis:
173st x 290kr = 50 170kr minus courtage 137kr = 50 033kr
Jag går i stort sett plus/minus noll. Men jag har fortfarande inte förlorat några pengar.
The second worst scenario är att Akelius når sin absoluta bottennotering på 266kr. Då blir det en förlustaffär:
173st x 266kr = 46 018kr minus courtage 137kr = 45 881kr
Jag skulle därmed förlora 4119kr på min tvååriga investering. Värt att tänka på.
(skulle det sista scenariot hända i verkligheten pga av att hela börsen rasar pga någon bubbla/svart svan skulle jag nog personligen köpa ännu fler aktier istället och få 7,5% i direktavkastning. Men i exemplet ovan var jag tvingad att sälja.)
Jag har i ett tidigare inlägg undersökt "myten" om att det på sikt inte är lönsamt att äga preferensaktier. Då bevisade jag att det tar minst 10år för en vanlig aktier att komma ifatt utdelningsmässigt. Så att ha en del preffar i sin portfölj är en bra "kortsiktig" investering. Det finns många bolag som det kommer att ta betydligt längre tid än så för att komma ifatt en preferensaktie men jag förstår resonemanget att man inte ska äga dem i 20-30 år. Men som raketbränsle i min portfölj vill jag inte vara utan dem.
Vi har inte diskuterat inlösenkursen och att man nog ska passa sig för att handla aktierna om de ligger över inlösenkursen.
Det skulle kunna vara så att Akelius bestämmer sig för inlösen och då får jag oavsett vad jag betalt för aktien när jag köpte den 330kr stycket. Detta väger jag också in när jag tänker preffar. Köper jag dem för ex. 305kr och aktierna blir tvångsinlösta så gör jag ju en vinst på 25kr/aktie.
Men det jag främst gillar är att de har en stabil utdelnig, inte mer, inte mindre.
Men riskerna då? Precis som för vanliga aktier så skulle bolaget kunna gå i konkurs och risken är då att jag mister i stort sett allt. Så inbilla dig inte att preferensaktier är riskfria!
Så åter till grundfrågan vad är risk egentligen? När jag ser uppställningarna jag gjort så kan jag personligen tycka att det är värt riskerna med att investera en
del av mitt sparande i preferensaktier. En risk är en chanstagning men jag skulle vilja påstå att det med preferensaktier är en chanstagning med väl övervägd risk.
(Om det smugit sig in något tanke/räknefel i uppställningarna/tabellerna är jag tacksam om ni påpeka det.)
OBS! DETTA ÄR INGEN UPPMANING TILL NÅGON ENDA MÄNNISKA ATT INVESTERA I PREFERENSAKTIER. DU MÅSTE SJÄLV GÖRA DINA UTRÄKNINGAR, DU KAN INTE OCH SKA INTE LITE PÅ NÅGON ANNAN ÄN DIG SJÄLV!
"Regel nummer 1: Förlora aldrig pengar. Regel nummer 2: Glöm aldrig regel nummer 1.”
Om du nu inte vill chansa det mista och garanterat aldrig förlora några pengar så ska du heller inte ha några investeringar på börsen. Så enkelt är det. Sätt in dina penga på en bank där du får lite ränta på dem och låt dem stå där. Punkt. Men om du vill ha lite utväxling, du vill att kapitalet ska växa lite mer än den futtiga räntan du får från bankerna idag, nischbanker inräknade så är trots allt börsen ett vettigt alternativ. OM du är lite försiktig och läser på lite innan du kastar dig in i denna smått fantastiska och lite sjuka värld så kan du få riktigt fin utveckling på ditt satsade kapital. Vi är alla lite olika riskbenägna och vi ser lite olika på vad risk är och hur vi ska gradera risker. Ni som läser bloggen vet att jag har blivit väldigt förtjust i preferensaktier och med Warren Buffetts ord ringande i mina öron så ska jag lägga upp ett litet exempel. Det går ut på att teoretiskt försöka hitta risker och göra en, låt oss kalla det liten riskanalys, INNAN jag satsar några pengar i verkligheten.
