Idag var jag och handlade i mataffären. Allt gick lugnt och städat till som vanligt ända tills jag kom fram till mjölkdisken. Framför mig hade jag en äldre man jag skulle tippa av utseendet i 80års åldern. Han liksom bara står där och velar och verkar inte riktigt veta vad det är han vill. Precis brevid mjölkkylen finns en sevicedörr där en personal plötsligt öppnar upp dörren och då passar mannen på att fråga den matbutiksanställda vad mjölkpaketet han håller i handen kostar? Han får en prisuppgift på 8,50kr/L och så pekar den anställde på en lista precis ovanför där mjölken står. Mannen svarar: -Ja jag måste ju veta vad mjölken kostar så jag verkligen har pengar till det när jag kommer till kassan! Detta fick mig naturligtvis till att reagera och fundera. Var det verkligen så illa ställt med mannens ekonomi så att om mjölken kostat 10,50 istället så hade han inte kunnat köpa? Eller var det så att mannen var extremt kostnadsmedveten/ekonomisk/snål (välj själv) så han måste ha reda på det exakta priset. Ett tredje alternative skulle kunna vara att han bara vill prata lite med någon. Jag stötte på honom lite senare i butiken på väg mot kassorna och spanade ner i hans korg. Det var max 5 artiklar. Tyvärr hamnade vi i olika kassor så jag fick aldrig reda på vad kalaset kostade och hade han inte haft tillräckligt med pengar så hade jag hostat upp det som fattats.
Om det nu var så att det var mannens svaga ekonomi som framkallade hans beteende så är jag själv evigt tacksamm att jag fått min egen ekonomi under kontroll. Ja, man kan ju inte spå framtiden men jag vet faktiskt redan nu att jag aldrig kommer att behöva titta på vad en liter mjölk kostar. Jag vet att jag tack vare sparande och investeringar inte behöver leva som en fattigpensionär. Visst, det kan hända andra saker i mitt liv som varken går att förutse eller förebygga men jag har åtminstone gjort vad jag kan för att unvika fattigfällan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar