onsdag 22 september 2021

Den viktiga kartan. del 1

En bra kommentar från Utdelningssmålänningen på mitt förra inlägg har skapat en ingång till detta inlägget. Att inte söka sig FRÅN sitt jobb utan snarare TILL en fri tid där man själv bestämmer var dags innehåll. Alltså, den dagen du slutar ditt ordinarie jobb oavsett om du slutar tidigare för att du sparat/investerat ihop till det eller om du till slut "tvingas" gå i pension så kommer det att bli en omställning i ditt liv. Ett undantag från detta är egenföretagare som älskar sina jobb och inte ser jobb som jobb utan som livsstil. Trots att jag tillhör den (lilla?) skaran som har ett jobb jag verkligen gillar och trivs med så har jag dragit en skarp gräns mellan mitt jobb och min fritid. Jag vet inte om det är typiskt för vissa människor eller om det är typiskt för Sverige/Norden? Jag har fått för mig att i sydeuropa är det verklighetsfrånvänt att tänka så. Jobb och liv är samma sak. Oavsett så kan jag ju bara utgå ifrån hur jag själv tänker.



Övergången kan för många säkert kännas skrämmande. Från att mer eller mindre varit tvingad att arbeta till att plötsligt ha all tid i världen.Vad ska jag göra sen? För alla som når sitt FIRE-mål och slutar redan vid 35-40 är det nog ännu viktigare att ha en bra plan för hur fortsättningen ska se ut. Att fira att man blivit ekonomiskt fri är värt att fira. Ett par veckor på beachen med paraplydrinkar från morgon till kväll, äta gott, sola o bada leva loppan är ingen dum ide´. Men efter två veckor ledsnar man nog på det också. Det är nu det gäller att ha en plan på vad du ska hitta på. För det värsta som kan hända är att inte göra någonting, detta tröttnar man nämligen också på!

Det är inte så att det bara är positiva effekter av att sluta jobbet. Där har det ställts krav på dig, du ska komma i tid på morgonen, du ska sköta dina arbetsuppgifter, du får ett socialt umgänge och du ingår i ett socialt sammanhang. Du har din lön och du har din semester. Du har jobbarkompisar men inte alls säkert att du umgås med dem privat. Du har känt dig behövd (förhoppningsvis) och uppfyllt en viss funktion.  Plötsligt försvinner ju nästan allt på ett bräde. Det uppstår en tomhet både psykiskt och fysiskt. Har man haft en liten umgängeskrets utanför jobbet så kan det till och med vara en skrämmande tanke att behöva sluta sitt jobb. Det finns många som fortsätter sitt jobb enbart på grund av detta.

Jag tror som sagt att det är viktigt att tänka igenom och ha klart för sig hur man ska agera när den dagen kommer. Att redan ha en plan lagd är nog en stor fördel. Den behöver inte vara planerad in i minsta detalj men jag tror att de stora penseldragen och en flexibel lösning är gott nog. Jag tänker vidare att ju mindre friktion det blir i övergången ju lättare blir det att anamma det nya. 

Är det vettigt att kasta sig ut mot helt nya äventyr? Ja om du är en person som är van vid att ta nya utmaningar och gillar att testa på nya saker och träffa nya människor, då är det helrätt. Men om man är mindre äventyrligt lagd hur gör man då? Förslagsvis så ska man nog fortsätta ungefär som förut men en o annan gång kan det vara trevligt med lite nya saker i livet. Gillar du att fiska, fortsätt med det. Gillar du att åka mountinbike, simma, kanota, läsa böcker, laga mat, dressera katter, ja men fortsätt med det även efter du har hoppat av i från arbetslivet. Ett exempel var en kvinna jag känner som efter sin pensionering fick möjlighet att jobba en eller två gånger om året på sitt gamla jobb. Det var helt perfekt enligt henne. Hon fick träffa sitt gamla arbetsgäng några dagar och samtidigt fick hon ett extra tillskott i kassan. Men mer än så ville hon hon inte jobba så det passade henne perfekt. Jag tror egentligen inte att vi ändras så mycket som personer. Vi har drömmar men frågan är om du verkligen börjar resa mycket och besöka platser om du inte gjort det förut? Man kan ju ställa sig frågan varför har du inte gjort det förut? Var det verkligen tiden som fattades eller var det pengar eller en kombination? Om du aldrig har rest mycket innan kommer du troligen inte att bli en globertrotter bara för att du slutar jobba. Har du aldrig jagat och fiskat innan, vad är det som säger att det kommer att passa dig? Att sluta sitt jobb gör inte per automatik att du blir nyfiken på livet. Då tror jag det är bättre att faktiskt testa på INNAN du blir friherre/kvinna annars kanske det du sett fram emot blir en total besvikelse. 

Rutiner tror jag är viktigt att skaffa sig. Likaväl som du hade när du jobbade. Du kanske inte behöver ställa klockan på 05.30 men är du morgonmänniska så ställ klockan om du inte vaknar tidigt av dig själv. Många äldre sover mindre och vaknar tidigt. Själv är jag en utpräglad kvälls o nattmänniska och går inte gärna upp tidigt på morgonen. Alltså kommer jag att fortsätta dra mig till 08.00-09.00 om det inte är något speciellt. Då ställer jag naturligtvis klockan. 

Frukost! Dagens viktigaste mål sägs det. Nu har du tid att i lugn o ro dra i dig frullen och läsa dagens nyheter. Är klockan efter 09.00 kan man ju alltid kika in hur det går på börsen men det är inget nödvändigt om du varit långsiktigt investerad. En check då och då räcker gott.

Motion. Har du hatat motion och varit en lat katt så är det dags att tänk om! Du kanske har sparat i många år och tänkt njuta resten av livet men så plötsligt får du något sjukdom. Övervikt kan ge diabetes, ledbesvär artros, hjärtproblem osv. Mycket av detta kan faktiskt undvikas med lite daglig motion och vettig kost. Du behöver inte äta som en ballerina varje dag men undvika för mycket fett och socker. Du behöver inte lösa något gymkort, det räcker att gå några km i rask takt. Jag är ingen salladsälskare själv men jag försöker att motionera lite varje dag utom de dagar jag kroppsarbetar på torpet. Att gå kostar mig dessutom inte en spänn. Man kan naturligtvis inte unvika alla sjukdomar även om du är en supermotionär men jag tror definitiv på att man kan undvika vissa av vällevnadsproblemen som kan dyka upp.

Fortsättning följer.....


4 kommentarer:

  1. Intressant inlägg. Diskussionerna kring fire har ibland varit väldigt polariserade där alla utgår från bara sig själv. Vi är alla olika och olika saker funkar för olika personer. Det som vissa tycks göra är att tvinga på andra sin egen åsikt är lika fel om det gäller kött/vegitariskt, politik, religion eller för den delen fire

    Aktiepappa - en blogg om ekonomi och aktier

    SvaraRadera
  2. Hej AP.
    Ja jag hoppas verkligen att detta och kommande inlägg inte uppfattas som pekpinnar utan som stöd och hjälp, det var/är det som är andemeningen i inlägget, att vara förberedd. Tror också att de som strävar och har strävat mot FIRE har en helt annan syn på att det verkligen går än alla nejsägarna.

    Mvh // PP

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag uppfattade det inte som pekpinnar. Tvärtom, tycker jag det är nyanserat och bra skrivet.

      Aktiepappa - en blogg om ekonomi och aktier

      Radera
  3. ...än alla nejsägare som påstår motsatsen....skulle inlägget avslutas med.

    SvaraRadera