Så, vi antar att jag idag, helt plötsligt fick 50 000kr i arv när moster Greta trillade av pinnen och loggade ut för gott. Jag tänker för en gångs skull inte bränna pengarna på en resa till Nya Zeeland eller någon ny kamerautrustning utan jag har bestämt mig för att spara pengarna. Samtidigt som jag vill att pengarna ska växa så vill jag inte ta för stor risk. Jag sätter in dem på en nischbank 1:e Januari 2016. Räknat på ett år så kan det se ut ungefär så här:
50 000kr x 1% i ränta blir 500kr (minus skatt på 30% = 150kr) så efter skatt får jag ut 350kr.
Vi låter pengarna stå kvar i ytterligare ett år och så räknar vi på samma vis.
50 350kr x 1% i ränta blir 503.50kr (minus skatt på 30% = 151.05) efter skatt får du ut 352.45kr. Totalt efter 2år på banken så har mina 50 000kr ökat till
50 702.45kr. Visserligen har jag betalat 301.05kr i skatt men jag har inte förlorat någonting utan pengarna har växt med 702.45kr. Är du nöjd med detta så fortsätt och låt pengarna stå kvar på banken och växa sakta men säkert.
En uppställning i tabellform skulle kunna se ut så här:
50 000 kr insatta på nischbank till 1% ränta | ||||
år | ränta | skatt | efter skatt | tot.belopp |
2016 | 500 kr | 150 kr | 350 kr | 50 350 kr |
2017 | 503.50 kr | 151.05 kr | 301.05 | 50 702.45 kr |
Total vinst efter 2 år: 702.45 kr |
I nästa exempel ska jag satsa mina pengar på Preferensaktier. Vi leker med tanken att jag köper den 1:a januari 2016 och tänker behålla dem 2år precis som i exemplet ovan. Exemplet är inte vetenskapligt utformat eftersom jag inte tar hänsyn till att aktiepriset kan variera. Jag har för enkelhetens skull använt samma pris på aktien rakt igenom. Skulle vi slå ut det på två år är vi nog ändå rätt nära sanningen. Dessutom är det ju till fördel att räkna ett högt pris på aktien, skulle det i verkligheten sjunka så tjänar jag bara mer. Akelius har ju en inlösenkurs på 330kr så beakta att kursen jag tagit med i beräkningen är relativt hög. Exemplet är ändå verklighetstroget och jag bestämmer mig alltså för att köpa Akelius preferens.
För 50 000kr så får jag till dagens kurs 321kr, 155st. Nu kostar det ju courtage också alltså "förlorar" jag pengar redan från start, 120kr kostar det mig.
Ställer vi upp siffrorna blir det alltså följande:
Inköp 155st Aktier = 49 755 kr
Courtage = 120 kr
restsumma =125 kr (dessa kronor räknas in i slutet)
Akelius preferensaktie delar ut 5kr/aktie 4 gånger på ett år. Uträkningen blir följande: 155st x 5kr = 750kr och så gångar jag 750 med 4 eftersom det är utbetalning 4 gånger på ett år, 750 x 4 = 3000kr. Ser ut så här i tabellform:
50 000 kr investerade i preferensaktier utan återinvestering.
Jan | feb | mars | apr | maj | jun | jul | aug | sep | okt | nov | dec | |
2016 | 775 kr | 775 kr | 775 kr | 775 kr | ||||||||
ant.aktie | 155st | 155st | 155st | 155st | ||||||||
2017 | 775 kr | 775 kr | 775 kr | 775 kr | ||||||||
ant.aktie | 155st | 155st | 155st | 155st |
Total vinst efter 2 år = 6000kr + 125kr = 6125kr
Jämför vi med vad vi tjänade på att ha pengarna på bank så blir mellanskillnaden 5423kr öresutjämnat.
Ok, detta var vad jag brukar kalla en rak uträkning alltså inte någon återinvestering av pengarna. Men i det verkliga livet så vet vi att de flesta som är långsiktiga i sitt aktiesparande återinvesterar utdelningarna för att få ränta på räntaeffekten. Eftersom detta försök ska var realistiskt så borde jag ha återinvesterat pengarna som preferensaktien ger i utdelning och då ser det ut på följande vis. Akelius preferens delar ut i februari, maj, augusti och November. De 125kr som blev över när jag köpte aktierna kommer att återinvesteras så fort som möjligt, utdelningen från aktierna går nästan aldrig jämt upp med summan det kostar att köpa aktier och då det blir penga över. Dessa akumuleras till nästa utdelning. Därför kan man se att visa månade köps det två aktier och andra månader tre.
