torsdag 16 januari 2025

Början på slutet..

Idag är det exakt 4 månader kvar av mitt arbetsliv. Det känns både pirrigt men också väldigt njutbart. Det känns verkligen som att jag är på målrakan och upploppet nu. Jag har ju förberett mig både mentalt och ekonomiskt så det ska bli spännande att se hur det sedan utvecklar sig i verkligheten.

Så jag tänkte skriva några rader om upplägget inför D-dagen. Ah, tänker du, den stora Dagen eller för några andra Dra åt h***vete Dagen. Ja just den! Dagen då man slutar sitt jobb och inte återvänder till arbetslivet igen. De rader jag skriver här är min uppfattning och inget statiskt gällande råd till alla o en var.

Några av er har haft otaliga anställningar på en mängd olika företag och hunnit med att jobba med många olika saker under ert yrkesliv. Andra har blivit vid sin läst och kanske bara haft ett eller två olika jobb. Vissa har både 30, 40 kanske rent av 50 år på samma företag? Har man trivts med sitt jobb så är det inte fel med det. Jag tycker det är respekt av högsta rang att en människa (som flera av mina fd jobbarkompisar) jobbat 45-47 år på samma företag! Lyckligtvis så är det få av dem som har jobbat med exakt samma sak i så många år. På större företag så har man ofta möjlighet att dels avancera om man vill det men också att byta jobb mellan olika avdelningar.

Nå, när det nu börjar närma sig slutet på karriären, detta kan vara frivilligt eller via tvång. Man kanske vill jobba vidare men företaget har satt en åldersgräns typ 67 eller 69 som är det vanligare numera så finns det ingen fortsättning. Jag har träffat flera personer som gärna hade fortsatt att jobba men tvingas sluta. De två anledningar jag har sett är antingen ekonomiska eller sociala. Folk jobbar vidare för att deras ekonomi är i minsta laget. Andra tycker det är skönt att gå till jobbet och träffa folk. Lite liv o rörelse runt sig i ett annars stilla liv.

Jag minns en snubbe för många år sedan, jag skulle själv jobba över och började 1 1/2 timme tidigare, då satt denna personen redan ombytt i omklädningsrummet och läste dagens tidning. Just då reflekterade jag inte på det men flera år senare hände samma sak. Han satt där ombytt o klar när jag började tidigare. Jag kan tycka att det är lite tragiskt att gå till jobbet 2 timmar innan man börjar bara för att få lite social närvaro. Men å andra sidan så är vi alla olika och det tillfredsställde ett behov och en tomhet hos honom och det är väl ok. Jag vet att han inte hade varken sällskap eller barn.

Nummer ett inför min avslutning på jobbet var att jag hade ordning på min privata ekonomi. Man behöver inte ha många miljoner undanstoppade (fast det underlättar) men skulder och lån ska man nog ha på ett minimum. Det gör ju ditt handlingsutrymme större. Här finns egentligen inga riktlinjer för hur stor/liten skuld man bör ha, det är någonting man själv måste avgöra vad man är bekväm med. Men i regel, ju mindre lån du har desto bättre är det. Lån är en utgift och en skuld.

Man måste ha en bra överblick över utgifter och inkomster. Helst ska du gå plus varje månad, åtminstone så får du inte gå minus, det är ohållbart i längden. Ser jag till mina egen beräkningar för framtiden och månad för månad så går jag plus i 11 månader och 1 månad plus/minus 0. På helåret så är det överskott och minusmånaden december käkas upp av en enda plusmånad och dem har jag ju 11st av. Detta har jag baserat på ett års tillbakablickande av månatliga utgifter och en beräknad inkomst i form av TJP och utdelningar.

Jag kan så här på förhand inte veta om exakt alla utgifter/inkomster jag kommer att få i framtiden och det kommer alltid att finnas ett litet mått av osäkerhet. Men i den stora planen ser det bra ut. Jag kommer inte att ha några stora utgifter men heller ingen gigantisk inkomst. Men jag lever inte ett jetset liv så jag lider inte. Det kommer att finnas utrymme för de allra flesta aktiviteter jag vill ta mig för. Det finns dock ett OM. Skulle jag bli ensam (idag sambo sedan 25 år tillbaka) så kommer förutsättningarna och månadskostnaderna att öka. Men jag har tagit höjd för det också och jag kommer att klara det även om det blir mindre marginaler.

