Boliden, släng dig i väggen!

Det händer att PP svidar om från kavajen till skogsmulle-kläder och i dem trivs jag allra bäst. Så fort tillfälle ges drar jag mig gärna ut i skog o mark. Nu har en nygammal hobby åter blivit aktuell. Storyn börjar redan när jag var i 12 års åldern och hängde med min farsa ut på exkursioner med geologiska klubben. Man knackade fram granater (halvädelsten) eller Olivin (grön fin sten) En gång var vi och letade 40 000 år gamla hajtänder. Jag hade flax och lyckades gräva fram 9st. Tyvärr så försvann eldsjälarna och därmed gick klubben i graven. Många år senare skaffade min far guldletarutrustning och massa geologiska kartor. Men han hade många projekt och drömmar min far och det tog säkert 20år innan han ens orkade masa sig upp till Småland och hyra in sig på en inmutning i Ädelforsen. 

Nu slumpar sig livet på de mest egendomliga sätt och en kompis ringer och frågar om jag vill följa med och vaska guld. Givetvis hakar jag på, ingen större övertalning behövdes. Vi åkte till Smålands djupa skogar och Ädelforsen där familjen Guldström sköter och äger guldvaskaranläggningen.

Sju timmar senare så avslutar vi dagen och det lilla guldet jag fått ihop stoppas i en provtub som minne. Iden om att sälja "pots & pans" och ett tillfälle för Svensson att vaka guld är genialisk. Man tjänar mer på det än att själva utvinna det som finns. Jag har sett flera exempel på detta.

Men så länge folk är nöjda är det väl bra. Det var trevligt att sitta där och vaska och många trevliga människor att prata med. Jag skulle kunna tänka mig att åka dit igen med mina barnbarn så de får uppleva glädjen det ger att hitta lite guld.

Boliden är, vad jag vet, det svenska bolag som utvinner mest guld. (Lundin gold?) Var det 4000kg om året? Mest som en biprodukt om jag fattat det rätt. Men ändå en stabil inkomst. Nu har de råkat i blåsväder igen. Spanjorerna är missnöjda med ett äldre domstolsutslag där Boliden vann striden och nu vill de ta fajten igen. Runt en miljard skulle det kunna kosta om man förlorar målet. Men som en kompis sa: Spanjorerna ska fan vara glada att Boliden varit nere och grävt stora gropar åt dem så de kan gömma sig för den starka solen. eller vattenfyll hålen så har de gratis swimmingpool! Vi får väl se var det slutar....

Juni är förbi och det gick lite uppåt för portföljerna. Fonderna går som tåget men aktierna ligger totalt fortfarande på minus. Men jag bryr mig mindre och mindre om enskilda månade eller år. Det kommer att gå upp igen och det brukar ju svänga lite hit o dit innan det bestämmer sig för att bara gå uppåt.

Juli månad ger strax över 3000kr i utdelningar och jag har köpt lite PEAB, SEB och Investor. När Peab var nere på 44kr kunde jag inte låta bli att köpa ett stim. Investor har jag inte gjort några nyköp i på flera år så jag tänker att balansera upp lite mer där. Annars närmar sig semestern med stormsteg och jag ska ut på nya upptåg. Förhoppningsvis så kan jag rapportera om det i nästa inlägg...när nu det blir? Det är ju som sagt semestertider och då kan det bli glesare än vanligt med inlägg.

Boliden, Släng dig i väggen!

Min lilla skörd av guld efter 7 timmars vaskande :-) 

Mvh // PP Önskar alla läsare en trevlig semester!

Idé och annan slags torka..

Juni är en av mina svagaste utdelningsmånader. Men man får väl vara nöjd med det lilla. Juni kommer heller aldrig att bli bra för jag kommer inte att skaffa något bolag som delar ut där bara för att det delar ut just i juni. Nej då får jag hellre försöka leva av det som maj månad ger. 1980kr in i utdelningar som ska fördelas och jag börjar bli lite sugen på Boliden igen nu när den kommit ner en bit. 

Ni som läser PP:s blogg en o annan gång känner till att jag har en stuga i skogen som jag köpte för några år sedan. Inget kommunalt vatten eller avlopp. Däremot el och egen brunn. Jag började anlägga en trädgård och det tog 2 år innan jag hade gräv ner plintar och rest stolpar och ett 180cm högt plank/staket runt om ytan på 16 x 20m. Eftersom det ligger i skogen så får jag ofta besök av dess invånare i form av Älgar, Rådjur, Harar och Vildsvin så att inte hägna in var inget alternativ, detta fick jag lära mig den dyra vägen. 