Det totala antalet aktier ökar. Vi kan också utläsa av diagrammet att utdelningen hela tiden höjs eftersom vi återinvesterar de utdelade pengarna i nya aktier.
50 000 kr investerade i preferensaktier med återinvesteristerad utdelning.
Jan | feb | mars | apr | maj | jun | jul | aug | sep | okt | nov | dec | |
2016 | utd. | 775 kr | 785 kr | 800 kr | 810 kr | |||||||
ant.aktie | ant.aktier | 155st | 157st | 160st | 162st | |||||||
2017 | utd. | 825 kr | 835 kr | 850 kr | 865 kr | |||||||
ant.aktie | ant.aktier | 165st | 167st | 170st | 173st |
Skillnaden i utdelning mot det statiska exemplet ovan är inte stor men den kommer att märkas över tid.
Total vinst efter 2 år =6545kr
skillnaden mot att inte återinvestera pengarna är 420kr. Det låter kanske inte som några större summor men skulle vi låta exemplet fortsätta några år till så skulle det bli stora differanser. Snöbollseffekten har en viss tröghet i början, det vet alla som har hållit på ett tag med investeringar. När den väl börjar snurra på alvar efter några år märker av den häftiga ränta på räntaeffekten.
Nedanför i tabellerna kan man se inköpet på 155st aktier i Januari. Man ser även de 125kr som inte kunde investeras utan ligger som "kvar efter köp"
I februari kommer första utdelningen som återinvesteras i två nya aktier.
Pris med courtage blir 644kr. Kvar efter köp 131kr+125kr från januaris inköp. Och så rullar det på...
Uppställningen detaljförklarad ser ut så här:
år 2016
Jan | feb | mar | apr | maj | jun | jul | aug | sep | okt | nov | dec | |
Utdelning | 775 kr | 785 kr | 800 kr | 810 kr | ||||||||
aktieköp | 155 st | 2st | 3st | 2st | 3st | |||||||
Pris | 49 775 kr | 642 kr | 963 kr | 642 kr | 963 kr | |||||||
courtage | 120 kr | 2 kr | 3 kr | 2 kr | 3 kr | |||||||
utd+rest | 775+125 | 785+258 | 800+78 | 810+234 | ||||||||
Kvar efter köp | 125 kr | 258 kr | 78 | 234 | 78 |
år 2017
Jan | feb | mar | apr | maj | jun | jul | aug | sep | okt | nov | dec | |
Utdelning | 825 kr | 835 kr | 850 kr | 865 kr | ||||||||
aktieköp | 2st | 3st | 3st | 2st | ||||||||
Pris | 642 kr | 963 kr | 963 kr | 642 kr | ||||||||
courtage | 2 kr | 3 kr | 3 kr | 2 kr | ||||||||
utd+rest | 825+78 | 835+259 | 850+128 | 865+12 | ||||||||
Kvar efter köp | 259 kr | 128 kr | 12 kr | 233 kr |
Variablerna som används är satta efter dagens kurs. Det hade kunnat gå att spåra exakt vad aktierna kostade vid varje inköpstillfälle under 2016 men det hade inte fått så stor effekt att det är värt besväret. Jag kan istället presentera att Akelius preferns har funnits sedan juni 2014. Det senaste året bakåt i tiden har aktiepriset pendlat mellan 292kr som lägst och 325kr som högst. Alltså ett span på 33kr. På de åren aktien funnits så har den bottnat på 266kr och maxat på 368kr, här är spannet 102kr
Det tyder ändå på en hyffsat stabil aktie. Över lag är preferensaktier inte lika volatila som vanliga aktier. Jämför bara med jättebolaget H&M. Men de har heller inte den kursökning som vissa raketaktier kan få.
