måndag 3 juli 2017

Preferensrisk

Jag klämmer direkt till med ett citat från Warren Buffett:
"Regel nummer 1: Förlora aldrig pengar. Regel nummer 2: Glöm aldrig regel nummer 1.”
Om du nu inte vill chansa det mista och garanterat aldrig förlora några pengar så ska du heller inte ha några investeringar på börsen. Så enkelt är det. Sätt in dina penga på en bank där du får lite ränta på dem och låt dem stå där. Punkt. Men om du vill ha lite utväxling, du vill att kapitalet ska växa lite mer än den futtiga räntan du får från bankerna idag, nischbanker inräknade så är trots allt börsen ett vettigt alternativ. OM du är lite försiktig och läser på lite innan du kastar dig in i denna smått fantastiska och lite sjuka värld så kan du få riktigt fin utveckling på ditt satsade kapital. Vi är alla lite olika riskbenägna och vi ser lite olika på vad risk är och hur vi ska gradera risker. Ni som läser bloggen vet att jag har blivit väldigt förtjust i preferensaktier och med Warren Buffetts ord ringande i mina öron så ska jag lägga upp ett litet exempel. Det går ut på att teoretiskt försöka hitta risker och göra en, låt oss kalla det liten riskanalys, INNAN jag satsar några pengar i verkligheten.

Så, vi antar att jag idag, helt plötsligt fick 50 000kr i arv när moster Greta trillade av pinnen och loggade ut för gott. Jag tänker för en gångs skull inte bränna pengarna på en resa till Nya Zeeland eller någon ny kamerautrustning utan jag har bestämt mig för att spara pengarna. Samtidigt som jag vill att pengarna ska växa så vill jag inte ta för stor risk. Jag sätter in dem på en nischbank 1:e Januari 2016. Räknat på ett år så kan det se ut ungefär så här:
50 000kr x 1% i ränta blir 500kr (minus skatt på 30% = 150kr) så efter skatt får jag ut 350kr.
Vi låter pengarna stå kvar i ytterligare ett år och så räknar vi på samma vis.
50 350kr x 1% i ränta blir 503.50kr (minus skatt på 30% = 151.05) efter skatt får du ut 352.45kr. Totalt efter 2år på banken så har mina 50 000kr ökat till
50 702.45kr. Visserligen har jag betalat 301.05kr i skatt men jag har inte förlorat någonting utan pengarna har växt med 702.45kr. Är du nöjd med detta så fortsätt och låt pengarna stå kvar på banken och växa sakta men säkert.
En uppställning i tabellform skulle kunna se ut så här:



50 000 kr insatta på nischbank till 1% ränta
årränta skattefter skatttot.belopp
2016500 kr150 kr350 kr50 350 kr
2017503.50 kr151.05 kr301.0550 702.45 kr
Total vinst efter 2 år:    702.45 kr




I nästa exempel ska jag satsa mina pengar på Preferensaktier. Vi leker med tanken att jag köper den 1:a januari 2016 och tänker behålla dem 2år precis som i exemplet ovan. Exemplet är inte vetenskapligt utformat eftersom jag inte tar hänsyn till att aktiepriset kan variera. Jag har för enkelhetens skull använt samma pris på aktien rakt igenom. Skulle vi slå ut det på två år är vi nog ändå rätt nära sanningen. Dessutom är det ju till fördel att räkna ett högt pris på aktien, skulle det i verkligheten sjunka så tjänar jag bara mer. Akelius har ju en inlösenkurs på 330kr så beakta att kursen jag tagit med i beräkningen är relativt hög. Exemplet är ändå verklighetstroget och jag bestämmer mig alltså för att köpa Akelius preferens.
För 50 000kr så får jag till dagens kurs 321kr, 155st. Nu kostar det ju courtage också alltså "förlorar" jag pengar redan från start, 120kr kostar det mig. 
Ställer vi upp siffrorna blir det alltså följande:
Inköp 155st Aktier = 49 755 kr
Courtage = 120 kr
restsumma =125 kr (dessa kronor räknas in i slutet)

Akelius preferensaktie delar ut 5kr/aktie 4 gånger på ett år. Uträkningen blir följande: 155st x 5kr = 750kr och så gångar jag 750 med 4 eftersom det är utbetalning 4 gånger på ett år, 750 x 4 = 3000kr. Ser ut så här i tabellform:

50 000 kr investerade i preferensaktier utan återinvestering.