Nå ja, det mesta har flutit på bra men 2018 så var det ju extremt torrt och mina odlingar var nära att stryka med pga av torkan. Jag lärde mig att springa med två murarhinkar på 15L vardera fulla med vatten från brunnen upp till trädgården kostade mig tennisarmbågar. Jag var för snål för att investera i en jetpump med vattenslangar. Jag tänkte att detta med extremtorka var en engångsföreteelse men tänkte ändå vara beredd om det skulle hända igen så jag skaffade mig en IBC vattentank på 1000L. Regnvatten från ett ladutak var gratis och en bra lösning. Problemet var väl snarare att jag ökade på odlingsbäddarnas antal och räknade inte med vattenåtgången. Så till förra säsongen skaffade jag en 1000L tank till. 

Perfekt. Ja om det nu inte blir extremtorrt igen vilket det nu visat sig bli. I April lyckades jag få ihop 1600L regnvatten, sedan dess har det inte fallit en droppe! För två veckor sedan så tog vattnet i tankarna slut och då återstod bara vattnet i brunnen. Det kommer naturligtvis inte heller att räcka så länge då det inte är en källbrunn. Har jag tur så två veckors vattning sedan är även den tom. I vilket fall som helst så tänkte jag INTE bära vatten för hand utan nu fick jag nog krypa till korset och skaffa mig en pump.

Det blev en sk pumpautomat PA 1301 från Biltema. Med slangar och kopplingar gick det på 2200kr. Nu så här i efterhand har det varit värt varenda krona och slippa bära för hand 40m i uppförsbacke. Kanske kan jag rädda årets skörd men då måste det komma lite regn de närmaste 15-20 dagarna. Blir Juli fortsatt lika torrt så är det kört! Då blir det inga morötter, rödbetor, blomkål, gurka majs eller potatis detta året.

Och så var det ju det där med ostbågsodlingen. Det ser bra ut, fröna har tagit sig och små plantor har blommat ut. Det är säkert min hemliga BocaShi gödsel och den egenbrända ekokolet på senväxt fura som gjort att det tagit sig så bra. Men de är ju så känsliga och inte varje år man lyckas nå ända fram till skörd. Jag vet att FattigBonddräng också har gjort tappra försök men hittils inte lyckats så bra, vi kanske får slå våra kloka huvuden ihop. Till nästa inlägg om odling ska jag se om jag inte kan ta ett foto på mina nästan fullväxta ostbågsplantor.

Ostbågsplantor 14 dagar efter sådd.

Mvh // PP

 

Strategiernas strategi.

Det kanske inte framgår så tydligt i mina inlägg och jag skriver sällan om det men jag har faktiskt en dedikerad flik här på min blogg som heter FONDPORTFÖLJEN. Alltså investerar jag även i fonder parallellt med mina enskilda aktier. Det var egentligen så det började en gång, ja med fonder alltså, men sedan övergick intresset mer och mer i aktier. Jag har aldrig helt slutat att spara i fonder men beloppet jag månadssparat har varierat över tid. Som mest sparade jag 7000kr i månaden och som minst har det varit nere på 100kr men jag har alltid sparat där.

Även om XACT-högutd. är en börshandlad fond så räknar jag inte in den i denna texten. Här är det bara rena fonder som gäller. Jag tycker fortfarande att det är det bästa investeringsalternativet och faktum är att jag tänker växla upp lite i mina nuvarande fonder. Jag börjar ju närma mig slutet på min satsning och har i de flesta bolag nått upp till det antal och det värde jag vill ha i dem. Men utdelningarna fortsätter ju att pumpa på och någonstans måste jag återinvestera de pengarna. Så varför inte i fonder? Räntefonder känns inte så lockande men däremot de fonder jag redan äger och har gjort så länge. Spiltan investmentbolag är den jag ägt längst och eftersom jag inte har så många investmentbolag i enskilda innehav är denna fonden ett utmärkt sätt att få exponering mot dessa bolag. Fonden har under dessa åren gått riktigt bra och det känns som ett naturligt steg att öka på månadspengen där. den utgör ca: 40% av mitt fondinnehav.

Länsförsäkringar global index är relativt ny, bara tre år där. Den ersatte DNB global indeks som jag investerat i sedan 2016. De är och har ungefär likvärdiga innehav men LGI hade billigare avgift så det blev en rockad där och inget jag ångrat. LGI går bra. Ca: 50% av mitt total fondinnehav

Min sista fond är en småbolagsfond AMF småbolag. Här ligger jag några procent minus och mindre bolag går oftast sämre i dåliga tider som nu. De brukar med råge ta igen det när det är högtryck på börsen, då går de oftast bättre än storbolagen. Jag tycker det är ett bra komplement. Det är mitt minsta fondinnehav och utgör bara ca: 10%. 

