Att göra saker i rätt ordning..

Det har varit extremt turbulent på börsen de senaste månaderna och ingen vet om krisen är över? Visserligen så har börsen återhämtat sig till stor del men det kan komma nya bakslag och ingen kan förutspå hur hösten kommer att bli. När jag spanar igenom investering och ekonomibloggar så är det mer regel än undantag att man har gjort inte bara mindre justeringar utan även i många fall ordentliga ommöbleringar i sina portföljer. Många säljer innehav och ligger hellre likvida än chansar på att det ska vända upp igen. Man söker trygghet och säkra hamnar. Många är de som aldrig varit med om en riktig nedgång ett brant börsfall eller börskrasch och har man inte varit med om detta innan så vet man ju heller inte hur man reagerar och framförallt agerar. Jag tycker det är otroligt lärorikt att spana in dessa beteenden. Vad kan jag dra för slutsatser av detta? Finns det någonting jag kan lära mig av det?
 

Jag skulle vilja påstå att INGEN blir eller är helt oberörd av det som precis har hänt. Inte ens jag själv som tror att jag är så pass stabil och trygg i både min investerarfilosofi och i mina innehav. Men faktum är att jag trots allt stimmande runt omkring mig har agerat extremt lite. Jag tror att mina bolag jag äger kommer att klara sig igenom denna kris och återkomma med hyggliga vinster även i framtiden. Jag har inte sett några direkta blottor i portföljen i form av bolag som verkar gå mot ruinens brant och inget bolag som tvingas kasta in handduken. Framtida intjäningsförmåga verkar inte, vad jag kan uttyda, vara påverkad i så hög grad att det finns så mycket risk där att de inte är värda mitt fortsatta ägande. Jag känner fortfarande ett förtroende för alla bolag i min portfölj. Det enda jag har gjort är att fortsatt investera i befintliga bolag. En förklaring till mitt beteende kan vara att jag inte äger så många bolag i min portfölj, bara 14st och räknar jag in preferensaktierna och REIT:S så blir det 20st. Inget av dessa bolag har jag nu under krisen känt att: Detta bolag skulle jag kunna undvara och sälja för att det känns mindre bra eller är för riskabelt att äga. Detta kan betyda att jag antingen inte ser/förstår min egen riskanalys eller helt enkelt inte vill se den? Jag är helt enkelt bara dum och godtrogen? Med så, relativt sett, få bolag i portföljen så känner jag ändå att jag har rätt bra koll och inte lurar mig själv men det skulle också kunna vara ett typexempel på självbedrägeri, Vi får se om så är fallet men tyvärr så får vi troligen vänta på svaret i flera år..


Jag har inga förhoppningsbolag i min portfölj. Jag har heller inga tänkbara raketer i min portfölj. Tyvärr kan man tycka men jag har provat detta koncept och det var ingenting för min mage. Jag körde en miniportfölj, runt 5% av den totala portföljen med 4st väl utvalda fina bolag bla Fortnox men redan efter 4 månader så kände jag att det inte var någonting för mig. Jag avgick med en nätt vinst på några tusenlappar när jag valde att sälja av hela den portföljen. Paradoxalt nog så var jag allt för otålig och lade allt för mycket energi på denna lilla skvätt. Dessutom så var jag bara orolig för hur det skulle gå. Alltså konstaterade jag att det inte var någonting för mig. Detta kan vara en bidragande orsak till att jag ändå sover rätt gott om nätterna även under den värsta nedgången. Nackdelen är naturligtvis att jag inte har en portfölj som kommer att banka index gul o blå men det kan jag leva med.


Jag har en del av mitt kapital investerat i olika indexfonder. Inte för att de på något sätt varit förskonade från nedgång men riskspridningen i sig gör ju att jag ändå känner mig trygg. Att balansera ut riskerna på 500 olika bolag världen runt gör åtminstone mitt sinne lugnare.


Jag har en KF på Nordea där jag har en del utländska bolag som vägrar ställa in några utdelningar kris eller inte. Detta känns också rätt bra att det finns ett stabilt kassaflöde in att återinvestera nu när flera svenska bolag ställer in eller skjuter upp sina utdelningar.
Men det jag ville komma till och det som är kärnan i hela mitt inlägg är att jag tror att jag gjort sakerna i rätt ordning. Detta kan mycket väl vara ren tur eller möjligen världsalltets sätt att genom en slumpgenerator sett till att jag har dragit en vinstlott.


