Tankar i frihet..

December och året närmar sig sitt slut, det är dags att summera och försöka minnas vad som hänt? Jag jobbade på som vanligt fram till maj månad då jag valde att avsluta min jobbkarriär. Ett beslut som inte på något sätt kom plötsligt, inte för de som känner mig personligen och de få som läser bloggen. För många andra kom det som en överraskning det märkte jag på deras reaktioner.

Det kanske inte spelar så stor roll när man väljer att gå från sitt jobb men jag hade flera anledningar till att välja just maj månad. Så här i efterhand visar det sig vara ett bra val för ego. En vår och en sommar på sig att aklimatisera sig så att säga innan vintern sänker sig med mörker och kyla. Fram till mitten av november har jag haft varierande saker att göra och sysselsätta mig. Jag har inte suttit sysslolös och jag har inte saknat jobbet en enda sekund. 

Det är egentligen inte förrän de två sista veckorna nu som jag märker av en minskad aktivitet. Mycket av detta tillskriver jag att just de saker jag tycker om att ägna mig åt är väder och ljus beroende. Det är kanske inte så tilltalande att Cykla på saltade vintervägar eller ta sig en paddeltur med övernattning när det är kolmörkt redan vid 16.00 tiden. Jag har testat så jag vet vad jag pratar om. Men lika illa är det under sommarmånaderna. Då undviker jag vandring och cykling. Våren, försommaren och hösten är de bästa årstiderna för mig. Jag pratar här om längre expeditioner på 4-7 dagar i sträck. Att däremot packa en lunchkorg och cykla ut en runda är en helt annan sak och kan vara trevligt även sommartid.

Återinvesteringarna i form av utdelningar hade jag tvivel om för något år sedan. Medan jag fortfarande jobbade så hade funderingar på hur jag skulle göra och agera i denna fråga? Skulle jag fortsätta att investera även EFTER att jag gått i RE? Skulle det finnas någonting över huvud taget att investera? Vad det någon mening, skulle det tillföra någonting?

Jag måste erkänna att jag saknar det en aning, investeringarna alltså. När lönen kom in på kontot och man hade några tiotusenlappar att sätta i arbete. Nu är det en helt annan melodi som spelas på radion. Jag har, utan någon som helst statistik att luta mig mot, nog betydligt mindre marginal än de flesta andra, definitivt inom bloggsfären vågar jag sticka ut hakan och påstå. Jag ser och hör vad andra har i buffer (i kontanta medel på sparkonto eller i räntepapper) Likaså min totala utdelning på ett år är nog rätt blygsam i sammanhanget. 

MEN, jag har själv valt att få/ha det så. Jag kunde valt annorlunda. Jag kunde jobbat obehindrat i 9år till och fått en sjukt bra pension. Men jag kände att 54år i arbete utan en enda dag som arbetslös var lite väl bra. Jag skulle då ha fyllt 69år men frågan är hur mycket bra liv jag hade haft kvar? Visst allt kan hända men för mig var det klart att jag skulle välja mer frihet = mindre pengar. Så jag ska inte och gör det inte heller, klagar alltså.

Så månaderna går ihop, knappt. Jo vissa månader har jag överskott och andra månader underskott, då får nalla av min buffert. Så enkelt är det. Jag har ju inte varit hemma mer än ett halvår så jag får återkomma när det gått ett år och jag har lite statistik att presentera. Hade jag inte bott billigt och haft låga omkostnader hade det inte fungerat.

Men åter till investeringar. Jag har faktiskt lyckats att köpa lite de månaderna när jag haft överskott. Jag tänkte att på marginalen kanske det inte gör så mycket men några hundralappar mer nästa år är väl aldrig fel. Inflationen gör ju sitt tydliga avtryck i vår vardag. Allting är dyrare idag än för ett år sedan med ett undantag (vad jag vet), Bensinen. Såg idag att 95 oktanig soppa kostade 15.04:-. Ja nu kör jag ju inte mycket bil heller så det kan nästan kvitta om soppan kostar 15 eller 17 spänn men det är väl alltid trevligt om jag kommer fler mil för samma peng.

Jag har fått vara frisk och det är jag oändligt tacksam för! Inte haft ens en förkylning ännu. (och därför så åker man väl på en dundersmäll snart?) Motionerar fortsatt varje dag, det känns skönt att på förmiddagen ut o gå i högt tempo och ev ta en cykelrunda på kvällen. Lite hantlar och magövningar när jag känner för det, oftast sena kvällar.  Bastu på det kommunala badet 2-3ggr i veckan är uppfriskande och givande inte minst i form av social samvaro.

Jag känner mig glad och lyckligt lottad på gränsen till priviligierad. Det låter kanske svulstigt men så är det. Jag känner mig nöjd med mitt liv och ofta på motionspromenaderna så känner jag att jag ler brett av denna frihetskänslan. Jag ångrar verkligen inte en sekund att jag vågade ta steget och hoppa av det berömda ekorrhjulet även om det var i tidigaste laget rent ekonomiskt. 

Jag håller kontakt med familj, vänner och jobbarkompisar. Man ska inte underskatta den sociala biten. Jag besöker nästan varje vecka någon jag inte sett eller träffat på ett tag. Fika med någon ska inte underskattas! Sedan är det ju sociala medier men det är inte samma sak som att ses IRL.. inte enligt mig.

Har ni otur kan det bli ett inlägg till innan året är slut, vi får se..

Mvh // PP