Enligt Avanza (viss reservation)bör man ha 5-7st olika fonder för att vara heltäckande. Som mest hade jag 9 olika fonder men det var bara "klöddigt" Vid närmare kontroll så ägde jag exakt samma företag genom många olika fonder och det blir kanske så naturligt eftersom vissa företag är bra och alla fondförvaltare vill äga dem om det ingår i deras kriterium för fonden. Efter ett tag när jag blivit varm i kläderna skalade jag ner det till 7st sedan till 5st och nu äger jag bara 3st. Jag kan inte påstå att jag saknar någonting utan jag känner mig heltäckt.

Ev. skulle jag kunna tänka mig att ta in Avanza Zero igen men vi får se, har inte bestämt mig ännu. I vilket fall som helst så känns det bra att ha mina fonder att luta mig tillbaka på när mitt eget mediokra stockpicking och utdelningsinvesterande inte är så lysande och framgångsrikt. Fonder kommer jag nog ha kvar till den dagen jag dör om jag inte hinner ge bort pengarna innan dess. Fast det ska väl tilläggas, mest för mitt ego att jag sparar i fonder till mina barnbarn. Jag kommer att introducera dem även för aktier men fonder ska vara basen. 

Att lära sina barn att använda och placera sina pengar är bättre än att lära dem spara pengarna. (Henry Ford)

Mvh // PP

När allt inte stämmer

Vi har haft en stökig vår med sjunkande skepp (vad det verkar) lite överallt på investerarhavet. Ingen bransch verkar gå säker och aktier rasar i pris. Portföljer kantrar och det skvätter tångluktande saltvatten i ögonen på oss så vi knappt kan navigera. Så har säkert många upplevt det nu under vintern och våren.

Mitt eget recept för att klara av sådana här tråkiga perioder är helt enkelt att blicka framåt. Om aktiepriset sjunker drastiskt i ett bolag, säger det någonting om hur bolaget mår? Inte alltid skulle jag vilja säga. Ibland är bara konjunkturen bister och drar med sig alla över en kam. Man ska naturligtvis ha koll så det inte är så att styrelse och VD missköter bolaget och det är därför som det sjunker i värde. Men det finns så mycket tyckande och troende man kan skippa och bortse ifrån. Men ser man att bolaget lägger om kursen en aning, eller drar åt svångremmen då är det ändå exempel på att man gör någonting. Det värsta är att inte göra ett dugg. Då blir man snart ett skepp som går rätt upp på grund.

Man kan tycka vad man vill om ex Castellum och deras inställda utdelning. Men det och nyemissionen var ändå ett bevis på att kaptenen på skutan (efter att den andra kaptenen fått sparken) inte ville gå på grund. Han lade om kursen 180 grader för han ville rädda skutan så att den fina seglatsen som pågått i över 20år kunde fortsätta även i framtiden. 

Så jag tänker att jag deltar i nyemissionen men inte fullt ut. Jag hade redan en rejäl bunt med Castellum i portföljen och hade jag tecknat fullt hade det blivit ett för stort innehav(för mycket pengar) jämfört med andra bolag. Så för att behålla någorlunda balans så sålde jag lite mer än hälften av teckningsrätterna. Visst det blir en liten utspädning i det innehavet men jag får ta det. Ska ändå bli intressant att se när/om utdelningarna återupptas? 

Maj månad har gett 16 169 utdelande nya fräscha pengar att investera. Mest pengar har jag bombat in i XACT högutd. Säkerligen ett psykologiskt val, rädsla drabbar även PP ibland. Men det är definitivt ett innehav jag ska ha upp i storlek och det passade alldeles utmärkt nu. Precis i början av månaden så passade jag även på att avrunda i Billerud till 600st, jämt och fint :-) Jag fick ju utdelning från PEAB som jag köpte Billerud för.  31:e maj kommer de sista slantarna in från utdelningarna och det kommer att bli lite Investor och XACT.

Jag har hunnit med lite semester, en vecka och det blev 5 dagars cykelsemester. Alltså vilken frihetskänsla! Köra var jag vill och sova där det passar. I lugnt o fint tempo och ett fantastiskt väder, kan det bli bättre, troligen inte. Jag njöt verkligen av min ledighet.

Så här kan det se ut när jag fri-campar på Hallandsåsen..

Mvh // PP

Mentala modeller

Så landade den äntligen, boken jag sett fram emot att få läsa. Mentala modeller av Cristofer Andersson. Nu kanske ni förväntar er en fullständig recension av boken men så blir det inte. Jag gör som jag brukar göra, skriver en sammanfattning av min upplevelse.

Till att börja med så är boken lika välskriven som övriga böcker av denna författaren. Det lämnas väldigt lite utrymme för misstolkningar vilket jag gillar. Därmed inte sagt att boken är lättläst. Jag tror nog man ska ha lite kött på benen innan man försöker svälja boken för den bjuder på tuggmotstånd. Jag gör som jag brukar göra med bra böcker. Jag läser om dem igen efter ett tag. De mentala modeller som gås igenom i boken är användbara inte bara i investeringssyfte utan kan appliceras i vardagen vilket är ett plus. 