Nummer två är din buffert. Detta kan diskuteras i evighet. Det är samma sak som med lån, du ska ha en buffert som du känner att du klarar ev oförutsedda utgifter. Vissa människor vill ha rejält med utrymme och här snackar vi en eller flera årslöner. Andra klarar sig på betydligt mindre. Jag själv tillhör den sistnämnda kategorin. Jag lever under sådana förutsättningar att jag inte behöver någon gigantisk buffert. Jag har i runda slängar runt 40 000kr på mitt vanliga lönekonto. Den fungerar som en dragspelsbälg. Skulle jag behöva någonting extra så kan jag plocka från det kontot. Det kan vara allt i från att ungarna akut behöver något, presenter eller saker till mig själv som jag antingen behöver eller impulsköper. Jag har i normala fall fyllt på vid lön på detta konto till det når 40 000. Sedan har jag en sekundär buffert för större eventualiteter. Det är ca: 5 månadslöner jag har där. De senaste 10åren har jag inte behövt röra denna buffert alls, den står där som en säkerhet. 

Utöver detta så har jag ju investerat i fonder och jag ser faktiskt dessa som en extra säkerhet i tider av behov av pengar. Det är helt vanliga fonder som det tar två tre dagar att få ut pengarna ifrån. De får stå där och växa till sig och behöver jag pengar så kan de säljas. De ingår INTE i min utdelningsmaskin. Jag räknar inte in dem där eftersom de inte genererar kontanter ut varje månad.

När man väl har den ekonomiska biten på plats är mycket vunnit. En sak mindre att oroa sig för helt enkelt.

När man så känner sig ekonomiskt hyggligt förberedd så kommer nästa större fråga: 

Nummer tre, Vad ska jag syssla med som helledig?

Det faktum att du plötsligt får så mycket mer ledig tid än du är van vid kan faktiskt ställa till det för många. Man vet inte vad man ska göra av all ledig tid och det kan till och med bli så att man blir apatisk och sittande/liggande framför tv eller datorn hela dagarna. Man blir lat och går upp i vikt och så tycker man lite synd om sig själv. Jag tror det är viktigt att man innan man blir ledig på heltid har en någorlunda uppfattning om vad man vill göra. En bra ide är att sätta sig och skriva ner saker på papper (eller i datorn) Att skaffa sig rutiner är nog så viktigt för att dels få lite struktur men också för att känna att man gör något meningsfullt.

Jag har själv skrivit ner listor av olika slag för att kunna gå tillbaka och läsa dem när jag inte har något att göra. En lista är inget man slaviskt måste följa utan mer som inspiration och hjälp. Jag själv har delat upp det så jag har en överblick över årets alla månader. Nästan som en almanacka. Anledningen till detta är att det finns vissa aktiviteter som är årstidsbundna. Dvs, jag kan inte plocka svamp mitt i vintern. Jag kan inte isfiska mitt i sommaren, ja ni fattar. Så enkelt uttryckt så är kalendern en överblick över saker i mitt liv som bara kan göras under vissa perioder av året. Låt mig ta ett exempel till. Jag har ju en stor trädgård och jag gillar att odla. Våren är den tid (april, maj, juni) då jag måste sätta frön i jorden om jag vill ha någon egen skörd. Jag kan inte sätta gurkfrö i oktober det måste ske på våren (undantaget är vitlök som sätts i nov/dec). Denna överblick är bra att ha för planering av kommande aktiviteter.

Jag vet folk som har veckokalender och det kanske inte är någon dum ide´. Så har man en överblick över aktiviteter kommande veckor. Här har jag själv en stående punkt och en bestämd dag i veckan när jag hälsar på hos barn och barnbarn. Jag kan besöka dem mer än en gång/vecka om jag vill. Andra kanske har kanske biblioteksbesök eller bridge? Men jag tror, om man har det så här noga planerat, ska man också planera in blanka dagar dvs när man INTE har någonting inplanerat. Man behöver nog vilodagar även som hel-ledig. Jag har själv redan nu gått med i en ny klubb och jag har löst ett årskort på badhuset där det förutom 25m bassäng ingår 3 olika sorters bastu, bubbelpool och gym samt spinning. Jag tänker att ett par besök i veckan blir det nog, älskar att basta!