Janfebmarsaprmajjunjulaugsepoktnovdec
2016775 kr775 kr775 kr775 kr
ant.aktie155st155st155st155st
2017775 kr775 kr775 kr775 kr
ant.aktie155st155st155st155st


Total vinst efter 2 år = 6000kr + 125kr = 6125kr
Jämför vi med vad vi tjänade på att ha pengarna på bank så blir mellanskillnaden 5423kr öresutjämnat.

Ok, detta var vad jag brukar kalla en rak uträkning alltså inte någon återinvestering av pengarna. Men i det verkliga livet så vet vi att de flesta som är långsiktiga i sitt aktiesparande återinvesterar utdelningarna för att få ränta på räntaeffekten. Eftersom detta försök ska var realistiskt så borde jag ha återinvesterat pengarna som preferensaktien ger i utdelning och då ser det ut på följande vis. Akelius preferens delar ut i februari, maj, augusti och November. De 125kr som blev över när jag köpte aktierna kommer att återinvesteras så fort som möjligt, utdelningen från aktierna går nästan aldrig jämt upp med summan det kostar att köpa aktier och då det blir penga över. Dessa akumuleras till nästa utdelning. Därför kan man se att visa månade köps det två aktier och andra månader tre.
Det totala antalet aktier ökar. Vi kan också utläsa av diagrammet att utdelningen hela tiden höjs eftersom vi återinvesterar de utdelade pengarna i nya aktier.


50 000 kr investerade i preferensaktier med återinvesteristerad utdelning.
Janfebmarsaprmajjunjulaugsepoktnovdec
2016utd.775 kr785 kr800 kr810 kr
ant.aktieant.aktier155st157st160st162st
2017utd.825 kr835 kr850 kr865 kr
ant.aktieant.aktier165st167st170st173st


Skillnaden i utdelning mot det statiska exemplet ovan är inte stor men den kommer att märkas över tid.
Total vinst efter 2 år =6545kr
skillnaden mot att inte återinvestera pengarna är 420kr. Det låter kanske inte som några större summor men skulle vi låta exemplet fortsätta några år till så skulle det bli stora differanser. Snöbollseffekten har en viss tröghet i början, det vet alla som har hållit på ett tag med investeringar. När den väl börjar snurra på alvar efter några år märker av den häftiga ränta på räntaeffekten.
Nedanför i tabellerna kan man se inköpet på 155st aktier i Januari. Man ser även de 125kr som inte kunde investeras utan ligger som "kvar efter köp"
I februari kommer första utdelningen som återinvesteras i två nya aktier.
Pris med courtage blir 644kr. Kvar efter köp 131kr+125kr från januaris inköp. Och så rullar det på...
Uppställningen detaljförklarad ser ut så här:

 år 2016
Janfebmaraprmajjunjulaugsepoktnovdec
Utdelning775 kr785 kr800 kr810 kr
aktieköp155 st2st3st2st3st
Pris49 775 kr642 kr963 kr642 kr963 kr
courtage120 kr2 kr3 kr2 kr3 kr
utd+rest775+125785+258800+78810+234
Kvar efter köp125 kr258 kr7823478



år 2017


Janfebmaraprmajjunjulaugsepoktnovdec
Utdelning825 kr835 kr850 kr865 kr
aktieköp2st3st3st2st
Pris642 kr963 kr963 kr642 kr
courtage2 kr3 kr3 kr2 kr
utd+rest825+78835+259850+128865+12
Kvar efter köp259 kr128 kr12 kr233 kr