Det är inget fel på boken, snarare mitt eget huvud och minne. Just det där med att bli medveten om fallgropar och att kunna använda sig av och bruka modellerna det är där skon klämmer i mitt fall. Trots att jag snart har läst alla investerarböcker/börspsykologiska böcker som finns så gör jag ibland tankevurpor och psykologiska misstag. MEN, jag har ändå blivit bra mycket bättre på att undvika misstagen tack vare dessa böcker. Ego sum qui sum, jag är den jag är. Jag har svårt för att ändra mitt beteende och ju äldre jag blir desto svårare är det. Jag får anstränga mig till det yttersta om jag vill ha en förändring. 

Men det går. Ingenting är omöjligt och de framsteg jag gör gläds jag åt. Jag ser att jag har blivit mindre aktiv eller snarare så agerar jag väldigt sällan impulsivt. Min rädsla för att förlora kapital har minskat, jag har lärt mig att börsen är en berg och dalbana. Jag är medveten om att jag kan påverkas av olika saker men har blivit bättre på att göra egna analyser och inte lyssna på förståsigpåare. Jag är medveten om att jag har minst 10 olika psykologiska brister. Eftersom jag vet att jag inte kan hålla alla dessa "fallgropar i minnet" så undviker jag saker som att följa stömmen eller köpa ett företag jag inte förstår. Jag vet att jag ofta är allt för optimistisk men det tillhör min personlighet på något vis. Glad och positiv i minst 300 dagar om året.

Som vanligt, varje gång jag läser en bok så får jag en liten pusselbit som jag inte hade innan. Själv hade jag mest behållning av Herculesmodellen. Vad det är? Läs själva så fattar ni.

Lägger även in denna under bokfliken av lästa böcker.

Mvh // PP

95% RE

Man ska inte sluta drömma och för över tio år sedan så närde jag en liten tanke som satt sig fast i skallen. Skulle det vara möjligt att sluta jobba tidigare än beräknat vid 65år? Jag dryftade detta med en kompis och jag minns att han sa att man i vart fall skulle behöva 600-700 tusen sparade för att kunna ha en bra pensionering. 600 000kr var en absurd summa för mig att tänka och försöka spara ihop, det fanns inte på världskartan! Men tanken ville inte lämna mig utan låg där och grodde. Jag kanske i mitt undermedvetna influerats av mina föräldrar. Min mor var bara 59 och min far var 60år när de slutade jobba. Detta mina vänner är snart 30år sedan då FIRE var ett okänt begrepp. Nu var det ju inte så att mina föräldrar var rika, nej de var verkligen ekonomiska katastrofer, speciellt farsan. Han var impulsiv och hade aldrig sparat en krona i hela sitt liv. Men bägge fick möjligheten att få avtalspensionering från sina respektive jobb. Statligt respektive privat men bägge var less på jobbet efter över 40år på sina respektive tjänster så de tog gärna chansen när erbjudandena kom.

Den 16:e maj 2023 var det exakt två år kvar tills jag själv kan uppfylla min dröm om tidig avgång från mitt jobb.(ja om nu inte börsvärlden hinner gå under helt innan dess) Om jag räknat rätt har alltså uppfyllt min RE del (i FIRE) till 95%. Det känns ju ganska inspirerande måste jag tillstå. Jag har gjort 95% av ett 40år långt arbetsliv på samma arbetsplats. Ska man vara noga så började jag jobba helger när jag var 16. Fulltid vid 18 och vid 20års ålder så bytte jag arbetsgivare till min nuvarande. Men till skillnad mot mina föräldrar så kommer jag troligen inte att få något erbjudande om att gå tidigare med 85% av lönen fram till 65 som mina föräldrar fick. Jag har fått spara och investera ihop varenda öre själv och det är jag stolt över. Dessutom, till skillnad från mina föräldrar så kommer jag att ha gott om flis varje månad i form av utdelning och ändå finns kakan kvar.

Det känns ändå rätt skönt, för mig är det så i alla fall, att redan nu veta att 16:e maj 2025 så är det tack och good bye från arbetslivet. Jag har alltid gillat frihet och har gjort en stor sak och en stark distinktion mellan arbetsliv och privatliv. Jag har velat ha det så. Därför har mina chefer också de senaste 15 åren fått veta att jag INTE vill jobba övertid. Som tur är så är det inte så ofta det är aktuellt och de senaste 10 åren tror jag det hänt en enda gång och då var det verkligen kris. Finns ett skönt talessätt jag har printat ut och har uppsatt på mitt office: ÖVERTID ÄR FRITIDSSJÅ, FÖR ATT TID TILL FRITID FÅ. Jag har inte forskat i vem som skrivit detta men det är klokt och jag gillar det.