Dagliga rutiner tror jag mycket på. Det passar inte alla att ställa en klocka men gillar du det så är det ok. Jag kommer i vart fall att försöka efterlikna de rutiner jag har idag och som jag tycker om. En dag i mitt liv kan gestalta sig på följande vis. Vaknar av mig själv vid 07.30 - 08.30, ligger kvar en stund och läser vanliga nyheter på paddan samt kollar börsnyheter. Går upp och äter frukost framför tv:n. planerar dagens lunch och om jag ev måste handla. Vi 11.30 snåret är det dags för den dagliga motionsrundan. Jag duschar och börjar laga mat. Äter lunch och är det mycket lagad mat förpackar jag det i lunchlådor. Slänger mig i soffan och tittar på ett halvt eller helt (beroende på tid) avsnitt av någon serie på tv. Sedan är det dags att cykla till jobbet. Ja ungefär så kan det se ut, varannan vecka i alla fall. Men tanken är att fortsätta med detta upplägget minus att gå till jobbet.

Jag har skrivit ner en lista med aktiviteter att plocka fram när jag INTE har något speciellt att göra. Denna lista ska hjälpa mig så jag inte blir apatisk. Jag kommer snart att redovisa den här på bloggen.

Till sist har jag naturligtvis gjort en sk bucketlist. Det är egentligen bara en naturlig förlängning av mina drömmar som ung/vuxen och platser och saker jag inte hunnit med ännu. Det finns fortfarande en liten nyfiken pojke inom mig som ibland vill få utlopp för sin upptäckarglädje. Jag har på denna listan strukit och tagit bort saker jag redan gjort och testat. Men det finns ändå rätt många saker kvar. Jag har ingen prioritering på dessa utan när andan faller på så gör jag slag i saken. Det är inte viktigt för mig att uppfylla alla men jag måste ha drömmar och mål annars blir det för tråkigt i mitt liv.

Viktiga mejladresser och telefonnummer från mitt jobb sparas. Det är bra att ha lite kontakter kvar. Jag tänker göra återbesök på min arbetsplats om sisådär 5 år och se om/vad som har förändrats.


Planerar du något innan ditt avslut i arbetslivet?

Du som redan är FIRE/pensionär, hur gör du med dina dagar, är de planerade?


Mvh // PP



20 kommentarer:

  1. Det låter som ett bra upplägg. Får man fråga hur gammal du är?

    SvaraRadera
  2. Vad roligt att läsa och vilka spännande tider som väntar! Det låter också som att du är väldigt väl förberedd och jag tror att det är en framgångsfaktor. Rutiner och den där årskalendern gillas.

    Önskar stort lycka till och hoppas få följa med i textform på resan :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej.
      Ja det känns i vart fall som jag är förberedd så gott det går och framförallt så VILL jag ju detta. Det är ju något jag har strävat efter de senaste 10 åren :-)
      Jo jag kommer att fortsätta blogga även i RE, så länge jag tycker det är kul och ger mig någonting.

      Mvh // PP

      Radera
  3. Grattis, du börjar närma dig.

    Tycker du har kloka tankar om både din ekonomi och vad du ska hitta på om dagarna. Just det sistnämnda kan bli en utmaning, det märker jag redan nu när jag inte (heltids)jobbat på snart ett år.

    Visst är det härligt att låta saker ta sin tid och inte stressa, men ju längre jag varit ledig desto mindre får jag gjort varje dag. Att till exempel åka och handla blir lätt dagens projekt, sen är man nöjd och sätter sig gärna med en god bok eller vid datorn.

    Absolut ingen nackdel att varva ned, men ibland tycker jag att dagarna rinner iväg lite väl snabbt utan att jag fått något gjort. :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej.
      Ja jag tror mycket på att fortsätta att ha rutiner precis som när man jobbade men med vissa undantag som ex att gå upp tidigt på morgonen. Jag har ju jobbat för att jag måste och därmed skapades vissa rutiner. Dessa läggs ju nu på hyllan och man får skapa sig nya. Jag blir nog lätt rastlös om jag inte har mål och projekt att jobba med så jag har redan nu innan jag går skaffat mig saker att göra. Jag köpte ett torp ute i skogen just som ett pensionärsprojek och om jag vill kan jag lägga hur mycket tid som helst där. Andra saker som jag skrev om i inlägget var ju simhallskort och så har jag gått med i en ny klubb. Allt för att inte vara sysslolös och det är ju saker jag tycker om att göra.

