Odling är...

Detta inläggs innehåll kan ni tacka FIRE 2025 för. Så detta är egentligen ett svar på ett inlägg om odling han har på sin blogg. 

Jag vill först och främst redan nu påpeka att jag inte är någon proffesionell odlare utan gör det på min fritid. Vinsterna på att odla viss mat själv är mer än bara de ekonomiska. Det finns faktiskt undersökningar som pekar på att stressade och utbrända människor mår mycket bättre bara av att vistas i en trädgård, det säger en hel del om att det är nyttigt för både kropp och knopp.

Mitt eget odlingsintresse har funnits naturligt sedan jag som grabb stoppade ner alla möjliga frö och kärnor för att se vad som kom upp och hur plantan tog sig och vägen fram till vad det nu blev. Vad jag minns från dessa tidiga år var ett mandarinträd från en kärna jag sparat på vintern. Solros var en annan favorit jag minns.

2017 köpte jag ett hus i skogen med stor vildvuxen mark, delvis öppen äldre betesmark och delvis lite skog. Det fanns inga spår efter äldre odlingar och de enda jag sett är enstaka perenna växter i små bestånd. Påsklilja (den gamla dubbla sorten), Kärleksört som för övrigt har ätliga blad och så var det gul Iris. Thats it!

Min första åtgärd, som den lilla prepper jag är, var att röja mark för att börja odla. Målet redan då var att jag i princip skulle bli självförsörjande på vissa grödor. Jag hade också en tanker redan från början, DET SKULLE VARA LÄTTSKÖTT. Man blir ju inte yngre och jag ville kunna göra detta i många år framåt. Bara att böja sig ner och luka land när man (om)blir 75 kan vara påfrestande. Jag googlade och hittade massor av info om lättskötta trädgårdar och hittade en cool grej. Upphöjda odlingsbäddar. Nej nu pratar jag inte om 2-3 pallkragar man staplar ovanpå varandra utan jag ville bygga så det skulle hålla i minst 20år.

Den första iden jag hittade på nätet såg ut såhär: 

Kanske inte idealiskt då de var gjorda helt i trä. Min erfarenhet är att oavsett vad man behandlar dem med så kommer de förr eller senare att ruttna. Letade vidare och på Pintrerest hittade jag vad jag sökte.

Nu var det naturligtvis inte så enkelt som jag hade föreställ mig. Innan jag kunde börja snickra ihop mina upphöjda odlingsbäddar krävdes lite markarbete eftersom marken sluttade svagt.

Jag hade tur för en gångs skull. Bakom ladan låg överblivna takplåtar som jag kunde använda. Kapa till i den längd och bredd jag ville ha. Införskaffa tryckimpregnerat virke och rostfri skruv och så byggde jag mina egna första bäddar. Jag gjorde en om året för jag var osäker på hur mycket jag ville odla.

På bilden nedanför ser man tre lådor. De två längst till höger i bild byggdes 2017 och 2018. Efter de två första odlingssäsongerna märkte jag att lådorna som då var 90cm höga 120cm breda och 360cm långa var lite för små. 2019 gjode jag så en låda som var 200cm bred men i övrigt samma mått som de andra. På bilden ser man också att lådan är tom förutom på lite ogräs jag lagt i samt att lådan saknar kantskydd som syns på de två andra.

Om man inte äger ett eget jordtag är det opraktiskt att fylla på med 6m3 och det kan kosta lite så vad man gör är att fylla på med det man har. I mitt fall så blev det stock, kubbar, grenar och kvistar från träd som fälldes på tomten. (ta inte för klena grenar/kvistar, det ruttnar och jorden sjunker efter hand) När det var en halvmeter kvar upp till kanten fyllde jag på med jord. Om man som jag har en odling nära/i naturen så är det en god ide´att sorksäkra bäddarna med galvat nät innan man fyller på jord.  

Samma lådor ur annan vinkel. Lilla trälådan på marken är jordgubbsbänken.

Den stora vinsten i mitt tycke med upphöjda odlingar är att det är lättskött. Ogräs kommer oavsett hur man gör men är enkelt att rensa bort. Sniglar tar sig inte gärna upp så högt och då har jag inga koppar-remso eller andra snigelskydd på lådorna. Jag har hittat två sniglar i mina bäddar på 8år. Det är inte så att det saknas mördarsniglar här men de utgör inget problem i lådorna.

Jag har sedan detta byggt två lådor till med samma utseende men med andra mått av rent praktiska skäl ska tilläggas. Att odla potatis, majs och gurka är bättre i lägre bäddar. De två senaste blev 120cm breda 420cm långa men bara 60cm höga. Majsen till exempel blir nästan 2 meter höga och Gurkor kan beroende på hur man gör bli högväxande. Jag brukar ställa ihopnajade armeringsnät över bäddarna i pyramidform så de kan klättra, lätt att plocka vid skörd.

Här bygger jag den 4:e lådan som bara är 60cm hög men 420 lång. Förbereder också till höger om den där presseningen ligger att låda 5 ska byggas året efter.

Året efter.....

Majs i den vänstra lådan och potatis i den högra. Växelbruk idkas i alla mina lådor. Eftersom jag har dåligt minne så har jag schemalagt med vy över bäddarna och så skriver jag årtal och vad jag satte var.