Hade jag visst vad jag vet idag och varit 25år skulle jag nog jobbat övertid så mycket jag orkat och investerat varenda krona för att snabbare nå FI.

Senaste dagarna har varit precis lika fina o varma som det brukar vara i maj. Själv har jag semester en vecka nu och det har jag haft i maj månad de sista 25 åren. Jag gillar alla årstiden men denna är den bästa! Det är inte en slump att jag valt maj månad 2025 för min avskedsturné. Då är jag 60år ung, en perfekt avslutning vad det verkar...

Mvh //PP

Its a first time for everything..

För första gången under mina år som bloggare så har det blivit en hel månad utan ett enda inlägg! Det var inte planerat. Men det är heller inget krav på mig själv att leverera inlägg med jämna mellanrum. Det får bli som det blir med den saken.

En ny månad (april) har passerat och det har droppat in en del utdelningar närmare bestämt 17 353kr. Det är några procent och hundralappar bättre än förra året trots inställd utdelning från Castellum. Bara där tappade jag 1900kr för april. Men det kommer förhoppningsvis en dag då de börjar betala utdelningar igen? Snart nyemission i det bolaget och man kan handla nya aktier för 62kr om man redan äger dem. Det blir en saftig post på 31 000kr om jag tecknar fullt. Jag har naturligtvis funderat ett tag på hur jag ska göra. Den tanken jag brottas med är väl egentligen NÄR Castellum åter igen tänker börja med utdelning. Jag är inte orolig för själva bolaget men nu med en nyemission så kommer ju aktiepriset troligen att droppa en aning och frågan är om jag har tålamodet att vänta ut en antingen rejäl ökning av aktievärdet eller att de börjar pynta utdelning igen. Jag säljer ogärna och troligen så kommer jag att stanna kvar och avvakta hela 2023 och 2024 men har det inte skett några riktigt bra saker till slutet av 2024 så kommer jag stark att överväga att peta Castellum ur portföljen.

Blickar jag tillbaka på vad jag köpt under april månad så är det fokuserat på tre olika investeringar. PEAB, Billerud och XACT. Jag har ju bara några få bolag kvar i nuvarande portfölj att köpa aktier i. Jag har i alla andra bolag nått upp till den nivå jag vill ha och är i dessa fullinvesterad. Jag lyckades faktiskt även nå fullteckning i PEAB under gårdagen när aktien gick ner till 50,35kr. Det känns ändå bra att nå upp till utsatta mål. Det har tagit några år men så är det för de flesta av oss. Går man in och tittar på vad PEAB gör som bolag så är det alla möjliga projekt, vägbyggen, asfaltering, simhallsbygge, brobygge och mycket annat. En samhällsbyggare och stor del underhåll av förfallen infrastruktur. Nej PEAB kommer aldrig att bli någon raket i portföljen men ett stabilt företag som jobbar på. Det kommer alltid att finnas jobb för dem oavsett konjunktur men aktiepriset, det får man vara beredd på att det kan bli lite berg o dalbana med.

Så nästa bolag att koncentrera mig på blir Billerud. Jag är en bit på vägen, 2/3 antal har jag redan så kommande månader ska jag öka upp det innehavet. Prognosen för kommande utdelningar ger att jag mot slutet av sommaren kommer att vara fullinvesterad även i det bolaget.

XACT är det innehav jag har svårast för att sätta ett slutgiltigt antal i och i ärlighetens namn så har jag heller inte satt någon bortre gräns för hur många eller hur stort kapital jag tänker investera där. Jag kan mycket väl tänka mig att i slutändan så kommer XACT att vara mitt största innehav. En ETF med många fina bolag i och en riskspridning till vettigt pris gör att jag gärna bygger upp en riktigt stark position här. Det som bidrar är också att jag de facto inte har så många andra bolag att köpa. OM jag nu inte breddar min portfölj? 

Jag hade tankar på det redan i vintras att jag skulle öppna upp en helt ny portfölj men jag bromsade den tanken och lade den på is. Nu har den åter igen ploppat upp mestadels då jag ser att jag är fullinvesterad i 98% av mina nuvarande innehav och inte vill öka mer i något av dem förutom XACT. Jag har ingen stress och känner inget krav på att det så måste bli men tanken kittlar ändå. Att öppna upp en ny portfölj och se vad den kan prestera jämfört med den jag radan har. Att använda den akumulerade kunskap jag byggt upp och använda den i den nya portföljen. För jag har som alla andra gjort en del misstag när jag byggde min nuvarande. Vi tar ex Telia, ja detta sorgebarn hade jag aldrig i livet tagit in i en portfölj idag. Visst är det en stabil kupong men definitivt en värdefälla.

