Går det verkligen att misslyckas?

Det här är historien om två personer som inte på något vis känner varandera. De har inte ens vetskapen om varandras existens. Den ena är Arne och han är av naturen en försiktig person, man skulle, om man inte känner honom kanske tycka att att han är en räddhågsen fegis. Den andra snubben är Sixten. Han är vad jag skulle vilja kalla mer ordinär, inte klassens smartaste men heller ingen dumbom. Han är inte rädd av sig men heller ingen våghals.

Arne har i hela sitt liv varit en sparsam person men inte snål om du nu trodde det. Redan som ung när han fick sitt första jobb så sparade han undan en blygsam summa varje lön som han satte in på banken. Genom åren så har sparsamheten gett resultat och han har någonstans mellan 700-800 000 på banken. Jag påpekade en gång för Arne att han kanske skulle sätta över lite pengar i fonder så han åtminstone skulle få lite ränta på sina pengar. Ränta var ingenting som han var intresserad av. När jag försökte förklara att inflationen långsamt urholkar kapitalet så har jag en bestämd uppfattning av han tyckte att jag var dum. -100 kronor är väl 100 kronor eller? Jo men de tappar i värde. Allting blir ju med tiden dyrare. Det där med fonder var nog mest bara bluffo båg ändå? Riskera sina pengar, nej tack. Jo men du kan ju få bra utveckling över tid, säg 5-10år påpekade jag så ökar dina pengar i värde istället för tvärtom. -Jo men jag kan ju lika gärna förlora alla pengar. Någonstans där kände jag att det inte var lönt att fortsätta diskussionen om pengar.

Sixsten lyssnade intresserat när jag började berätta om investeringar och ville gärna se sina pengar öka i värde. Han hade ca150 000 tusen sparade och var beredd att satsa en stor del men så fort ordet risk kom upp så drog har öronen åt sig. Men jag förklarade att det fanns olika grader av risk och att det ändå över tid är en bra sak att investera. Jag förklarade fonder och hur de fungerar samt vad en aktie är. Arne lovade tänka på saken....

Tre år senare springer jag på Sixten på systembolaget och vi snackar lite ditt o datt innan jag frågar hur det gick med investeringarna och om det blev av? Jo då, han hade faktiskt läst på lite och sedan hade han köpt aktier. Nu blev jag intresserad, vad hade han köpt? Bara han inte köpte heta förhoppningsbolag? Nej det visade sig att han hade köpt bolag som han hade hört talas om och var välkända. SKF, Husqvarna, AssaAbloy, AtlasCopco, Volvo, Alfalaval, Telia och Swedbank. Han var glad som en lärka! Aktierna hade gått upp och dessutom hade han erhållit lite pengar från utdelningar, det var en ren bonus han inte hade en aning om när han började köpa aktier. Men istället för att smälla utdelningarna så köpte jag fler aktier. Arne berättade att han nu hade haft en djävla tur! Ja jag kunde ju inte ett skit om aktier när jag började så det var ju lite av en chansning. -Jag kan ju egentligen ingenting om det där men det har ju gått bra så jag kör på. Jag önskade honom lycka till och att fortsätta med sitt investerande.

Kan man lära sig någonting av denna historien? Jag tror att Sixten inom 10 år har sprungit om Arne i totalt kapital, om han fortsätter som han har börjat, det är vad jag tror. Arne är nöjd med sitt liv och de pengar han skrapat ihop och jag har full förståelse för att han inte vill riskera någonting. Det hjälper inte att förklara att den största risken han löper är att INTE investera alls. 

Japp, alla är vi olika :-)

Sixsten.

Mvh //PP