Variablerna som används är satta efter dagens kurs. Det hade kunnat gå att spåra exakt vad aktierna kostade vid varje inköpstillfälle under 2016 men det hade inte fått så stor effekt att det är värt besväret. Jag kan istället presentera att Akelius preferns har funnits sedan juni 2014. Det senaste året bakåt i tiden har aktiepriset pendlat mellan 292kr som lägst och 325kr som högst. Alltså ett span på 33kr. På de åren aktien funnits så har den bottnat på 266kr och maxat på 368kr, här är spannet 102kr
Det tyder ändå på en hyffsat stabil aktie. Över lag är preferensaktier inte lika volatila som vanliga aktier. Jämför bara med jättebolaget H&M. Men de har heller inte den kursökning som vissa raketaktier kan få.

Om vi fortsätter experimentet med att efter två år tvingas vi sälja aktierna. Jag sätter upp tänkbara senario. I det ena fallet har vi ingen kursökning alls utan där har aktien faktiskt fallit med 5kr. I det andra fallet så har aktien dykt ner 25kr. Frågan är, hur mycket har jag förlorat? Jag vill ju egentligen aldrig förlora några pengar, inte Warren Buffett heller.

Vi köpte våra aktier för 49 775kr + 120kr i courtage = 49 895kr
Vi köpte aktierna för 321kr/st och aktiepriset har sjunkit 5kr när jag ska sälja.
Det ursprungliga antalet var 155st men eftersom utdelningen har återinvesterats i nya aktier så har jag efter två år 173st.
173st x nya lägre priset 316kr (321kr-5kr) = 54 668kr minus courtage 137kr.
Vi får summan 54 531kr. Så trots att aktierna gått ner i pris gör jag fortfarande en vinst på över 4000kr.


Nu har vi rejäl otur och måste sälja trots att aktien har dykt 25kr.
173st x nya lägre priset 296kr (321kr-25kr) = 51 208kr minus courtage 137kr.
Vi får summan 51 071kr. Överraskande nog så gör jag fortfarande en vinst på 1071kr. Jämför jag med det trygga banksparandet där jag fick 702kr i vinst efter två år.


Akelius fortsätter ner till 290kr. Alltså ett tap på 31kr/aktie vilket inte är otänkbart på något vis. Då ser det ut på följande vis:
173st x 290kr = 50 170kr minus courtage 137kr = 50 033kr
Jag går i stort sett plus/minus noll. Men jag har fortfarande inte förlorat några pengar.


The second worst scenario är att Akelius når sin absoluta bottennotering på 266kr. Då blir det en förlustaffär:
173st x 266kr = 46 018kr minus courtage 137kr = 45 881kr
Jag skulle därmed förlora 4119kr på min tvååriga investering. Värt att tänka på.

(skulle det sista scenariot hända i verkligheten pga av att hela börsen rasar pga någon bubbla/svart svan skulle jag nog personligen köpa ännu fler aktier istället och få 7,5% i direktavkastning. Men i exemplet ovan var jag tvingad att sälja.)



Jag har i ett tidigare inlägg undersökt "myten" om att det på sikt inte är lönsamt att äga preferensaktier. Då bevisade jag att det tar minst 10år för en vanlig aktier att komma ifatt utdelningsmässigt. Så att ha en del preffar i sin portfölj är en bra "kortsiktig" investering. Det finns många bolag som det kommer att ta betydligt längre tid än så för att komma ifatt en preferensaktie men jag förstår resonemanget att man inte ska äga dem i 20-30 år. Men som raketbränsle i min portfölj vill jag inte vara utan dem.