Om vi fortsätter experimentet med att efter två år tvingas vi sälja aktierna. Jag sätter upp tänkbara senario. I det ena fallet har vi ingen kursökning alls utan där har aktien faktiskt fallit med 5kr. I det andra fallet så har aktien dykt ner 25kr. Frågan är, hur mycket har jag förlorat? Jag vill ju egentligen aldrig förlora några pengar, inte Warren Buffett heller.
Vi köpte våra aktier för 49 775kr + 120kr i courtage = 49 895kr
Vi köpte aktierna för 321kr/st och aktiepriset har sjunkit 5kr när jag ska sälja.
Det ursprungliga antalet var 155st men eftersom utdelningen har återinvesterats i nya aktier så har jag efter två år 173st.
173st x nya lägre priset 316kr (321kr-5kr) = 54 668kr minus courtage 137kr.
Vi får summan 54 531kr. Så trots att aktierna gått ner i pris gör jag fortfarande en vinst på över 4000kr.
Nu har vi rejäl otur och måste sälja trots att aktien har dykt 25kr.
173st x nya lägre priset 296kr (321kr-25kr) = 51 208kr minus courtage 137kr.
Vi får summan 51 071kr. Överraskande nog så gör jag fortfarande en vinst på 1071kr. Jämför jag med det trygga banksparandet där jag fick 702kr i vinst efter två år.
Akelius fortsätter ner till 290kr. Alltså ett tap på 31kr/aktie vilket inte är otänkbart på något vis. Då ser det ut på följande vis:
173st x 290kr = 50 170kr minus courtage 137kr = 50 033kr
Jag går i stort sett plus/minus noll. Men jag har fortfarande inte förlorat några pengar.
The second worst scenario är att Akelius når sin absoluta bottennotering på 266kr. Då blir det en förlustaffär:
173st x 266kr = 46 018kr minus courtage 137kr = 45 881kr
Jag skulle därmed förlora 4119kr på min tvååriga investering. Värt att tänka på.
(skulle det sista scenariot hända i verkligheten pga av att hela börsen rasar pga någon bubbla/svart svan skulle jag nog personligen köpa ännu fler aktier istället och få 7,5% i direktavkastning. Men i exemplet ovan var jag tvingad att sälja.)
Jag har i ett tidigare inlägg undersökt "myten" om att det på sikt inte är lönsamt att äga preferensaktier. Då bevisade jag att det tar minst 10år för en vanlig aktier att komma ifatt utdelningsmässigt. Så att ha en del preffar i sin portfölj är en bra "kortsiktig" investering. Det finns många bolag som det kommer att ta betydligt längre tid än så för att komma ifatt en preferensaktie men jag förstår resonemanget att man inte ska äga dem i 20-30 år. Men som raketbränsle i min portfölj vill jag inte vara utan dem.
Vi har inte diskuterat inlösenkursen och att man nog ska passa sig för att handla aktierna om de ligger över inlösenkursen.
Det skulle kunna vara så att Akelius bestämmer sig för inlösen och då får jag oavsett vad jag betalt för aktien när jag köpte den 330kr stycket. Detta väger jag också in när jag tänker preffar. Köper jag dem för ex. 305kr och aktierna blir tvångsinlösta så gör jag ju en vinst på 25kr/aktie.
Men det jag främst gillar är att de har en stabil utdelnig, inte mer, inte mindre.
Men riskerna då? Precis som för vanliga aktier så skulle bolaget kunna gå i konkurs och risken är då att jag mister i stort sett allt. Så inbilla dig inte att preferensaktier är riskfria!
Så åter till grundfrågan vad är risk egentligen? När jag ser uppställningarna jag gjort så kan jag personligen tycka att det är värt riskerna med att investera en
del av mitt sparande i preferensaktier. En risk är en chanstagning men jag skulle vilja påstå att det med preferensaktier är en chanstagning med väl övervägd risk.
(Om det smugit sig in något tanke/räknefel i uppställningarna/tabellerna är jag tacksam om ni påpeka det.)
OBS! DETTA ÄR INGEN UPPMANING TILL NÅGON ENDA MÄNNISKA ATT INVESTERA I PREFERENSAKTIER. DU MÅSTE SJÄLV GÖRA DINA UTRÄKNINGAR, DU KAN INTE OCH SKA INTE LITE PÅ NÅGON ANNAN ÄN DIG SJÄLV!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)