Början på slutet..

Idag är det exakt 4 månader kvar av mitt arbetsliv. Det känns både pirrigt men också väldigt njutbart. Det känns verkligen som att jag är på målrakan och upploppet nu. Jag har ju förberett mig både mentalt och ekonomiskt så det ska bli spännande att se hur det sedan utvecklar sig i verkligheten.

Så jag tänkte skriva några rader om upplägget inför D-dagen. Ah, tänker du, den stora Dagen eller för några andra Dra åt h***vete Dagen. Ja just den! Dagen då man slutar sitt jobb och inte återvänder till arbetslivet igen. De rader jag skriver här är min uppfattning och inget statiskt gällande råd till alla o en var.

Några av er har haft otaliga anställningar på en mängd olika företag och hunnit med att jobba med många olika saker under ert yrkesliv. Andra har blivit vid sin läst och kanske bara haft ett eller två olika jobb. Vissa har både 30, 40 kanske rent av 50 år på samma företag? Har man trivts med sitt jobb så är det inte fel med det. Jag tycker det är respekt av högsta rang att en människa (som flera av mina fd jobbarkompisar) jobbat 45-47 år på samma företag! Lyckligtvis så är det få av dem som har jobbat med exakt samma sak i så många år. På större företag så har man ofta möjlighet att dels avancera om man vill det men också att byta jobb mellan olika avdelningar.

Nå, när det nu börjar närma sig slutet på karriären, detta kan vara frivilligt eller via tvång. Man kanske vill jobba vidare men företaget har satt en åldersgräns typ 67 eller 69 som är det vanligare numera så finns det ingen fortsättning. Jag har träffat flera personer som gärna hade fortsatt att jobba men tvingas sluta. De två anledningar jag har sett är antingen ekonomiska eller sociala. Folk jobbar vidare för att deras ekonomi är i minsta laget. Andra tycker det är skönt att gå till jobbet och träffa folk. Lite liv o rörelse runt sig i ett annars stilla liv.

Jag minns en snubbe för många år sedan, jag skulle själv jobba över och började 1 1/2 timme tidigare, då satt denna personen redan ombytt i omklädningsrummet och läste dagens tidning. Just då reflekterade jag inte på det men flera år senare hände samma sak. Han satt där ombytt o klar när jag började tidigare. Jag kan tycka att det är lite tragiskt att gå till jobbet 2 timmar innan man börjar bara för att få lite social närvaro. Men å andra sidan så är vi alla olika och det tillfredsställde ett behov och en tomhet hos honom och det är väl ok. Jag vet att han inte hade varken sällskap eller barn.

Nummer ett inför min avslutning på jobbet var att jag hade ordning på min privata ekonomi. Man behöver inte ha många miljoner undanstoppade (fast det underlättar) men skulder och lån ska man nog ha på ett minimum. Det gör ju ditt handlingsutrymme större. Här finns egentligen inga riktlinjer för hur stor/liten skuld man bör ha, det är någonting man själv måste avgöra vad man är bekväm med. Men i regel, ju mindre lån du har desto bättre är det. Lån är en utgift och en skuld.

Man måste ha en bra överblick över utgifter och inkomster. Helst ska du gå plus varje månad, åtminstone så får du inte gå minus, det är ohållbart i längden. Ser jag till mina egen beräkningar för framtiden och månad för månad så går jag plus i 11 månader och 1 månad plus/minus 0. På helåret så är det överskott och minusmånaden december käkas upp av en enda plusmånad och dem har jag ju 11st av. Detta har jag baserat på ett års tillbakablickande av månatliga utgifter och en beräknad inkomst i form av TJP och utdelningar.

Jag kan så här på förhand inte veta om exakt alla utgifter/inkomster jag kommer att få i framtiden och det kommer alltid att finnas ett litet mått av osäkerhet. Men i den stora planen ser det bra ut. Jag kommer inte att ha några stora utgifter men heller ingen gigantisk inkomst. Men jag lever inte ett jetset liv så jag lider inte. Det kommer att finnas utrymme för de allra flesta aktiviteter jag vill ta mig för. Det finns dock ett OM. Skulle jag bli ensam (idag sambo sedan 25 år tillbaka) så kommer förutsättningarna och månadskostnaderna att öka. Men jag har tagit höjd för det också och jag kommer att klara det även om det blir mindre marginaler.

Nummer två är din buffert. Detta kan diskuteras i evighet. Det är samma sak som med lån, du ska ha en buffert som du känner att du klarar ev oförutsedda utgifter. Vissa människor vill ha rejält med utrymme och här snackar vi en eller flera årslöner. Andra klarar sig på betydligt mindre. Jag själv tillhör den sistnämnda kategorin. Jag lever under sådana förutsättningar att jag inte behöver någon gigantisk buffert. Jag har i runda slängar runt 40 000kr på mitt vanliga lönekonto. Den fungerar som en dragspelsbälg. Skulle jag behöva någonting extra så kan jag plocka från det kontot. Det kan vara allt i från att ungarna akut behöver något, presenter eller saker till mig själv som jag antingen behöver eller impulsköper. Jag har i normala fall fyllt på vid lön på detta konto till det når 40 000. Sedan har jag en sekundär buffert för större eventualiteter. Det är ca: 5 månadslöner jag har där. De senaste 10åren har jag inte behövt röra denna buffert alls, den står där som en säkerhet. 

