Det har onekligen blivit så att Procentpanik har blivit tråkig. Det är inte bara en upplevd känsla utan jag kan nog kallt konstatera att så är fallet. Från att ha haft mycket entusiasm, nyfikenhet, och upptäckarglädje så är jag nu mera närmast att betrakta som en "Fat lazy cat".
Det har relativt lite med ålder att göra det är väl snarare att jag närmar mig slutet på min investerarresa och i det närmaste i ett längre perspektiv är på själva upploppet. Jag tycker själv att jag har varit en försiktig investerare redan från början. Från start investerade jag bara i fonder och när jag senare parallellt började med aktier så var det långsiktig strategi i stora välkända bolag. Massor med informationsinhämtning för att undvika de värsta misstagen.
Nu har jag likt pensionsförvaltarbolagen blivit ännu mer konservativ och det känns som om jag bara är ute efter att bevara kapitalet. Jag är fullt medveten om att det i realiteten inte är så, men det känns så. Vad har jag för bevis mot mig själv för ett sådant uttalande? Jag har en småbolagsfond och de har väl framtiden framför sig? Ett knippe med företag som indexförvaltare valt ut i förhoppning att det ska växa och gå bra. Framåtblickande kan jag tycka eller är det bara ett dåligt försvar?
I min basportfölj finns det absolut ingenting som överraskar. Jag har ingenting som skulle kunna bli framtidens raket och drivmotor mot fantastisk avkastning. Det är mer som att titta in i Farmer John`s traktorgarage. Där står en samling med fullt fungerande företag, några med repor i lacken, andra med små bucklor och alla är de en aning solblekta och slitna men fullt fungerande. Farmer John själv vet av egen erfarenhet att maskinerna är hyggligt pålitliga och drar sig rent av för att köpa in en ny traktor. Man vet vad man har...men inte vad man får.
Eftersom jag inte har några Bahnhof eller Fortnox i maskinstallet som skulle kunna agera draglok kanske jag borde se om mitt hus? Eller räcker det gott med att Axfood och Investor finns där som normalt stabila utdelningshöjare? Kan jag räkna in Spiltan investmentbolag i kategorin utdelningshöjare?
Riskspridningen i mitt investerande är fonder och en ETF:n XACT högutd. I denna ETF har jag närmare 8% av mitt totala kapital.
På ett sätt så känner jag mig ändå ganska bekväm med hur jag har utformat mitt investerande med tanke på att jag inte var purung när jag började. Hade jag varit 25 hade jag troligen valt en annorlunda strategi men det får vi aldrig veta. Nu är jag där jag är och ju äldre jag blir desto mer mot indexrelaterad investering dras jag. Man blir fegare med stigande ålder och att bevara kapitalet dvs ett uttag på runt 4% av portföljen varje år är fullt tillräckligt för mig att leva och må bra. Kunna göra det jag vill när det är dags för FIRE var målet.
Visst, en fat FIRE hade varit trevlig men jag är klart osugen på att jobba några år extra för att uppnå det. Det extra tiden i arbetslivet går aldrig att ta igen. För mig är friheten viktigare.
Så, PP har alltså blivit en fat lazy cat som enbart bevakar sina investerade pesetas. Förhoppningsvis behövs inga eller endas små små justeringar i framtiden. jag vill ha det så lättskött som det bara går. Pengarna genereras via utdelningar och behövs det extra kapital kan det bli aktuellt med fondandelsförsäljning annars ska det bara rulla på helt autonomt.
Mvh // PP