Vi har inte diskuterat inlösenkursen och att man nog ska passa sig för att handla aktierna om de ligger över inlösenkursen.
Det skulle kunna vara så att Akelius bestämmer sig för inlösen och då får jag oavsett vad jag betalt för aktien när jag köpte den 330kr stycket. Detta väger jag också in när jag tänker preffar. Köper jag dem för ex. 305kr och aktierna blir tvångsinlösta så gör jag ju en vinst på 25kr/aktie.
Men det jag främst gillar är att de har en stabil utdelnig, inte mer, inte mindre.
Men riskerna då? Precis som för vanliga aktier så skulle bolaget kunna gå i konkurs och risken är då att jag mister i stort sett allt. Så inbilla dig inte att preferensaktier är riskfria!
Så åter till grundfrågan vad är risk egentligen? När jag ser uppställningarna jag gjort så kan jag personligen tycka att det är värt riskerna med att investera en
del av mitt sparande i preferensaktier. En risk är en chanstagning men jag skulle vilja påstå att det med preferensaktier är en chanstagning med väl övervägd risk.
(Om det smugit sig in något tanke/räknefel i uppställningarna/tabellerna är jag tacksam om ni påpeka det.)



OBS! DETTA ÄR INGEN UPPMANING TILL NÅGON ENDA MÄNNISKA ATT INVESTERA I PREFERENSAKTIER. DU MÅSTE SJÄLV GÖRA DINA UTRÄKNINGAR, DU KAN INTE OCH SKA INTE LITE PÅ NÅGON ANNAN ÄN DIG SJÄLV!

4 kommentarer:

  1. Som du skriver talar en hel del för preferensaktierna. Jag är ju också lite förtjust i dem, betraktar dem nästan som en form av obligation även om riskerna är större. Med mina numera tio olika aktierna får jag ett fint kassaflöde som leder till att månadsutdelningen långsamt men säkert letar sig uppåt. Mvh Dividend500

    SvaraRadera
    Svar
    1. Obligationer är som du skriver ett bättre val när det gäller risk men i dagsläget är det pissdålig utdelning så det faller bort. Den dagen räntorna börjar komma upp kan det vara intressant att börja kika på obligationer igen. Kassaflödet är viktigt för oss som är otåliga :-) Men att varje månad se att det kommer in riktiga pengar på kontot är värt mycket. Det fina i kråksången är att du kan välja var du vill placera dessa pengar.

      Radera
  2. Intressant inlägg. Jag gillar Warren Buffets regler :-) En bra sak du tar upp är att den riskfri räntan är väldigt låg idag. Det är helt enkelt svårt att få någon avkastning om man inte är beredd att ta risk. De som har haft bostäder, lån och finansiella tillgångar har gynnats en längre tid. Räntan har gått ner för jämnan. När räntan är låg har folk råd att låna mer samt konsumera mer. Frågan är hur det blir nu framöver. Vi har ju redan minusränta. Kommer den fortsätta så att vi får lägre räntor endå? Eller hur kommer det gå med ekonomin om räntan går upp några procent? Kommer bostäder samt finansiella tillgångar sjunka i pris om det blir dyrare att låna? Det är svårt att säga. Jag håller dock tummarna att dina preferens aktier går bra framöver :-)

    Mvh Slimis

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja Buffett är en skön typ åtminstone vad det gäller slagfärdiga repliker. Nej minusräntan kommer inte att fortsätta för evigt. Någon gang så kommer räntorna att stabiliseras till det mer "normal". Riksbanken kommer heller inte att höja dramatiskt varje gång utan det blir en sakta ökande ränta så att marknaden och vanligt folk hanger med. Det vore riks-självmord att ex höja räntan 2-3 procent på en gång. Gissar att de gör som de gjort historiskt, tar det i småportioner på 0,25% åt gången. Min högst personliga åsikt är att år 2020 kanske vi är uppe på 0,25% i ränta naturligvis beroende av hur omvärlden ser ut men noll och minusränta kan vi inte hålla på med i alla evighet.
      Jag är rätt säker på mina uträkningar och "kortsiktigt" dvs på 10års sikt är jag säker på att prefferensaktier är bra att ha i min portfölj. Som Dividen 500 skrev, gillar man kassaflöde så är preffar bra. Jag ser det som att jag ska bygga ett hus av tegel. Varje tegelsten i huset måste betalas och får jag bara lön(utdelning) några gånger om året tar det längre tid att bygga huset. Har jag utdelning varje månad året runt så bygger jag mitt hus snabbare.

      Radera