      Mvh // PP

      Radera
  4. För egen del gillar jag att göra så lite som möjligt med sovmorgon varje dag.Vänder iblanda på dygnet om jag känner för att se filmer på tv:n på nätterna.På dagarna bevakar jag börsen till och från lite beroende på vad jag känner för.Jag är 58 år och har varit pensionär i 6 år och jag älskar att vara ledig 24/7.Jag kan göra vad jag vill när jag vill även om jag som sagt var föredrar att göra så lite som möjligt och njuta av att bara vara och slippa arbeta.På hösten och vintern håller jag mig mestadels inne i lägenheten men på vår och sommar så tar gärna en promenad när det är fint väder och njuter av att leva i nuet utan en massa måsten för jag gör bara vad jag vill när jag vill.Det gäller att hitta det som passar dig bäst med rutiner eller vara spontan och göra det som faller dig in för stunden, men akta dig så du inte börjar fylla dagarna med alkohol för det är väldigt lätt att det blir alkohol varje dag när man är ledig.Mvh Peter Jansson

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej.
      Ja men då har du verkligen hunnit prova på att vara långledig ett bra tag, 6 år! Nej det är som du beskriver det att var och en får hitta sin grej och man gör i stort sett vad man vill när man vill. Själv är jag en utemänniska som går mina motionsrundor året om i alla väder (utom storm) men det är för att jag vill ha det så, jag trivs med det och det ger mig någonting. Nej alkohol har aldrig varit några problem för mig och kommer inte att bli det heller eftersom jag vill ha ett aktivt liv.
      Tack för din kommentar.

      Mvh // PP

      Radera
  5. Oj, det var ett matigt inlägg och mycket att reflektera över. Ungefär som mina pre-hoppa-av-från-cirkusen inlägg. Så jag känner igen mig, det är mycket tankar som cirkulerar.

    Mina dagar är lugna, jag börjar känna att jag äger min dag och min tid. Det är den bästa känslan för mig, det var det jag tänkte borde vara den största fördelen. Nu efter några månader börjar det utkristallisera sig att det ÄR det allra största för mig.

    Så härligt med ingen telefon som ringer, inga mötestider att passa, inga ångestframkallande krismöten som pågår alltid någonstans runt omkring i bygg- och anläggningsbranschen. Jag har gjort mitt, å nu är det över.

    SvaraRadera
    Svar
    1. NLI, det du skrev sammanfattar FIRE på ett utomordentligt sätt: "Jag har gjort mitt, å nu är det över."

      Radera
    2. Ja ibland kan vissa inlägg till och med tendera att bli för långa men det är så det blir när man har lite tankar att ventilera. Jag gissar att jag kommer att ha precis samma känslor när jag väl har klivit av, att man äger sin egen tid är ett mål jag strävat mot och snart är jag i hamn och kan njuta.
      Du har verkligen tagit det lugnt. Veckan efter jag slutat ska jag ut på en ny paddelexpedition och några veckor efter det blir det en längre cykelfärd jag tänker genomföra. Det fina är att då har jag inga tider att passa, det får ta den tid det tar!

      Mvh // PP

      Radera
  6. Det är skönt att äga sin tid. Tid är förövrigt väldig relativt har jag upptäckt sen jag slutade jobba. Jag är inte lika effektiv nu som jag var tidigare. Sysslor blandas med läsning, det är även lätt att skjuta något till morgondagen. Det är ingen brådska då tiden alltid finns, till skillnad från när tiden var begränsad och styrd till vissa klockslag och dagar.

    Vissa rutiner tror jag är viktiga, jag håller t.ex.samma dygnsrytm veckan runt nu, går upp samma tid, och lägger mig vid samma tid. Tidigare flexade min dygnsrytm en hel del vilket gav mig dålig sömn. Detta är en stor fördel för mig sedan jag slutat arbeta.

    Skynda långsamt och håll liv i sociala kontakter så blir det nog alla tiders

    SvaraRadera
  7. Hej Tole.
    Ja intressant att just det där med att vrida lite på dygnet verkar många råka ut för. Jag minns min gamla pappa när jan blev pensionär, han var uppe hela nätterna och snickrade o sljöjdade så när man besökte föräldrarna och kom dit vid 13.00 tiden så låg han o sov. Mamma sa att han hade vänt på dygnet. Så var det under flera år innan han vände tillbaka till "normal" dygnsrytm.
    Nej jag är övertygad om att det är bra med rutiner oavsett vad de består av, det får oss att ha något att förhålla oss till. Helt utan blir det nog risk att livet känns meningslöst.
    Ja jag har till och med utökat mina sociala kontakter nu inför RE. Det är trevligt att ha vänner runt sig om man nu vill det. Jag är nog en konstig prick som både älskar och trivs i ensamhet men jag trivs lika bra med folk runt om kring mig.

    Tack för din kommentar.

    Mvh // PP

    SvaraRadera
  8. Ett intressant inlägg PP! När jag läser detta och liknande inlägg ja då vill jag inträda i FIRE på direkten! Att kunna ta dagarna med bibehållen lunk men utan jobb#1 kraven är nog inte alls dumt. Årskort på badhus kommer jag också att ha, simma o basta hoppas jag det kommer att bli mycket väl i fire.

    Tror på hyfsat fasta rutiner också och sen ibland kan man bara skippa dem. Bra med listor att göra och kolla igenom när lite tristess kanske infinner sig.

    4 månader till alltså!!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Kalkyl.
      Ja det är på gränsen nu att man börjar räkna veckorna istället för månader tills man loggar ut från arbetslivet. Exakt så vill jag ha det, vissa rutiner men det ska inte vara hugget i sten. Känner jag för det så ska man spontant göra något annat eller skippa den aktiviteten helt. Men framförallt, så hoppas jag att jag får vara frisk.
      I mitt nästa inlägg så kommer jag att presentera min stora agenda och lista för vad jag ska hitta på som ledig.

      Mvh // PP

      Radera
  9. Kom bara att tänka på... Tänk om en som jobbat t.ex. över 40 år på samma företag har drabbats av "post-traumatic stress disorder (PTSD)" och inte längre klarar av ett liv i "frihet", efter löneslaveriet. Det kanske inte är så ovanligt? Kanske de som gillar sitt (egentligen meningslösa) arbete?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej.
      Alla människor ska väl förr eller senare sluta med sina jobb, det är oundvikligt till och med för egenföretagare som kan fortsätta hur länge de vill. Men om man nu vet om att man ska sluta så får man ju förbereda sig lite och det var väl en av tankarna bakom inlägget. Jag har aldrig hört talas om att någon som slutar sitt jobb råkar ut för PTSD men jag fattar vad du menar. Det kan nog komma över många en tomhet eller saknad och du får plötsligt 8-9 timmar mer på ditt dygn som du ska fylla med något meningsfullt. En del väljer att inte göra någonting åt det, andra fyller det med aktiviteter och positiva saker. Att bara gå hemma och tycka synd om sig själv är i vart fall ingenting för mig. Ingen annan kommer att ändra eller åtgärda din situation, det får man ta tag i själv på ett eller annat sätt.

      Tack för din kommentar.

      Mvh // PP

      Radera
  10. En liten smolk i glädjebägaren om man tar ut pension tidigt är att man beskattas på ett helt oanständigt sätt. Jag själv gick hem vid 58 års ålder efter en farsartad omorganisation. Jag fick ett års vederlag och sedan ett års A-kassa, sedan började jag plocka ut några av tjänstepensionerna. Beskattningen på den "månadslön" jag tar ut är c:a 11 procentenheter (eller drygt 45%) högre än jag skulle skatta på motsvarande arbetad lön. Man får alltså vara beredd på saftiga restskatter om man inte begär höga skatteavdrag direkt från pensionsbolagen.
    En annan effekt jag märkte av från början var att det är svårt att vända pengaflödet. Jag var van att bara skicka pengar till sparande, att aldrig ta ut och använda utdelningarna. Mitt sätt att hantera det är att gradvis höja uttagen och fortsätta återinvestera resten av utdelningarna. Om några år kanske man kan plocka ut merparten utan att det känns bakvänt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej.
      Ja visst fasen blir det mycket i skatt men hellre det än att jag måste fortsätta jobba i 7 år till bara för att komma undan med billigare skatt, det är så jag ser det. Ja har ju inte en aning om min kroppsliga status så långt fram i tiden och jag tänker inte ta några risker. De flesta som slutar jobba vid normal pensionering säger ofta att de ångrar en sak, att de inte slutade tidigare! Men det är lätt att snacka och vara efterklok. Så jag håller med att det är orättvist med så hög skatt och tackar för tipset att höja skatten på TJP så man slipper hög restskatt.

      Mvh // PP

      Radera
  11. Intressant "anonym" och kanske inte så konstigt om man har sparat i plus 20 år och ska sen helt plötsligt sluta och som du säger "vända på flödet". Jag tror man får påminna sig om att man inte är odödlig och passa på att njuta av sin skörd dom sista 20-25 åren innan det är för sent.

    SvaraRadera