Ok då är det dags för att dra lite slutsatser av odlingarna. 

1. Jordkvaliteten är det viktigaste! Ska du få någon skörd måste jorden vara bra, full med olika näringsämnena som växterna kan tillgodogöra sig. Efter ett år så har de odlade växterna sugit upp mycket och man måste gödsla. Ko och eller hästgödsel, lite NPK korn och så jord från egen kompost. Jag får en naturlig gödsling och tillförsel av näringsämnen då jag så fort plantorna kommit upp börjar täckodla med gräsklipp. Perfekt då det håller kvar fukt i jorden, stryper mycket ogräs och det komposterar sig själv och hjälper till med gödsling. Jag har experimenterat att blanda in lite sand i jorden och det funkar bra då den blir lite mer lucker. På hösten täcker jag bäddarna med löv som trillar från träden och på våren har mycket av det multnat ner = naturlig gödsling. Nässelvatten sätter jag i tunna, effektivt och helt gratis.

2. Vatten är en förutsättning för att det ska växa bra. Detta var ett problem för mig i början. Egen brunn men 50m från odlingen. Jag bar för hand i 15l murarhinkar men det slutade med tennisarmbågar. Ja man är ju snål. 2018 var en historiskt torr sommar och till slut tog vattnet helt slut i brunnen. Jag fick nödvattna med att ta vatten hemifrån i dunkar o flaskor som jag vände upp o ner på nerstuckna i bäddarna. På så vis fick vattnet potioneras ut av kapilärkraften.

Lösningen på vattenproblemet blev att jag skaffade 2st 1000L IBC tankar där jag samlar regnvatten från ett ladutak. Högt satta så jag använder självtryck och det är tillräckligt. Jag köpte Biltemas största pumpstation som står som reserv vid brunnen om det skulle bli en torr sommar. 

3. Satsa på sådant som du äter. Jag är ingen salladskille, gillar inte rädisor eller bönor så jag kör bara gurka, rödbetor och morötter samt lök i de höga bäddarna. I de låga blir det majs och potatis men även gurka de åren jag hoppar över majs.

4. Att ta tillvara på det du odlar kan vara en utmaning. Hållbarheten kan vara ett bekymmer om man inte har ett bra utrymme för det. Jag har en kall fuktig jordkällare där jag lagrar potatis och morötter.

Lök ska man ha torrt svalt och mörkt. Funkar i källarens ena rum hemma. Gurka och rödbetor lägger jag in själv och det blir supergott!

5 Är det någon ekonomi i att odla själv? I mitt fall nej. Jag hade ingenting när jag startade, inte ens en spade. Så lite redskap måste man ju ha och det kostar, bara skottkärran kostade 1000:- sedan upptäcker man efterhand vad man behöver.

Krattor spadar täckduk nät. Idag behöver jag bara underhålla grejerna och de står aldrig ute och slits inte av väder o vind. 

Utsäde dvs fröer o lökar kostar några kronor men jag har med åren lärt mig hur jag ska göra och är självförsörjande på allt utom Rödbetor men detta ska jag prova med att få egna frö i år.

Men morotsfrö, lökfrö och sättlökar, majs, gurkfrö och potatis är inget jag någonsin behöver köpa.

Så skulle man räkna från idag och framåt rent ekonomiskt så kostar mig odlingarna inte många kronor om året. Kanske en lite säck NPK var tredje år. Naturgödsel från bonde har hittils varit gratis. Man kanske har en ridskola i närheten man kan fråga om gödsel.

Vatten kan kosta en slant om du måste ta dricksvatten till din odling.

* Bensin till gräsklipparen (gödslar med gräsklipp) 50:-/år.

* Frö och utsäde gratis förutom rödbetor.

* Konstgödsel  ca: 25:-/år.

* Om jag måste extravattna från brunnen. Elkostnad 50:- /år.

MEN, om man ska räkna in när man gör inläggningar så kostar det ytterligare några kronor. Salt, socker, ättika och glasburkar. Jag har i omgångar köpt lufttäta syltburkar i olika storlekar på IKEA och idag har jag ett 30 tal och klarar mer än väl årsbehovet, ofta två år faktiskt. Majs fryser jag in hela kolva i fryspåsar.

I odlingen har jag också bär av olika slag. Björnbär, thybär, hallon, blåbär, jordgubbar, vindruvor, vinbär och rabarber. Körsbär, päron, äpple, persika och inte att förglömma hassel och valnötter.

Ibland får man rekordstora enskilda exemplar. Jag drog upp en morot i höstas som var 7,5cm i diameter vid blasbasen! På fotot en "liten" potatis i min hand.

En stor sektion av marken har jag påbörjat sk Naturtomt. Planterar sådant som är ätbart men som mestadels klarar sig själv med minimal skötsel efter 1-2 år.

Även om det för min del nu nästan är gratis att odla så är den stora vinsten för mig att jag får göra något jag brinner för. En perfekt hobby och den ger mig så mycket glädje och motion samtidigt är det bra för sinnet att påta lite i jorden, sätta frö och känna glädjen när plantorna kommer upp och så ytterligare glädje när man skördar och inte minst när man äter det man har odlat själv. Priceless!

 

Mvh // PP