Min investeringsbana började således med indexfonder, Jag hade varken kunskap eller intresse till mer än så. Gott nog kan man tycka och mina fonder gick bra och jag borde var nöjd. Men inte för Procentpanik. I och med nyinträdet på börsen så hade det vaknat till liv en gammal revanschlusta. Jag satsade nämligen för över 30år sedan den gigantiska summan av 5000kr på en enda aktie som jag inte visste ett skvatt om. Faktum är att jag inte ens hade hört talas om bolaget innan jag gick in på banken och köpte dem. Det gick som det gick och bolaget konkursade efter ett par år och jag tror att jag fick tillbaka 37.50:- när konkursförvaltaren hade sagt sitt. Således tänkte jag inte göra om samma misstag igen. Denna gång gav jag mig tusan på att jag skulle förstå vad jag gav mig in på så jag började läsa på. Mängder med aktie/investeringsböcker både svenska och engelska plöjdes igenom. Jag skaffade mig en bra kunskapsbas att stå på. Jag började läsa bloggar och tittade på Youtube videos om investeringar, läste finanstidningar av alla slag och bättrade på mina kunskaper. Sedan började jag så smått lägga upp en strategi och insåg rätt snabbt att jag inte skulle bli någon "trejder". Jag är inte tillräckligt känslokall, jag hade inte varken tid eller intresset för detta utan mitt val föll på långsiktig investering. Detta var den av alla vägar man kan välja att bli rik på som passade mig och mitt lynne bäst.  Så valet blev det enkla kan man tycka. Att välja ut stora stabila bolag som ger utdelning, svårare än så behöver det inte vara.

 Grejen är bara alla lockelser som följer med under resans gång. Alla fantastiska bolag som har chansen att bli nästa miljardbolag och tiodubblar din insättning. Möjligheterna är många. IPO:s kommer med jämna mellanrum och man ställs alltid inför om man ska eller inte ska satsa. Jag valde, fast jag fått bita mig i tungan många gånger, att inte ta dessa chanser till (många gånger) lättförtjänta pengar. Jag kan för lite helt enkelt och därför väljer jag bort dem. Jag skulle säkert bara tajma det fel.
Utländska aktier som har kvartals eller månadsutdelning finns det väldigt många av i ex USA och Kanada till skillnad mot här i Sverige. Lockelsen från alla andra som äger utländska bolag kan vara svår att motstå även om du inte begriper vad det är du köper eller har en tanke på den totala kostnaden innan. Du gör klokt i att sätta upp ett par räkneexempel innan du gör detta annars är risken stor att du inte gör en så bra affär som du tänkt dig. Courtage, växlingsavgift, spread och källskatt, återbetalningstid för källskatt för att inte tala om valutarisk och avgift för din Kapitalförsäkring. Något att tänka på för både nybörjare och mer erfaren. Min rekommendation är att du bör ha hållit på ett bra tag med aktier innan du ger dig in på utländska innehav.


Så om jag skulle summera mina tankar kring detta med att göra saker i rätt ordning och du har intresse för att börja investera.
1. Indexfonder behöver du ingen större kunskap om innan du kan börja investera/månadsspara i. Se bara till att det inte är för hög % avgift för fonden så det äter upp din tilltänkta ökning. Finns även obligations och räntefonder men undersök om det är lönsamt. Räntorna är för tillfället låga.
2. Aktivt förvaltade fonder kräver att du läser på lite mer och är lite mer aktiv. De måste överprestera för att det ska vara lönt.
3. Aktier. Börja med att läsa på! Undvik billiga förhoppningsbolag. Det är bara ett fåtal som lyckas med detta och risken är skyhög. Din kompis lär heller aldrig berätta om de stora förlusterna han/hon gör utan du hör bara om framgångar och lockas av snabba pengar. Helt fel väg om du frågar mig. Börja med några kända svenska bolag på largecap. Ta ett extra span på kända investmentbolag.


4. När du har hållit på ett antal år och verkligen förstår och begriper vad du sysslar med och vilka kostnader olika investeringar innebär så kan du börja mickla med andra saker. Har du lyckats få till en utdelningsportfölj med stabilt kassaflöde och känner att du vill ge dig ut på äventyr så kan det vara ide att ge sig på IPO:s, ETF:er, utländska investeringar och /eller förhoppningsbolag om du nu känner för det. Risken anser jag är större än i de första tre stegen. Det finns inget som tvingar dig att göra någonting av detta i steg 4. Det finns hur många som helst som har blivit miljonärer enbart på svenska aktier och det är inget som säger att du blir garanterad vinst bara för att du väljer detta alternativ.


Att vara påläst INNAN du gör dina investeringar ökar dina chanser att lyckas!


 


Mvh //PP