Det ständiga jagandet efter mer och större utdelningar gör oss utdelningsinvesterare en aning fartblinda. Jag själv började med relativt små kontanta insatser när jag började köpa aktier. Det fanns inga sparade pengar och jag var ensam på spelplanen. Jag minns ändå den häftiga känslan av när Telia skulle ha utdelning och jag skulle få 37:-! Jajjemän, 37 riksdaler i utdelning och återbäring. Jag minns att jag tyckte det var förbannat kul att jag kunde få kontanta medel av mina satsade pengar. Det växer så sakteliga och när man gjorde sitt första excelark över utbetalningar för ett år så insåg man att det kommer säkert att bli tiotusen kronor inom några år. Så fel jag hade. Det tog knappt två år innan jag passerade den gränsen. Jag vet att det för somliga gått betydligt fortare men som sagt, jag hade aldrig några pengar på hyllan eller banken när jag började. 

Plötsligt så hade mina utdelningar börjat klättra upp mot 500 och tusen-nivån. Jag hade flyt med att flera bolag börjar betala ut två utdelningar om året och inte bara en. Nya excelark för nu blev det plötsligt ide´att göra månadsark. När preferensaktierna hittades och det var fyra utdelningar på ett år så gick det nästan en säkring på övervåningen. Va fan, nu kunde jag plötsligt täcka ALLA årets månader! Hur kul som helst. Ja naturligtvis så har det i kronor räknat liten betydelse om utdelningen kommer en gång om året eller om den kommer varje månad men visst tusan är det kul att ha utdelningar flera gånger i månaden året runt, det kan jag inte förneka. Sedan kom Cibus som Sveriges första månadsutdelare. Inte bara det, deras verksamhet var onekligen lockande och kassaflödet stabilt. Naturligtvis ska de ingå i en utdelningsportfölj allt annat vore tjänstefel. Flera lär följa efter men Cibus var först.

När jag ser tillbaka så är det en fantastisk resa jag gjort och jag ångrar ingenting, Tvärt om är jag stolt över mig själv att jag faktiskt jobbat och sparat ihop vart enda öre själv. En ekonomisk klassresa om du så vill. Från att ha lite till att ha så jag klarar mig och än är ju inte resan slut. Det ligger många spännande år framför mig även om jag efter detta året 2022 kommer att trappa ner väsäntligt på investeringarna. Jag behöver inte tillföra några sparade pengar mer utan nu till kommande vinter kan jag luta mig tillbaka och bara investera utdelningarna som kommer in. Om jag vill alltså, det är inget måste att ens investera dem men det är ju så förbenat kul så jag kan nog inte låta bli....

Mars månad är för många den månad då den första stora vågen av utdelningar tar sin början. April och maj är topparna men på senaste åren så har även, för egen del, oktober seglat upp som en finfin utdelningsmånad. Detta året slutar utdelningarna i mars på följande vis:

Cibus      465:-

K2A       1000:-

SEB       2100:-

Axfood  2440:-   

Totalt: 6005:- 

Det känns helt ok att få så fina månader. I all ödmjukhet så minns jag tillbaka till när april månad gav mig 37:- i utdelning från Telia. Det är lätt att bli ekonomiskt fartblind.

Polestar 5, kanske det blir en sådan här i framtiden?

snacka om fartblind! 

Mvh // PP