Ja vi får se hur jag gör, jag har numera inte så förbannat bråttom med att sätta mina planer i verket. Jag vill gärna ha ett bra underlag innan jag kasta mig in i investeringar. Det borde väl vara ett tecken på att jag lärt mig någonting. "Alla kan bli miljonärer, bara man inte har bråttom" (PH Börjesson)

I går passerade jag 275 000 i ackumulerade utdelningar. Hur var det nu? Kul med mål man når upp till...

Mvh // PP

Hoppas slippa....

Snart har ännu en månad passerat och mars är förpassad till historien. Vi växlade om till den förhatliga (i mina ögon) sommartiden igår. Jag blir bara mer och mer irriterad för varje år när vi ska behöva hoppa fram och tillbaka i tiden. Det är inte det minsta naturligt. Ett påhitt som aldrig borde fått genomslag och jag har inte forskat i bakgrunden till att det en gång i tiden drevs igenom. Men jag har inte träffat en enda person som tycker det är bra. Bort med skiten!

Mars månad har snart, när Cibus och Axfood levererat utdelningar, gett mig 4932kr att återinvestera. Jag tänker att jag fortsätter på min inslagna bana och köper lite XACT och så blir det faktiskt lite Cibus till. Efter Cibus meddelande om att de sänker utdelningen något och priset därmed sjönk rejält så tänker jag köpa på mig så pass många så min planerade utdelning för 2023 kvarstår. Det är bara några få dagar kvar av mars sedan blir det april och med råge den för mig bästa utdelningsmånaden. Jag har redan planen lagd och vet vad jag ska handla men det berättar jag om i kommande inlägg.

I november började jag lite smått att spara ihop till en ny cykel avsedd för långfärder. Jag har varit i olika butiker och klämt o känt på ett flertal olika men fastnade till slut för en som jag gillade. Den hade rätt proportioner, breda däck och kändes stabil. Nu i mars hade jag skralat ihop tillräckligt med pengar för att köpa både cykeln och all extra utrustning som jag saknade. Men jag vet ju hur jag funkar och vis av erfarenhet så blev det en del detaljer som byttes ut direkt. Andra trampor (bredare och utan gummi för bättre grepp) ett nytt styre, en frampakethållare och en ny sadel. Det kan tyckas konstigt att behöva byta ut grejer som aldrig är använda men jag vet vad jag behöver och vill ha. Dessutom så fick min gamla cykel ta över alla nya prylar som skruvats av den nya. Så nu har jag två svinbra cyklar som jag kommer att ha så långe jag kan cykla. Ok, priset då. Ja i mina ögon så blev det till slut ändå ett ganska moderat pris, 15 600kr. Då är allt med vattentäta packväskor och all extra utrustning plus reservslang och verktyg inräknade. Jag var ju ett tag inne på att skaffa mig elcykel men efter god input från bloggläsare så avskrev jag det. En analog cykel passade mig och min livsstil just nu bäst. 

Förra helgen kopplade jag på takavvattningen till mina två tuseliters-tankar uppe i stugan. under veckan som gick fick jag ihop 500L. Det kan bli minusgrader även här i södra Sverige men ingen risk att det bottenfryser och jag vill verkligen ha två kubik vatten när odlingssäsongen sätter igång. förra året var skit och det regnade så lite så jag hade bara en tank full vid några tillfällen men Gurka, majs, potatis och jordgubbar kräver mycket vatten. Liten changsning men någon gång ska man väl ha lite medgång i livet :-)

Nu börjar jag spara ihop till nästa projekt som är en kanot/kanadensare. Jag vill ha min egen så jag kan dra ut när jag vill. Det blir på intet sätt billigare än att hyra de gånger jag ska ut men friheten att slippa boka och använda andras grejer gör det i mina ögon värt det. Nu kommer man till dilemmat som jag alltid ställs inför, vilken nivå ska jag lägga mig på? Det finns begagnade kanoter med lite småfix för 3000-4000kr. Men ser ofta äldre svenska av bra kvalitet, Trapper, Incas osv. Stabila glasfiberkanoter som håller i generationer. Problemet är bara vikten. Jag vet redan nu att många av gångerna kommer jag att padla solo. Jag har inte så många kompisar som är intresserade av att vara ute mer än för dagen. Själv vill jag vara ute och leva vildmarksliv i dagar/veckor i sträck. Så att ta sig förbi hinder och transportsträckor är tungt när man är själv. Det är stor skillnad på att bära en kanot som väger 25kg och en som väger 40kg. Som nästan all annan friluftsutrustning, ju lättare det är desto dyrare blir det. Det finns undantag men de är ovanliga och oftast brister det i kvalitet om det är både lätt och billigt. Så att hitta en kanadensare som inte väger bly och har ett rimligt pris är målet jag har i sikte. Det finns fantastiska kanoter på andra sidan atlanten och de som importerar dessa till Sverige vet hur man tar betalt. 35 000 - 55 000kr, Helt galet, då får jag fan bo i kanoten från april till oktober om det ska vara värt det och ha kanot som enda intresse. Nu är visserligen Nova Craft kanoter riktigt bra grejer och de har många olika modeller med lättvikts material som är otroligt starka. Min smala lycka hade varit att komma över en begagnad sådan men den chansen är väl lika liten som att frigolit smakar lika gott som Leif Mannerströms egengjorda kalvfärsbiffar!