Utöver detta så har jag ju investerat i fonder och jag ser faktiskt dessa som en extra säkerhet i tider av behov av pengar. Det är helt vanliga fonder som det tar två tre dagar att få ut pengarna ifrån. De får stå där och växa till sig och behöver jag pengar så kan de säljas. De ingår INTE i min utdelningsmaskin. Jag räknar inte in dem där eftersom de inte genererar kontanter ut varje månad.

När man väl har den ekonomiska biten på plats är mycket vunnit. En sak mindre att oroa sig för helt enkelt.

När man så känner sig ekonomiskt hyggligt förberedd så kommer nästa större fråga: 

Nummer tre, Vad ska jag syssla med som helledig?

Det faktum att du plötsligt får så mycket mer ledig tid än du är van vid kan faktiskt ställa till det för många. Man vet inte vad man ska göra av all ledig tid och det kan till och med bli så att man blir apatisk och sittande/liggande framför tv eller datorn hela dagarna. Man blir lat och går upp i vikt och så tycker man lite synd om sig själv. Jag tror det är viktigt att man innan man blir ledig på heltid har en någorlunda uppfattning om vad man vill göra. En bra ide är att sätta sig och skriva ner saker på papper (eller i datorn) Att skaffa sig rutiner är nog så viktigt för att dels få lite struktur men också för att känna att man gör något meningsfullt.

Jag har själv skrivit ner listor av olika slag för att kunna gå tillbaka och läsa dem när jag inte har något att göra. En lista är inget man slaviskt måste följa utan mer som inspiration och hjälp. Jag själv har delat upp det så jag har en överblick över årets alla månader. Nästan som en almanacka. Anledningen till detta är att det finns vissa aktiviteter som är årstidsbundna. Dvs, jag kan inte plocka svamp mitt i vintern. Jag kan inte isfiska mitt i sommaren, ja ni fattar. Så enkelt uttryckt så är kalendern en överblick över saker i mitt liv som bara kan göras under vissa perioder av året. Låt mig ta ett exempel till. Jag har ju en stor trädgård och jag gillar att odla. Våren är den tid (april, maj, juni) då jag måste sätta frön i jorden om jag vill ha någon egen skörd. Jag kan inte sätta gurkfrö i oktober det måste ske på våren (undantaget är vitlök som sätts i nov/dec). Denna överblick är bra att ha för planering av kommande aktiviteter.

Jag vet folk som har veckokalender och det kanske inte är någon dum ide´. Så har man en överblick över aktiviteter kommande veckor. Här har jag själv en stående punkt och en bestämd dag i veckan när jag hälsar på hos barn och barnbarn. Jag kan besöka dem mer än en gång/vecka om jag vill. Andra kanske har kanske biblioteksbesök eller bridge? Men jag tror, om man har det så här noga planerat, ska man också planera in blanka dagar dvs när man INTE har någonting inplanerat. Man behöver nog vilodagar även som hel-ledig. Jag har själv redan nu gått med i en ny klubb och jag har löst ett årskort på badhuset där det förutom 25m bassäng ingår 3 olika sorters bastu, bubbelpool och gym samt spinning. Jag tänker att ett par besök i veckan blir det nog, älskar att basta!

Dagliga rutiner tror jag mycket på. Det passar inte alla att ställa en klocka men gillar du det så är det ok. Jag kommer i vart fall att försöka efterlikna de rutiner jag har idag och som jag tycker om. En dag i mitt liv kan gestalta sig på följande vis. Vaknar av mig själv vid 07.30 - 08.30, ligger kvar en stund och läser vanliga nyheter på paddan samt kollar börsnyheter. Går upp och äter frukost framför tv:n. planerar dagens lunch och om jag ev måste handla. Vi 11.30 snåret är det dags för den dagliga motionsrundan. Jag duschar och börjar laga mat. Äter lunch och är det mycket lagad mat förpackar jag det i lunchlådor. Slänger mig i soffan och tittar på ett halvt eller helt (beroende på tid) avsnitt av någon serie på tv. Sedan är det dags att cykla till jobbet. Ja ungefär så kan det se ut, varannan vecka i alla fall. Men tanken är att fortsätta med detta upplägget minus att gå till jobbet.

Jag har skrivit ner en lista med aktiviteter att plocka fram när jag INTE har något speciellt att göra. Denna lista ska hjälpa mig så jag inte blir apatisk. Jag kommer snart att redovisa den här på bloggen.

Till sist har jag naturligtvis gjort en sk bucketlist. Det är egentligen bara en naturlig förlängning av mina drömmar som ung/vuxen och platser och saker jag inte hunnit med ännu. Det finns fortfarande en liten nyfiken pojke inom mig som ibland vill få utlopp för sin upptäckarglädje. Jag har på denna listan strukit och tagit bort saker jag redan gjort och testat. Men det finns ändå rätt många saker kvar. Jag har ingen prioritering på dessa utan när andan faller på så gör jag slag i saken. Det är inte viktigt för mig att uppfylla alla men jag måste ha drömmar och mål annars blir det för tråkigt i mitt liv.

Viktiga mejladresser och telefonnummer från mitt jobb sparas. Det är bra att ha lite kontakter kvar. Jag tänker göra återbesök på min arbetsplats om sisådär 5 år och se om/vad som har förändrats.

Planerar du något innan ditt avslut i arbetslivet?

Du som redan är FIRE/pensionär, hur gör du med dina dagar, är de planerade?

Mvh // PP