Är det någon som INTE längtar till vårvärmen?

Mvh // PP

Glöm inte att du ska...

När man har mycket att göra hinner man oftast bara fokusera på det som man lägger sin tid på för tillfället. När man förhoppningsvis kommer in i perioder där det är något lugnare så hinner man börja fundera och tankarna rusar iväg på alla möjliga håll. Så är det i alla fall för mig. När man har satt upp ett mål, i det här fallet pratar vi självklart om målet att bli ekonomiskt fri så är det för de flesta en process som tar tid. Inte många har en lön så vi kan spara ihop en mille om året och därmed bli ekonomiskt fria väldigt fort. Nej för de flesta är det en relativt långsam process som sträcker sig över årtionden. Ja viss, att bli miljonär är faktiskt betydligt lättare än att bli ekonomiskt fri men det tar sin lilla tid.

I vår strävan att öka vår förmögenhet så är det väldigt lätt att bli förblindad av målet. Man kämpar och ligger i, snålar och drar in på allt som det går att dra in på. Inget fel med det men personligen så tycker jag att detta ska vara tidsbegränsat. Det där med att man blir som Gollum i  Sagan om ringen ligger nära sanningen. Jag har varit (speciellt i början av min spar-resa) inne i perioder av nästan sjukligt snålt beteende eller det skulle också kunna liknas vid ett spelberoende. Att ständigt få se sina inkomster öka och förmögenheten växa. Ja jag kan inte förneka att det samtidigt är väldigt roligt och det som är roligt vill man ju hålla på med mest hela tiden. 

Men samtidigt så pågår det som kallas livet. Jag hoppas och tror att det, åtminstone i mitt fall, var en mognadsprocess. Där jag från början var helt fokuserad och hade skygglappar för i stort sett allt annat än sparande. Mycket vaken tid ägnades åt min framtida "rikedom". Men jag kände någonstans på vägen att det blev för intensivt och för fokuserat, jag glömde bort att leva. Jag lade delvis om mitt sparande, jag var fortfarande lika ekonomisk men riktade om fördelningen så att jag själv skulle få lite glädje under tiden. Jag skapade ett "nöjeskonto" som var avsett för allt möjligt. Saker eller prylar jag ville ha eller upplevelser och resor. Jag hade ändå vid denna tidpunkten överträffat mina spar/investeringsmål och kunde med gott samvete göra denna rockad. Nu hade jag plötsligt pengar över ändå varje månad jag kunde spendera. Inte så att det var tvunget men om jag ville så kunde jag nu göra saker eller köpa saker som tillförde någonting i mitt liv. Ett bra beslut skulle det visa sig. Det blev inte lika tråkigt att spara pengar. Jag nyktrade till från mitt besparingsberusade tillstånd och jag kände en större livsglädje.

Det var inte alls säker att det jag sparade varje månad till nöjeskontot förbrukades. Vissa månader, speciellt under vintern, fann jag helt enkelt inget vettigt att lägga pengarna på och då byggdes det på så nästa månad fanns det dubbelt så mycket att spendera om jag ville. Jag spenderar inte för spenderandets skull. Jag vill se/ha en nytta eller helst långvarig glädje med det jag köper. Det kan vara funktionskläder eller en Bluetooth-högtalare, en cykel eller ett trädgårdsredskap, en fiskepryl eller en resa till Spanien. 

Det där med att hitta en balans i sitt sparande och i sitt liv över huvud taget är något som är viktigt och jag har skrivit om det flera gånger. Men det är så pass viktigt att det tål att återupprepas. Idag är jag nöjd med mitt liv. Det finns få saker att klaga på. Men jag kan inte tacka någon annan än mig själv. Jag stannade upp och tänkte igenom vad det är jag vill och hur jag vill att mitt liv ska vara. Ingen annan kommer att ändra på ditt liv i den riktning som passar dig bäst, det måste du själv se till.

Balans i livet.... 

Man ska ha klart för sig att mina förutsättningar genom livet har förändrats. När jag var mitt i livet runt 30 och hade tre små barn, hus, bil och hund så var det extremt små marginaler. Jag hade varken kunskap eller insikterna som jag har idag. Det fanns inget utrymme till sparande. Vissa månader hade jag 500-700kr över när månaden närmade sig slutet ibland knappt det. 

Idag är läget annorlunda. Jag är mer medveten och har blivit mer ekonomiskt insatt i min egen ekonomi. Sparandet/investerandet har blivit till en lika naturlig del som allt annat man gör med automatik. Jag har samtidigt fått en betydlig bättre ekonomisk förutsättning när alla barnen hade flyttat hemifrån. Nu finns det plötsligt i mitt tycke väldigt mycket pengar över att göra vad jag vill med. 

Och på tal om att göra vad man vill så hade jag ytterligare ett intressant samtal med en bekant som inte direkt är på obestånd med kronofogden om vi säger så. Vårt samtal gled över på vad man vill unna sig. Jag fick lite gliringar om att jag alltid måste köpa nytt istället för begagnat när jag handlar. Detta stämmer inte med verkligheten då jag inte har några problem med det så länge varan är helt ok. I vilket fall så öppnades det upp en dörr och hen erkände att hen hade otroligt svårt för detta att köpa nytt. När man har levt ett helt liv, en bra bit över 60år, med att alltid vara ekonomiskt medveten (snål uttrycks bara ibland av hen) så är det inte så att man plötsligt börjar tycka att det är ok att bränna iväg pengar. Det spelar ingen roll om hen vet att det bara är ett år kvar att leva och det finns 8-10 mille på kontot. Det har blivit som en livsstil helt enkelt. Och där fick jag äntligen svar på frågorna jag ställt mig länge: Varför inte unna dig? Varför fortsätta att spara när du är över 70år? 

I min iver att försöka få personen att inse att hen borde unna sig saker eller upplevelser blev jag förblindad av min egen syn på saken, Bara för att jag tycker på ett visst vis och att det är det rätta sättet så gör och tycker ju inte alla andra det. Jag satte mig in i hur det skulle varit om jag själv alltid varit sparsam då hade jag ju haft det synsättet inprintat och hade nog haft svårt att ändra på mig. Jag har därmed släppt detta och kommer inte ta upp ämne igen. Bara konstaterar att det är svårt att lära gamla hundar spela cittra!

Mvh // PP

Fab Feb.

Ja ha, då var Februari månad avklarad. Jag har tjuvtränat ett par vändor med cykel men relativt korta distanser. Mest bara för att jag inte cyklat på hela vintern och hade lite abstinens. Vintern tär förfärligt på en cykel om man inte sköter om den, vilket jag inte gör. Jag har en jobbcykel, ja alltså en cykel jag bara använder den korta distansen fram och tillbaka jobbet. Den stackaren har fått exakt noll omvårdnad. Skärmarna är snart upprostade, skruvar och muttrar runt hela cykeln är rostiga. Har bytt kedja två gånger på 6 år och en gång har däcken blivit utbytta. Det närmsta underhåll jag kommit är att smörja kedja och vajrar. Den knakar och gnisslar och alla lager är helt slut i trampor och vevhus eller vad det nu heter. Som tur är hade jag en exakt lika dan (min frus) och hon använder den ändå aldrig så jag frågade om jag kunde ta den och det gick bra :-) Så nu får rishögen jag använt flitigt bli reservdelscykel. 

Min andra (egentligen min tredje) cykel är jag alltså rädd om och den går inte på saltade vägar under vinterhalvåret. Men nu till våren plockar jag fram den. Nu ska det bara bli en aning varmare i luften också. Sitter och glor på Youtube videor om folk som ger sig iväg på riktiga långfärder med cykel och blir så avundsjuk. Jag vill också! Förhoppningsvis så kommer min tid någon gång..

Under Februari fick jag totalt 2455 kr i utdelning. Det var rätt enkelt val denna månaden vad de skulle investeras i. Det blev XACT. Men jag måste erkänna, jag har begått ett brott! Jag sköt till någon hundralapp för att jag skulle komma upp i jämna 20st och totalt har jag nu 200st. Jag tror det var 18,7 aktier jag kunde få på utdelningarna så jag lade till de kronorna som fattades och bröt därmed min egen överenskommelse att jag bara skulle investera utdelningar och inget från lön. Men ni vet det där med PP och ojämna tal, det funkar inte i mitt huvud så jag blev tvungen att bli kriminell. Jag skulle aldrig kunna tänka mig att ex bara köpa 15st istället. Då skulle det ju bli några hundralappar kvar som bara ligger där på kontot helt oanvända, hur skulle det se ut! Nej, pengar ska sättas i arbete. De är mina slavar som ska jobba dygnet runt och inte ligga o slöa sig någonstans.

Mars månad ser lite trevligare ut när det gäller utdelningar och är starten på vårrusningen i utdelningar. April och maj är riktigt bra utdelningsmånade för svenska företag och därmed även för PP.

Mvh // PP